Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 17. (1,060.) 24 april 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 17
15. Förlängning af kurserna.
Utgifterna för en flyttande
skolkökskurs torde dock för framtiden böra
beräknas ej efter sex veckor utan efter
åtta. Förra sommarens erfarenhet har
visserligen gifvit vid handen, att de
flesta flickorna på denna korta tid
verkligen gjort större framsteg än de
stadsflickor, jag förr undervisat. Men dessa
hade dock tillfälle att, om föräldrarna
önskade det, få åter genomgå en lika
lång skolkökskurs, en ^ fördel, hvaraf i
Göteborg 224 af de 1,114 flickor
begagnade sig, som undervisades i
därvarande skolkök från maj 1891 till juni
1898, då jag afgick därifrån. Den sista
vårterminen, som jag var där anställd,
var antalet af dem, som genomgingo
skolkökskurs för andra, tredje eller fjärde
gången 71 af 126 elever.
Där ett skolkök flyttar inom länet,
är det ej troligt, att flickorna få tillfälle
genomgå en andra kurs, och af detta
skäl borde kurserna utsträckas till åtta
veckor i stället för sex.
Utgifterna beräknas förslagsvis till:
Under en sex Under en åtta
veckors kurs: veckors kurs :
Lokal.................. 35: - 40: -
Bränsle............... 15: - 20: -
Extra utgifter ____ 50: - 65: -
Lärarinnans lön ... 100: - 135: -
Pensionsbidrag’...... 5: - 7: -
Två friplatser ____ 10: - 13: 50
Afslutning1 och
utfärd.................. 10: - 10: -
Kr. 225: - 290: 50
Fyra sex veckors kurser kosta alltså
900 kr. Fördelas hälften af dessa
utgifter på fyra kommuner, blir kostnaden
för hvarje kommun 112 kr. 50 öre, och
statsbidraget pr år och län behöfde alltså
blifva 450 kr.
Tre åtta veckors kurser skulle däremot
kosta 871 kr. 50 öre. Fördelas hälften
af dessa utgifter på tre kommuner inom
länet, blir kostnaden för hvarje kommun
145 kr. 25 öre och statsbidraget pr år
och län 435 kr, 75 öre.
Inom de större länen i norra Sverige
torde två sådana flyttande skolkök
behöfva utsändas. Till 35 flyttande
skolkök eller 140 kurser behöfdes således
årligen af statsbidrag en summa af
15,750 kr. och i dessa kunde
undervisning, efter 14 elever pr kurs, meddelas
till 1,960 lärjungar. Statens utgift för
hvarje lärjunge blefve 8 kr. Räckte
kurserna åtta veckor i stället för sex
blefve statens kostnad 15,250 kr., och
för denna summa erhölle 1,470 flickor
undervisning å 10 kr. 37 öre pr kurs.
Jag har haft tillfälle se en redogörelse
för den första sex veckors
»vandre-kursen» i Lar viks amt 1900.
Jämförelsen med utgifterna för
Bohuslänskurserna var af stort intresse. Extra
utgifter hade gått till 40 kr. Lärarinnans
lön var 70 kr. Flickorna betalade det
för hvarje dag uträknade priset för full
middag, hvilket i medeltal uppgick till
16 l/% öre. Priset på matvaror var då
som nu betydligt högre än i Bohuslän.
Kostnaden för fasta skolkök ställer
sig gifvetvis något högre, därigenom att
hyra, bränsle och lärarinnans lön
behöfva beräknas för hela året och ej blott
för sex eller sju månader. Likaså blir
det, om undervisningen meddelas inom
den egentliga folkskolan, en
nödvändighet att beräkna kostnaden för använda
matvaror. Middagens pris bör ej här
öfverstiga 12 öre, då det här blir lättare
än under en kort kurs på landsbygden
att göra fördelaktiga inköp i större
partier. För middag en dag i veckan under
36 skolveckor blir alltså kostnaden för
- hvarje elev 4 kr. 32 öre. Men då
flickorna jämte fördelen af
undervisningen få äta denna måltid - hvilket
flertalet af dem ha råd att betala för -
bör som ersättning betalas någon afgift,
t. ex. l kr. 50 öre för året. För fattiga
flickor erlägges denna afgift af medel,
som stå till skolstyrelsens förfogande,
t. ex. från brännvinsbolagen.
Det är ej mer än billigt att någon
ersättning skall lämnas - skolan
bekostar ju ej heller alla materialier för
handarbetsundervisningen. Vilja flickorna
bli ägare af den klädning eller de
strumpor, de arbetat, måste de betala, hvad
materialierna kostat. När de i
skolköket äta den middag, de beredt, må
de väl betala därför 4 öre, som blott är
omkring tredjedelen af dess verkliga pris.
Riktigast vore, att de som hade råd
därtill, betalade dess fulla pris.
