Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 23. (1,066.) 4 juni 1902 - Två representanter för årets sommarkurser i Stockholm - Ur barnpsykologien. Af Frans v. Schéele
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Professor Vilhelm Leche, sekreterare i
sommarkurskommittén, är zoolog. Han
föddes i Helsingborg den 4 september
1850, blef vid 20 års ålder student i
Lund, 1875 fil. kandidat och 1877 fil.
doktor. Åren 1873–77 tjänstgjorde han
som e. o. amanuens vid geologiska
institutionen samt 1876–80 som docent
i zoologi vid det sydsvenska
universitetet men blef sistnämda år tillförordnad
lärare och 1884 professor i zoologi vid
Stockholms högskola. Åren 1887–90
var han rektor vid denna högskola,
hvars första vetenskapliga institution,
den zootomiska, han bildat.
Under en hel del utländska resor i
Tyskland och Italien har professor Leche
gjort anatomiska och embryologiska
studier liksom han besökt de förnämsta
zoologiska institutionerna i skilda delar
af Europa. Särskildt har han sökt att
med sammanställande af embryologiens,
den jämförande anatomiens och
paleontologiens resultat utreda det inbördes
sammanhanget mellan grupper af de
högre ryggradsdjuren och i synnerhet
däggdjuren, och hafva därvid icke minst
hans studier af tandsystemets utveckling
kommit honom till väsentligt gagn.
Varm vän af folkbildningen tillhör
professor Leche alltsedan 1887
arbetareinstitutets styrelse och valdes 1897 till
dess ordförande.
Han har skrifvit flera populära
uppsatser i Nordisk Familjebok och bidragit
till »Svenska spörsmål» med sin
uppsats »Några drag ur människans
utvecklingshistoria» (1893). »Ur människans
utvecklingshistoria» är också ämnet för
de föreläsningar, som professor Leche
kommer att hålla vid sommarkurserna
här. År 1901 utgaf han ett populärt
arbete med titeln: »Några drag ur
organismens utvecklingshistoria» samt
»Entwicklungsgeschichte des Zahnsystems
der Säugethiere. Theil II. Phylogenie».
Ur barnpsykologien.
Af
Frans v. Schéele.
Vetenskapernas specialisering går i
våra dagar med förvånande
hastighet för sig. Det ena
erfarenhetsområdet efter det andra blir föremål för
så omfattande undersökningar, att det
kräfver forskarnas hela arbetskraft och
afsöndras därför såsom föremål för en
ny, särskild vetenskap, med sina egna
metoder och sina speciella intressen.
Det är icke mera än ett halft
århundrade sedan afgjorda tecken till
psykologiens utsöndrande från filosofien
först framträdde, och dess
själfständighetsförklaring såsom en särskild
erfarenhetsvetenskap för sig har först på de
senaste åren funnit allmänt erkännande
inom vetenskapernas republik. Och dock
har redan inom denna unga vetenskap
samma differentieringsprocess till
usöndrande därur af ytterligare
specialdiscipliner börjat göra sig gällande.
Brottpsykologien och folkpsykologien äro
sådana utbrutna delar ur den allmänna
själsvetenskapen, hvilka under de sista
åren tillkämpat sig en viss grad af
själfständighet, särskildt tack vare italienska
(Lombroso m. fl.) och franska (Tarde
m. fl.) forskares originella uppslag och
energiska sträfvanden.
Den sista nya vetenskapen, som på
detta sätt kommit till, är barnpsykologien
eller paidologien (pedologien), såsom den
ock kallar sig. Framför allt är det i
Nordamerika som denna nya
specialforskning för närvarande bedrifves med
en enastående energi. Det är denna
nya vetenskaps betydelse för uppfostran
och därigenom för mänsklighetens
framtid, som för den entusiasmerat de
praktiska amerikanarna. Vid flera
universitet och väl vid alla lärareseminarier
undervisas i barnpsykologi och bedrifvas
af lärare och lärjungar metodiska
undersökningar af barnens själslif, och flera
amerikanska tidskrifter, bland hvilka
den förnämsta är »the Pedagogical
Seminary» (börjad 1893), stå redan i denna
nya forsknings tjänst. Ledningen af
denna amerikanska rörelse utöfvas
framför allt af Stanley Hall, den nämda
tidskriftens utgifvare, vid
Clark-University i Worcester och Harlow Russel vid
seminariet i samma stad. Men liksom
de första uppslagen till barnpsykologien
kommo från den gamla världen – i
Tyskland hade efter föga beaktade
uppslag af filosofen Tiedemann 1787 och
läkaren Sigismund 1856 den bekanta
fysiologen W. Preyer 1881 utgifvit sitt
klassiska arbete »Die Seele des Kindes»
och i England den store naturforskaren
Charles Darwin 1877 utgifvit »Biographical
sketch of an infant» – så har det
amerikanska föredömet på de sista åren
äfven väckt förnyadt intresse för
barnpsykologien i de europeiska
kulturländerna. Ett par af de bästa alstren af
den europeiska barnpsykologien hafva
redan i öfversättningar införlifvats med
den svenska bokskatten, nämligen James
Sullys »Iakttagelser öfver barndomen» (i
Pedagogiskt bibliotek, utg. af Ola
Bergström, Stockholm 1898) och B. Hartmanns
»Undersökning af barnets föreställningskrets»
(i Pedagogiska skrifter, utg. af Sveriges
allm. folkskollärareförenings
litteratursällskap, Lund 1898). Liksom i Amerika
finner man så väl i England som i
Tyskland och Frankrike flera sällskap för
barnpsykologiska iakttagelser och
tidskrifter för denna nya forskning.
