Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 22. (1,065.) 28 maj 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLUSTRERADT VECKOBLAD FOR FOLKUNDERVISNINGEN.
N:r 22. d .oes.)
STOCKHOLM, 28 MAJ 19O2,
21:a årg.
Prenumerationspris;
Vi år 4 kr., 3/4 år 3,25 kr,, i/2 år 2,25
kr., J/4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 8, nedra botten.
Kontorstid: 10-6.
Allm. tel. 60 00.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
förläggare:
Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Tryckt hos
Idun» Kungl. Hofboktryckeri, Stockholm.
Lösnummer
i 10 öre säljas å tidningens byrå
samt å allm. tidningskontoret
Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris;
10 öre för en millimeters höjd på enkel
spalt. Födelse-,förlofnings- och
vigselannons l kr., dödsannons 2,50 kr.
Annons bör vara inlämnad
senast måndags afton för att
inkomma i veckans nummer.
/VHnnesvård öfver en angdomsuppfostrare.
f$ den nordsvenska universitetsstaden aftäcktes den 15
dennes en minnesstod öfver en man, hvilken som
tänkare och ungdomsuppfostrare icke blott gjort sig ett
berömdt namn utan ock för många och icke minst för
landets studerande ungdom varit en vägvisare, då det gällde att
söka lösningen af lifvets högsta frågor.
Det var Pontus Vikner.
Någon professur kom honom
aldrig till del i hans fädernesland,
utan det var broderlandets
hufvudstad, som tack vare hans
framstående lärareförmåga förstod att
gifva hans arbete denna belöning.
Men i mer än två årtionden
verkade Vikner i staden vid Fyris å
som docent och lektor, på samma
gång en faderlig rådgifvare för
och en broderlig förtrogen med
den ungdom, han så högt älskade
och hvilken han framför allt lade
renhetens, sanningens och
helighetens kraf på hjärtat. Det var
ock därför naturligt att förslaget
om en gärd åt hans minne ej
kunde bli annat än med sympati
upptaget, och ofvannämda dag vardt
minnesvården aftäckt i närvaro af
Vikners efterlämnade änka och
anförvanter, akademi s täten,
studentkåren, representanter för Kristiania
universitet och norska
studenter-samfundet, m. fi.
Högtidligheten hade samlat en
stor åhörareskara på kyrkogården,
som låg i härlig belysning af en
strålande vårsol. Sedan
studentkårens allmänna sångförening sjungit »Vårt land», höll
docenten J. A. Eklund ett varmt och tankedigert tal, däri han
särskildt framhöll det personliga hos Vikner, hans särägna
sätt att tänka, känna och tala och hans outsläckliga törst
efter sanningen. Efter det tal:n påpekat, hurusom äfven de,
som aldrig sett hans anlete på jorden, kunna få en lefvande
bild af hans personlighet uti hans efterlämnade skrifter, bjöd
han täckelset falla, under erinran att man ej vid en graf
säger: lefve! Han ville därför säga: Pontus Vikner lefver.
Sångarna sjöngo Wennerbergs »Stå stark», och därefter f
ram-trädde professorn i geografi vid Kristiania universitet Yngvar
Nielsen och nedlade å högskolans
vägnar en krans på grafven,
erinrande om huru Vikner i
broderlandet vunnit allas vänskap och
att hans minne aldrig där skall
blekna, så* kort hans verksamhet
blef. Sverige kunde aldrig hafva
sändt till Norge en ädlare man än
den, på hvars graf nu det norska
universitetet lade sin krans.
Kransar nedlades äfven af norska
studentersamfundet, Uppsala
universitet och dess studentkår,
hvarefter nationsfanorna sänktes kring
stöden, alla hufvuden blottades och
sängarne sjöngo »Stilla skuggor».
Minnesvården, hvaraf vi här
bredvid meddela en afbildning,
är utförd efter ritning af
arkitekten Agi Lindegren, och
bildhuggaren Teodor Lundberg har mejslat
Vikners bröstbild å monumentets
framsida.
Karl Pontus Vikner var född i Hyr
på Dal 1837, och blef efter skolgång
vid Göteborgs läroverk student i
Uppsala 1856, fil. kand. 1862, fil. d:r 1863
och samma år docent i teoretisk
filosofi, lektor i teologi, hebreiska och
filosofi vid Uppsala högre allmänna
läroverk 1884, professor i filosofi och estetik vid Kristiania universitet
1885. Han var sökande till professur i Uppsala efter S. Ribbing,
men afled 1888, innan utnämning ägde rum till platsen, å hvars
förslag humanistiska sektionen och akademiska konsistoriet satt
honom i första rummet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