Vid de fasta skolköken undgår man
de dryga kostnaderna for resor och frakt,
men då elevantalet vanligen på grund
af lokalens lämpligare inredning kan
vara större och eleverna undervisas vid
3 å 4 spisar, blir bränsleposten hög,
likaså hvad som åtgår till tvätt,
rengöring och belysning. Några uppgifter
angående kostnaden meddelas som
exempel. Öfverhufvud bör kostnaden pr
elev och pr år för en dags undervisning
i veckan ej ställa sig högre än 15 kr.
och 3 kr. för middag hvarjämte en
afgift af l kr. 50 öre erlägges af eleven.
16. Ekonomisk fördel af stora skolkök
och en lärarinna.
Åren 1896 och 1897 uppgick
kostnaden för två skolkök i Göteborg -
hvartdera med en lärarinna - där 36-
40 elever dagligen undervisades eller
205 och 238 pr år, till 2,970 kr. och
3,680 pr år. I dessa belopp inbegripas
alla utgifter - utom hyra för det större
skolköket, hvilket var inrymdt i en
källare under ett af skolhusen -
såsom löner, bränsle, belysning, hyra för
ett skolkök jämte ett rum åt den ena
lärarinnan. Likaså ingår däri mat åt
fattiga elever med respektive 393 kr.
och 259 kr. pr år. Kostnaden pr elev
och pr« år blir ena året 14 kr. 50 öre,
det andra 15 kr. 40 öre. Medelpriset
pr middag var 12,3 öre och 12,5 öre.
I tvänne fabrikssamhällen - det ena
invid Stockholm, det andra i näiheten
af Gröteborg - voro utgifterna åren 1899
kr. 872 för 28 elever och 7 elever dag-
ligen, eller kr. 31,15 pr år för hvarje
elev, samt år 1900 kr. 778 för 36 elever
och 12 elever dagligen eller kr. 21,60
pr år för hvarje elev. I dessa utgifter
medräknas hela kostnaden för elevernas
frukost och middag samt lärarinnans
lön och kost men ej hyra eller bränsle,
hvilka utgifter komma på fabrikens
konto. För de 28 eleverna, som lagade
frukost och middag till några äldre
fabriksflickor med hög aflöning, var
middagspriset i medeltal 20 öre; för de 36
flickorna var det 16,4 öre.
Ofvanstående skillnad i utgifter pr
elev och år visar nödvändigheten af att
skolköket inredes så, att ett större antal
elever, 20–24, där kan samtidigt
undervisas af en lärarinna. I annat fall
ställer sig denna undervisning onödigt
dyr. Fördelarna af en lärarinna äro
utom minskade kostnader de ännu
viktigare: klassundervisning kan metodiskt
och strängt och med större enhet
genomföras; det är lättare att fängsla och
bibehålla flickornas uppmärksamhet, att
kontrollera deras både praktiska och
teoretiska kunskaper samt att
upprätthålla disciplinen. Det är lättare att
ensam undervisa 24 elever, blott lokalen
är lämpligt inredd och arbetsfördelningen
praktiskt ordnad, än att undervisa 12-
18 med biträdande lärarinna - detta
är en erfarenhet, gemensam för dem,
hvilka längst arbetat på folkskolans
område både i Sverige, Norge och Danmark.
17. Kursafgift eller kostnadsfri
undervisning?
I förslaget för flyttande skolkök äro
ej upptagna några utgifter för matvaror.
Flickornas afgifter, 5 kr. eller 6 kr. 75
öre pr kurs, kan och bör enligt
redovisningen för Bohuslänskurserna fullt
betäcka dessa utgifter. Ett af kursernas
hufvudmål är ju att lära eleverna
hushålla med en gifven inkomst.
Den anordningen är ej heller att
tillråda, att alla eleverna skulle få
afgiftsfritt begagna sig af undervisningen,
något,, som under en af sommarkurserna
försöktes. Hvad som skall betalas blir
högre skattadt än det, som lämnas
kostnadsfritt. Ej heller är detta behöfligt,
då det ju under sommaren visat sig,
att äfven fattiga mödrar villigt erlägga
den billiga afgiften. Dessa synpunkter
ha ock framhållits af flera bland
föräldrarna själfva. Befolkningen på
landsbygden äger lyckligtvis ännu i
allmänhet nog själfständighet och s j älf aktning,
att den ej vill, likt de många
bortskämda och pockande föräldrar, som
påträffas särskildt i storstäderna, att skolan
och fattigvården skola åtaga sig alla
förpliktelser men de själfva inga.
Möjligen kommer den förlängda tiden
- åtta veckor i stället för sex - att
möta större svårigheter än den på grund
däraf ökade afgiften - 6,75 i stället
för 5 kronor. Det torde därför vara
mera praktiskt, att i de trakter, där
bristen på arbetskrafter för landtbruket
är särskildt stor, låta kursen afslutas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
