Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 17. (1,060.) 24 april 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 1.7
lör ha ringa släktskap med de små
skolor af samma namn, med hvilka
man nu vill lyckliggöra landsbygden.
Ser man saken fördomsfritt, så
måste det väl medgifvas, att en för
åldern 10-15 år afsedd särskola för
en viss klass af människor, såsom
ju dessa samskolor äro, saknar hvarje
berättigande, om hon icke i hvarje
årsklass har 20 elever eller för hela
skolan 100 lärjungar. Regeringens
maximum för statsbidraget borde
sålunda bli minimum.
Beviljas rikligt statsbidrag åt de
nya samskolorna, så blir det, hoppas
jag, en själfklar konsekvens att
folkskolans högre årsklasser äfven böra
få förhöjdt bidrag.
Godt hopp finnes,
att vi nu skola få en lag angående
uppfostran åt vanartade och sedligt
försummade barn. Såsom synes här
längre fram har nämligen det af
riksdagen tillsatta utskottet för denna
viktiga frågas behandling kommit
med ett förslag, hvarom samtliga
ledamöter äro så godt som
fullständigt ense.
Den pedagogiska litteraturen
i vårt land är som bekant föga
omfångsrik. Af den nyligen utkomna
årskatalogen för svenska bokhandeln
år 1901 framgår, att sagda år
utkommo endast 20 arbeten i
pedagogik och metodik. Af dessa voro icke
mindre än 8 utgifna af Sveriges
allmänna folkskollärareförenings
litte-raturlfommitté.
En katekesdebatt
förekom i andra kammaren sistlidna
lördag. Den gaf ett otvetydigt
vittnesbörd därom, att det ännu i våra
dagar finnes en mängd folk, som
anse, att katekesutanläsning och
kristendomsunder visning höra oskiljaktigt
tillhopa, och att hela
kristendomsundervisningen står i fara, ifall man
vill på detta område söka få till
stånd en mera tidsenlig
undervisningsmetod, som öfverensstämmer
med nutidens pedagogiska kraf.
Allt för lättvindigt
hafva, enligt konstitutionsutskottets
åsikt, de statsråd handlat, hvilka
stadfäst folkskolläraren Gust. Bergmans
afsättning. T. f. ecklesiastikministern,
dåvarande statsrådet Wikblad, har i
anledning häraf anmälts enligt § 107
regeringsformen för bristande
skicklighet vid utöfningen af sitt
förtroendeämbete. Efter allt det missmod,
som inom lärarekåren uppstått med
anledning af Grunnarsnäsmålets
oväntade utgång, bör det vara lugnande
för lärarekåren att veta, att
konstitutionsutskottet vid sin granskning af
statsrådsprotokollen äfven anser sig
böra uppmärksamma sådana i
jämförelse med de storpolitiska frågorna
obetydliga saker som en
folkskollärareafsättning anses vara, samt att
det vill ingripa där det finner en
oförrätt vara begången.
Att beträffande nu omtalade
afsättning icke allt gått riktigt till, torde
vara uppenbart, då man erfar, att
bland dem, som deltagit i utskottets
anmärkningsbeslut, märkas en äldre
jurist (ordinarie domhafvande), en
professor i statskunskap, en
kontraktsprost, två lektorer o. s. v.
Anmärkningen kommer nog att hafva det
goda med sig, a^tt vid framtida dylika
fall vederbörande i
ecklesiastikdepartementet bättre granska handlingarna
och ej blindt lita på skolråd och
domkapitel.
S KOLNYHETER
Dagens nummer utkommer
en dag senare än vanligt - detta för
att kunna blifva i tillfälle att
skyndsammast möjligt delgifva våra läsare
ett märkligt aktstycke från riksdagens
konstitutionsutskott. Det memorial, ur
hvilket ifrågavarande aktstycke är
hämtadt, utdelades i kamrarna i går onsdag
kl. 11 f. m. Det väntas förekomma till
behandling i kamrarna nästa lördag eller
onsdag.
Folkskolestatistiken har nu fort
skridit fram till 1899. I dagarna har
nämligen från trycket utkommit
»Berättelse om folkskolorna för år 1899,
utarbetad i k. ecklesiastikdepartementet».
Berättelsen är daterad den 27 februari
1902. Något alldeles nytt ämne har
denna gång ej upptagits tillbehandling.
Resestipendier åt
seminarielärare. Till resestipendier ät lärare och
lärarinnor vid folkskollärareseminarier
har k. m:t den 4 dennes anvisat
följande belopp, nämligen åt:
läraren vid den med
folkskollärareseminariet i Uppsala förenade öfning-sskolan A.