Barnpsykologien är just ett af de
arbetsfält, på hvilka ett samarbete mellan
den praktiske skolmannen och den
vetenskaplige psykologen är önskvärdt och
möjligt. Den förra kan på detta
område samla material, som den senare
har att bearbeta. Och sedan kunna
återigen de på sådant sätt gemensamt vunna
resultaten komma skolarbetet till tjänst
genom därpå byggda pedagogiska
sanningar. Ja, redan innan man hunnit
fram till några sådana slutsatser, kan
själfva materialiesamlandet vara af gagn
för den praktiske skolmannen genom de
inblickar, som undersökningarna alldeles
omedelbart lämna honom i de af honom
undersökta skolbarnens själslif, och
medelbart därjämte genom det förstärkta
intresse för hans lärjungar, för en hvar
af dem i hans särskilda individualitet,
som undersökningarna helt naturligt
väcka, och slutligen äfven genom den
ökade arbetsglädje under skoltimmarna,
som i sin ordning blir en följd af det
höjda intresset.
Ett sådant samarbete har den, som
skrifver dessa rader, i någon mån redan
bland oss sökt åstadkomma dels genom
det upprop till insamlande af
själfiakttagelser rörande de första
barndomsminnena, hvilket jag för några år sedan
benäget fick infördt i denna tidning,
dels genom de formulär till
undersökningar af barnens föreställningskrets under
de första skolåren, hvilka jag utdelade
bland mina åhörare vid 1899 års
sommarkurser i Uppsala. Båda dessa mina
vädjanden till det psykologiska intresset
bland Sveriges folkskollärare rönte bland
dem stort tillmötesgående. Och rörande
båda de nämda spörsmålen har jag nu
därför ett rätt omfattande materiel
insamladt. Andra vetenskapliga arbeten
hafva hittills hindrat mig att på
allvar taga ihop med bearbetningen däraf,
men tillsammans med de studenter,
som deltaga i de af mig ledda
barnpsykologiska öfningarna i det filosofiska
seminariet vid Uppsala universitet, har
jag nu börjat bearbetningen af de många
primäruppgifterna; och jag hoppas, att
det ej skall dröja alltför länge, innan
jag kan framlägga några resultat från
detta arbete.
Men redan dessförinnan ville jag gärna
genom några meddelanden ur den
nutida, för hvarje dag allt rikhaltigare
barnpsykologiska litteraturen, söka bland
vårt lands lärare och lärarinnor väcka
och stegra intresset för barnpsykologiska
iakttagelser.
Barnpsykologien är ännu endast i sin
början. Dess arbetsfält är vidsträckt,
men ännu föga uppodladt. Här finnes
mycken obruten mark. Och det
behöfves icke några speciella förstudier för
att vid den markens bearbetning kunna
göra någon nytta. Det finnes en massa
enkla iakttagelser, som hvarje lärare och
lärarinna dagligen och stundligen kan
få tillfälle att göra i sitt skolrum eller
på lekplanen därutanför, och som,
sofrade och bearbetade af en psykolog,
sedan kunna komma till vetenskapligt
gagn. Många bäckar små kunna äfven
på detta område göra en stor å.
För att gifva en föreställning om af
hvad art dessa iakttagelser kunna vara
skall jag i en följd af korta uppsatser
lämna några prof ur den nutida
barnpsykologien. Kunna de förmå några af
mina läsare att tillsända mig korta
anteckningar rörande af dem gjorda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
