Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (1,062.) 7 maj 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 19
och illuminerade templet, sjöngs en hymn
från orgelläktaren. Vid grafven sjöngo
Listers härads organister, anförda af kantor
Rym an i Sölvesborg, och bland de många
kransarna märktes en från samma
organistkår och en från församlingens
folkskollärare.
- En ny folkskolebyggnad i Lund har
varit föremål för många debatter å
kyrkostämmor och åtskilligt kommittéskrifvande.
Vid kyrkostämma den 29 april blef den
slutbehandlad. Efter fem timmars diskussion
och halfannan timmes votering på natten
antogs stämmokommitterades förslag med
6,130 röster af 89 röstande mot 4,977 röster
af 128 röstande, hvilka voro för skolrådets
omarbetade förslag. Det förra, som segrade,
slutar på 59,000 kronor och det senare på
109,000 kronor.
- Som tolk för församlingen framträdde
den 27 april efter slutad gudstjänst i Sunne
kyrka, o Vrml., folkskolläraren J. A.
Andersson i Arnberg och öfverlämnade med ett
hjärtligt tal till kontraktsprosten J.
Nordeii-son, hvilken nu efter 19 års tjänstgöring i
Sunne afflyttar till Karlskoga, en genom
sammanskott af församlingsbor
åstadkommen minnesgåfva, bestående af tvänne
silf-verkandelabrar, en större tafla, framställande
Sunne kyrka och herdatjäll, samt 250
kronor i guldmynt.
- Vid biskopsvisitation med Knista och
Hidinge i Nerke den 3 och 4 dennes
framhöll biskop U. L. ’Ullman, att församlingarna
hade en dugande och samvetsgrann
lärarekår, för hvilket församlingsborna borde vara
tacksamma. Han påpekade äfven, att
sockenbiblioteken i båda församlingarna vore
försummade och dåliga. Och dock vore
biblioteken en så viktig inrättning, att den
borde stödjas. Tidningsläsningen borde ej
få tränga ut all gedignare läsning.
Biblioteken borde ha årliga anslag, hvilket de nu
sakna.
- En hjärtlig hyllning af lärarekåren
ägnades prosten G. Strömer i Lyngby, Mim.,
då han den l maj kunde fira sitt 25-års
jubileum som kyrkoherde i Lyngby, Göddelöfs
och Genarps pastorat. Redan vid 6-tiden
på morgonen uppvaktade kårens samtliga
medlemmar sin förman, själf en gammal
sångare, med åtskilliga sångnummer, och
folkskolläraren Ekström i Häckeberga
frambar kårens lyckönskningar och tack samt
öfverlämnade som minnesgåfva en
silfver-pokal med inskription.
- Om den sociala frågans moraliska
innebörd höll professor M. Pfannenstill före-
. drag vid Malmö folkskollärareförenings möte
den 3 dennes. Tal:n ställde sig i det stora
hela mycket sympatisk gent emot
Sträfvandena för arbetareklassens höjande.
Emellertid påvisade han flera fel hos denna
rörelse. Särskildt, beklagade han den
likgiltighet för fosterland och religion, som
utmärkt rörelsen, i synnerhet i dess början.
A£t en förändring till det bättre inträdt,
ansåg han bevisadt af flera företeelser på
arbetarerörelsens område, och han tillmätte
därvid ett stigande folkupplysnings arbet e
den största betydelse. Föredraget hälsades
med lifliga applåder af de till ett 100-tal
uppgående mötesdeltagarne.
- / fråga om skolhusbyggnad fattade
Korsberga församling i maj 1901 ett beslut,
som öfverklagades hos länsstyrelsen i
Jönköpings län, hvilken väl återförvisade målet
till stämmans förnyade behandling i hvad
det afsåge sättet för anskaffande af virke
till ifrågavarande skolhus men för öfrigt ej
fann besvären föranleda ändring i beslutet.
Kammarkollegium har den 28 april ej funnit
den omständigheten, att en person obehörigen
fått med 133 röster deltaga i det vid
stämman med 2,865 röster mot 216 fattade
beslutet eller hvad i besvären för öfrigt
anförts vara af beskaffenhet att föranleda
ändring uti länsstyrelsens utslag i hvad det
blifvit hos kollegium öfverklagadt.
- Nytt reglemente har blifvit fastställdt
för folk- och småskolorna i Löderups och
Hörups församling, Krist. Bland dess
bestämmelser märkes, att barn i småskolan
och folkskolans lägre afdelning skola
bevista skolan både vinter- och
sommarterminen, men barn i folkskolans öfre afdelning
kunna, då skäl därtill förekommer, befrias
från skolgång under sommaren. Högst tre
dagar hvarje månad äger läraren rätt att
bevilja ledighet. Föreskrifterna om barnens
ordning och tukt skola vara i lärorummet
anslagna. Missnöjd person får under inga
förhållanden i lärjungarnas närvaro vända
sig omedelbart till läraren. Lärare äger rätt
att efter anmälan hos skolrådets ordförande
inställa skolan för att bevista kyrko- eller
kommunalstämma och riksdagsmannaval.
- Om fortsättningsskolans behöGighet
uppstod en liflig debatt vid kyrkostämma
med Lunds stadsförsamling den 28 april. A
ena sidan framhölls af adjunkterna J. H. R.
