Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 16. (1,059.) 16 april 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 16
vistade festen, som förhöjdes genom en
sångförening-s medverkan. Den nya skolan
har 20 elever.
- Aftonunderhållning hade
folkskolläraren G. Bergh den 12 dennes anordnat i
Kungsholms folkskola härstädes för
nuvarande lärjungar och deras föräldrar samt forna
elever, af hvilka ett stort antal
tillstädeskom-mit. Hr B. förevisade en intressant
samling skioptikonbilder, tagna af honom själf
under en studieresa i Tyskland förra året.
Dessutom sjöngos fosterländska sånger och
utfördes fiolnummer af eleverna.
-. Fem dagars läsning i veckan har
skolrådet i Nydala, Jönk., i likhet med hvad
som skett i flera andra församlingar, uti
framställning till folkskoleinspektören
begärt att fortfarande få behålla.
Sexdagars-läsningen befaras komma att i den
vidsträckta, glest befolkade socknen medföra
stora svårigheter för både lärare och
lärjungar liksom det skärpta skoltvånget torde
öka försummelserna med läxor och skol-
- Ingen afsättning har drabbat f. d.
folkskolläraren i Ö. Eneby Gottfr. LÖwkrantz
såsom en följd af det honom för
förfalskningsbrott ådömda straffarbete. Han
inlämnade nämligen redan i början af mars
ansökan om afsked, som beviljades från den
l dennes. Då rannsakning hölls och dom
föll först den 3 dennes, afkunnades dornen
öfver honom som f. d. folkskollärare,
hvilket ock står i rättens utslag. Tillämpning’
af strafflagens 25:e kap. 20 § hvarken kunde
eller behöfde alltså här ifrågakomma.
- Synnerligen besökta samkväm hafva
under året anordnats i Fornby folkhögskola
i Dalarne. Det femte, som ägde rum den
5 dennes, hade samlat omkring 200
personer. Programmet bjöd på sång af en
blandad kör, föredrag om Jerusalem af pastor
Eejmer, uppläsning ur den finske diktaren
Juhani Ahos »Enris», daldans af 4 par, fria
lekar och tal af föreståndaren G. Zettervall,
som framhöll betydelsen af sund lifsglädje
och förädlande nöjen för ungdomen samt
betecknade folkhögskolans sträfvanden i
denna riktning som ett uppbyggande arbete
i fosterländsk anda.
" - En hyllning från skolan och dess
lärarepersonal kom den 9 dennes prosten B.
G. Schröder i Filipstad till del med
anledning däraf, att han då fyllde 60 år. Två
stora praktfulla buketter "med band i de
svenska färgerna öfverlämnades i
prostgården af en deputation från flickorna i
folkskolans högsta klass. Före deputationens
afgång tolkade förste läraren O. Kellgren
inför *de samlade lärjungarna och
lärarepersonalen allas känslor af högaktning och
tacksamhet för prosten Schröders aldrig svikande
nit och intresse för skolan, undervisningens
tidsenliga bedrifvande, erhållande af nya
skolsalar och slöjdlokaier, lek- och
idrottsfält samt folkpark.
- Nordisk fest firades den 6 och 7
dennes vid Hola folkhögskola, Vnrl. Vid pass
400 personer voro närvarande. Första
dagen hölls föredrag af skolans föreståndare
J. Sandler om de under året bortgångna
märkesmännen, hvilkas namn lästes uppå
den i en furudunge mellan skolan och
Präst-möns järnvägsstation resta bautastenen,
läraren vid skolan, kand. J. Bärjström
tecknade Olaus Petri, pastor K. Gustafsson höll
föredrag om s j älf känn e dom, själfaktning och
s j älf kontroll 5 musik och sång omväxlade
med tablåer. Andra dagen var ägnad åt
elevförbundets förhandlingar.
- Huru göra skolan ljuf för barnen? var
ett af öfverläggningsämnena vid
Brännkyrka lärarekårs månadssammanträde i
Liljeholmen i torsdags. Diskussionen inleddes af
folkskolläraren A. Kjellberg. Som viktiga
grundstenar för arbetet att göra skolan till
ett för barnen tilldragande tempel nämdes
bortarbetandet af oriktiga föreställningar
om skolan, öfning till snygghet och ord-
ning1, lärarens trägna förberedelse till
undervisningen, så att denna blir för barnen
intressant och njutbar, väcker
kunskapsbegäret och sporrar till s j älf verksamhet.
Vidare förordades friluftslekar, utflykter i det
fria samt gemensamma besök i museer,
offentliga samlingar och dylikt. Det främsta
af allt i nämda afseende vore dock
lärarens personlighet, hans kärlek till kallet och
till de unga.
- Om betyg och principerna vid
betygsättningen öfverlades vid Falu stads
lärare-och lärarinneförenings månadssammanträde
i lördags, hvarvid hufvudsakligen framhölls,
att betygen äro till för kontrollens skull i
alla dess former; att läraren bör föra
noggranna anteckningar öfver elevernas
kunskaper för att kunna utdela så rättvisa
betyg som möjligt; att som medelbetyg för
det stora flertalet barn i kunskaper och
färdigheter borde betyget med nöje godkänd
(1V2) användas och de högsta
betygsgraderna hufvudsakligen tillämpas i skolans
högre klasser och i alla händelser ej i
småskolan ; samt att för flit och uppförande borde
högsta betyget (2) användas som
hufvudbe-tyg, enär de lägre graderna blott i
undantagsfall behöfva tillämpas.