Vallgren 300 kr. för att under en tid af minst
5 veckor, fördelade på vår- och
hösttermi-nSrna 1902 eller höstterminen 1902 och
vårterminen 1903, vid seminarier för
folkskollärares och småskollärares bildande samt
småskolor i Sveriges större städer äfvensom
i Kristiania studera undervisningen i
modersmål och åskådnmg-söfningar;
läraren vid den med folkskollärare
seminariet i Linköping förenade öfningsskola
Josef’ Vahlqvist 400 kr. för att under en tid
af minst 6 veckor af år 1902 vid skolor inom
riket studera undervisningen i kristendom
och modersmålet på småskolans stadium,
undervisning-en i småskolans öfningsämnen
samt åskådningsundervisningen äfvensom
vid folkskollärare- och
småskolläraresemina-rier taga kännedom om den praktiska
utbildningen af lärarekrafter för småskolorna;
adjunkten vid folkskollärarinneseminariet i
Skara L. A. Cederbom 450 kr. för att under
en tid af minst 4 veckor af .år 1902 besöka
seminarier och folkskolor i Österrike i syfte
att studera undervisningen i historia och
geografi samt modersmålet äfvensom göra
forskningar i K. K. Haus-, Hof- und
Staats-archiv i Wien;
Lärarinnan vid den med
folkskollärarinneseminariet i Kalmar förenade öfningsskola
Selma Axelina Svensson 250 kr. för att
under en tid af minst 4 veckor af år 1902 vid
några f olkskollärarinne-och
småskollärarinneseminarier i riket studera anordningen
därstädes af de praktiska öfningarna för
småskollärarinnors utbildning, äfvensom vid
högre folkskolor, högre afdelningar af
folkskolor och fortsättningsskolor taga
kännedom om dessa skolformers anordning och
lärokurser samt där tillämpade
undervisningsmetoder;
adjunkten vid folkskollärarinneseminariet i
Umeå O. V. Sundén 600 kr. för att under
en tid af minst 6 veckor af år 1902 vid
vissa lärarinneseminarier i England och
Tyskland samt möjligen Schweiz studera
anordnandet af de praktiska öfningarna och
elevernas handledning vid dessa samt de
sätt, på hvilka de olika anstalterna söka
tillgodose deras fysiska utveckling,
äfvensom taga kännedom om de vid dessa
seminarier befintliga bibliotek.
De sålunda beviljade beloppen skola
till vederbörande utbetalas, då de
anmäla sig stå i begrepp att företaga
resan.
Statsbidrag för slö j daf delning
under vårterminen. Skolrådet i Visby
begärde hos länsstyrelsen i Gotlands län
att för år 1901 utbekomma statsbidrag
för undervisning i slöjd för gossar vid
fem slö j daf delningar efter 80 kr. för
hvarje med 400 kr. och vid en
afdelning med 43 kr. 33 öre. Vederbörande
folkskoleinspektör anmärkte, att då för
sistnämda slö j daf delning, som under året
varit fulltalig endast 4 I/B månader,
begärts statsbidrag med 43 kr. 33 öre,
men k. kungörelsen angående statsbidrag
för undervisning i slöjd den 25 maj
1900, § 6, icke syntes medgifva
statsbidrag för annat än hel månad,
rätteligen icke kunnat ansökas för denna
slö j daf delning mer än 40 kr.
Genom resolution den 30 dec. 1901
förklarade länsstyrelsen, att då
före-nämda kungörelse icke uttryckligen
medgåfve bidrags anordnande för
afdelning, där antalet slöjdande barn under
året nedgått under föreskrifvet
minimiantal af 15, länsstyrelsen funne det
sökta statsbidraget för 4 x/s månader för
den sjette slö j daf delningen, där
elevantalet under höstterminen utgjort endast
12, icke kunna utanordnas.
Med anledning af skolrådets besvär
har k. m:t den 4 d:s med hänsyn till
grunderna för bestämmelserna i § 6 af
omförmälda kungörelse, funnit skäligt
förklara den omständigheten, att antalet
slöjdande gossar uti ifrågavarande
slöjd-afdelning vid början af höstterminen
1901 nedgått under 15, icke böra
utgöra hinder för skoldistriktet att
utbekomma statsbidrag för hvarje hel
månad, slöjdundervisning i nyssnämda
afdelning under vårterminen samma år
i enlighet med gifna föreskrifter
fortgått, till följd hvaraf, med upphäfvande
af länsstyrelsens resolution*, målet visats
åter till länsstyrelsen, som äger att det-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