Lenander och Henrik Möller, boktryckaren
H. Ohlsson m. fl., att allmänna läroverken
och tekniska skolan vore lämpliga
fortsättningsskolor, och att den organiska enheten
mellan folkskolan och de allmänna
lagverken ej borde försvagas utan stärkas. A
andra sidan påpekade folkskoleinspektören
Vennström, rektor Strömberg, professor
David Bergendal m. fl., att allmänna läroverken
med sin nuvarande organisation ingalunda
lämpade sig som fortsättning af folkskolans
kurser. Slutet blef, att fortsättningsskola
skall inrättas på villkor, att 15 barn anmäla
sig som deltagare i dess kurser. Detta
beslut vann i voteringen 3,676 röster mot 2,553,
som afgåfvos för skolrådets förslag, vid
hvilket intet villkor var fäst.
- Tobaksbrukets fara för ungdomen var
föremål för diskussion vid ett föräldramöte
i Örebro den 27 april. Inledaren,
folkskolläraren R. G. Gustafsson, framställde och
mötet antog följande resolution: »Då
tobaksbruket medför stora vådor för ungdomen,
dels direkt genom förslöande af dess
kropps-och själsförmögenheter, dels indirekt genom
att hos densamma tidigt uppväcka begär
efter onaturliga och skadliga
njutningsmedel, så anser mötet, att föräldrar och
målsmän samt ungdomens lärare och uppfostrare
böra kraftigt *och allvarligt med
undervisning, förmaning och helst äfven med eget
föredöme motverka detsamma. Mötet anser
tillika önskvärdt, att riksdag och regering
utfärda förbud mot försäljande af tobak till
minderåriga.» Ett par af de i frågan
uppträdande talarne, folkskoleinspektören
Nor-dell och f. d. riksdagsmannen Odell, hyste
betänkligheter mot sista punkten i
resolutionen, enär ett sådant förbud aldrig kunde
bli effektivt. A motsatta sidan påpekades,
att ett dylikt förbud i alla fall skulle vara
ett stöd i kampen mot detta onda.
RIKSDAGEN
Uppfostran åt vanartade oeh sedligt
försummade barn.
Lagförslaget härom stod upptaget å
kamrarnas föredragningslistor för i
tisdags .förra veckan. Det medhanns dock
denna dag endast i första kammaren; i
den andra förekom det först på
onsdagen.
Inom första kammaren uppträdde mot
särskilda utskottets förslag endast tvänne
opponenter, godsägaren G. F. Östberg och
förre justitieministern L. Annerstedt,
hvilka båda kunna betraktas vara målsmän
för åkerbrukskolonien Hall och den
rikt-ning, som denna representerar.
Hr Östberg började med att framställa en
anmärkning mot den af k. m:t och utskottet
föreslagna bestämmelsen, att beslut om ett
vanartadt eller sedligt försummadt barns
skiljande från dess hem skall underställas
högre! myndighets (länsstyrelsens) pröfning
endast i de fall, då föräldrarna vägra att
godkänna beslutet. Sådan underställning
borde, menade han, ske äfven om
föräldrarna gifvit sitt samtycke.
Detta yrkande kunde utskottets
ordförande, landshöfding Sjöcrona, lätt bemöta med
den frågan, hvad det skulle tjäna till att
belasta länsstyrelserna med pröfning af en
mängd beslut, hvarmed alla vederbörande
förklarat sig nöjda.
Anmärkningen föranledde ingen
ändring.
Hufvudattacken riktades emellertid mot
den kärnpunkt i utskottets förslag, att
antalet barn i samma »skyddshem» i
regel ej borde öfverstiga 30. I denna
bestämmelse läste man uppenbarligen en
indirekt förkastelsedom öfver de stora
anstalterna af Halls typ, och hrr Östberg
och Annerstedt kämpade med ifver för att
få densamma utmönstrad samt ersatt
med en föreskrift, att hvarje anstalts
storlek skulle fastställas af k. m:t utan
några af lagstiftningen gifna anvisningar.
En anstalts uppfostrande värde berodde,
förklarade hr Annerstedt, ingalunda af
barnantalet utan uteslutande af dess
organisation och talrikheten af dess
tjänstepersonal.
Utan ätt på något sätt klandra Hall
togo landshöfding Sjöcrona och
generaldirektör Sigfrid Wieselgren afgjordt parti
för de små hemmen gentemot de stora
anstalterna, och de fingo första
kammaren på sin sida.
Äfven i andra kammaren kom
diskussionen i väsentlig mån att röra sig om
Hall.
Lektor P. P. Waldenström refererade en i
Svenska Dagbladet nyligen offentliggjord
uppsats, hvari framställts en hel del ganska
allvarsamma anmärkningar mot
förhållandena vid denna anstalt. Nödig samverkan
mellan föreståndaren och den öfriga
personalen saknades, likaså behöflig tillsyn. När
landshöfdingen kommit på »inspektion», hade
han sysselsatt sig med - jakt samt endast
gjort en flyktig titt in i några lokaler. Ingen
egentlig husmoder funnes; personalen
utgjordes hufvudsakligen af betryckta och lågt
aflönade betjänte. De vackra arbeten från
koloniens verkstäder, som vid utställningar
blifvit prisbelönta, vore mera produkter af
lärarnes skicklighet än af elevernas. Hela
kolonien* vore, trots de officiella
blomstermålningar, som ideligen slösats därpå, mera
en fångvårdsinrättning än en verklig
uppfostringsanstalt.
Justitieministern Hammarskjöld ansåg den
refererade uppsatsen misstänkt, enär den
antagligen härrörde från en person, som
blifvit skild från Hall, emedan han där ej varit
på sin plats. Själf vore ministern på landet
granne till kolonien och hade fått ett godt
intryck af densamma. En undersökning skulle
emellertid anställas.
Kontraktsprosten A. T. Pettersson i
Öster-haninge ville i egenskap af revisor för
anstalten intyga, att den af revisorerna
framställda anmärkningen endast afsett det
bristande samarbetet bland anstaltpersonalen
men icke ledningen i öfrigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