- Högtidligen invigdes den l dennes ett
nytt folkskolehus vid Strömsbergs bruk,
Upps. Skolrådet och lärarepersonalen samt
en mängd föräldrar voro närvarande.
Komministern Hillström i Tolfta höll
invigningstalet och hembar å egna såväl som
församlingens vägnar ett tack till brukets ägare,
som genom detta skolhus rest sig en
hedrande och bestående mirmesstod, som
vittnar om osparda kostnader och hjärtlig*
omtanke om underhafvandes uppfostran och
undervisning. Disponenten grefve H.
Wachtmeister öfverlämnade skolhuset, som allt
fortfarande skall underhållas af
bruksägaren, till skolrådets och Tolfta församlings
disposition och uttalade sin önskan, att där
måtte fostras goda och fosterlandsälskande
arbetare.
RIKSDAGEN
Tillsättningen af småskollärarinnor
m. fl.
Andra kammarens skolutskott har
nu afgifvit utlåtande öfver hr A. P.
Gustafssons i Sjögesta motion
angående tillsättning af småskollärarinnor
m. fl. och därvid enhälligt afstyrkt
motionen. Efter en redogörelse för
den behandling, hans fjdrårsmotion
rönte samt för årets motion (se denna
tidning n:r 18 år 1901 och n:r 6 d.
å.!) yttrar utskottet följande:
Då utskottet nu går att afgifva
utlåtande öfver den föreliggande motionen,
må till en början framhållas, att
motionärens yrkande helt allmänt hänför sig till
»lärare och lärarinnor i skolor för
folkundervisningen». Genom att sammanställa
själfva yrkandet med motiveringen har
emellertid utskottet kommit till den
uppfattning, att föreliggande förslag, liksom
det i fjor af samme motionär
framställda, icke har något som helst afseende
på ordinarie lärare och lärarinnor i
folkskolan, utan gäller dels lärare och
lärarinnor vid småskolan och mindre
folkskolan, dels biträdande samt extra
ordinarie lärare och lärarinnor vid
folkskolan.
I fråga om dessa lärares och
lärarinnors tillsättning m. m. innehåller § 24
af gällande folkskolestadga följande
föreskrifter :
1. Extra ordinarie folkskollärare,
biträdande lärare vid folkskola, lärare vid sådan
småskola eller mindre folkskola, som blifvit
upprättad af hela skoldistriktet, äfvensom
särskilda lärare i öfningsämnen antagas af
skolrådet.
2. Vid småskola eller mindre folkskola,
som blifvit upprättad af husfäderna i en del
af distriktet, må lärare af dem antagas,
sedan hans behörighet blifvit, på sätt i
föregående § sägs, af skolrådet pröfvad och
godkänd. Om antagandet göres ofördröjligen
skriftlig anmälan hos skolrådet.
3. Då sådan lärare, som i mom. l och 2
omförmäles, antages af skolråd eller af
husfäder, skall detta ske antingen för viss tid,
som ej må öfverstiga ett läsår, eller ock tills
vidare, i sistnämda fall med ömsesidig, rätt
till minst fyra månaders uppsägning,
skolråd dock obetaget att, där kyrkostämman
så beslutat, i enlighet med bestämmelser i
vederbörligen stadfäst reglemente gifva
lärare vid småskolan en fastare anställning.
Motionärens hufvudsyfte är att få till
stånd bestämmelser, genom hvilka de
lärare och lärarinnor, som det här gäller,
f or b j ödes att samtidigt söka flera
platser. Vid sökande af ordinarie
folkskolläraretjänst gälla redan nu dylika
bestämmelser. De återfinnas i §§ 19 och
22 folkskolestadgan och äro af följande
lydelse:
Sökande till ordinarie läraretjänst må ej,
förrän förslag blifvit upprättadt eller, därest
han blifvit å förslaget uppförd, val ägt rum,
anmäla sig såsom sökande till sådan tjänst
inom annat skoldistrikt, vid äfventyr att,
därest han ej, före förslagets upprättande,
skriftligen återkallar sin ansökan till deri
först sökta tjänsten, anses obehörig till
hvarje af dessa tjänster.
§ 22.
2. Om den, som anfört besvär öfver
förslag till en af honom sökt ordinarie
folkskolläraretjänst eller öfver valet till eller
tillsättningen af tjänsten, anmäler sig som
sökande till dylik tjänst inom annat
skoldistrikt, förrän besvären blifvit genom laga
kraft ägande utslag afgjorda, vare samma
påföljd, som ofvan stadgats för samtidigt
sökande af sådana tjänster inom två eller
flera skoldistrikt.
I likhet med hvad andra kammarens
första tillfälliga utskott i fjor uttalade
anser äfven årets utskott, att så länge
som de ifrågavarande lärarne och
lärarinnorna hafva så lös anställning, som
nu i regeln är fallet, det icke gärna kan
ifrågasättas att förbjuda lärare eller
lärarinna att samtidigt anmäla sig till
flera sådana befattningar. Vill man vinna
det af motionären åstundade målet -
förbud för samtidigt sökande af flera
platser - måste man ock vara med om
att gifva de ifrågavarande lärarne och
lärarinnorna en fastare anställning än
den nuvarande.
Detta har ock motionären erkänt. Han
medgifver nämligen, att utskottets
anmärkning, att med det af honom
föreslagna stadgandet äfven borde följa, att
platserna blefve något fastare, nog torde
hafva sitt berättigande, hvadan han fullt
instämmer i och hänvisar till hvad ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
