Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 23. (1,066.) 4 juni 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 23
3. Beträffande betygsgradernas
benämning böra de vanligast brukliga
beteckningarna: A, a, AB, BÄ, B, C, D i regel
användas å terminsbetygen. Vitsorden böra
fullständigt utskrifvas: 1) å alla betyg i nit och
uppförande; 2) å betygen för småskolans
första klass därjämte äfven i framsteg; och
3) å af gångsbetygen i samtliga ämnen.
4. För lärarepersonalens anteckningar
om gifna vitsord böra för hvarje klass
finnas att tillgå nödigt antal blanketter till
betygslistor (hvartill kan användas en
vanlig examenskatalog äfven för höstterminen).
5. Terminsbetygen för småskolans första
klass böra ha form af tryckta kort att ifylla.
Öfriga terminsbetyg böra samlas i en s. k.
betygsbok. I denna meddelas på lämpligt
ställe dels hvilka grundprinciper, som följas
vid betygsgifningen, dels utdrag ur
skolreglementet och ordningsregler om
lärjungarnas viktigaste åligganden,
Afgångsbe-tyget enligt folkskolestadgans paragraf 47
bör, som hittills, utgöra en särskild bok. I
denna böra lämnas några kortfattade
upplysningar om tillfälle till fortsatt
undervisning. Samtliga betyg böra inläggas i
kuvert eller kartong för att bättre kunna
skyddas.
6. Statistiken å terminsbetygen bör utgå
och lämna plats för upplysningar- om, huru
barnen bevistat skolan.
Då ärendet föredrogs i skolföreningen,
uppstod en längre diskussion
hufvudsakligen rörande betygsgraderingen och
betygsböckerna. Meningarna visade sig
i dessa afseenden delade. Föreningen
beslöt öfverlämna hela den gjorda
utredningen till skolinspektören med
anhållan om dess framläggande i
lärarerådet, där skolinspektören tidigare väckt
frågan om införande af betygsböcker,
hvilken fråga ännu ej är afgjord.
Lästiden vid Sköfde folkskola
bestämdes enligt skolrådets förslag å
kyrkostämma förliden torsdag till 25
aug.-10 dec. och 25 jan.-10 juni.
Beslutet föregicks af en delvis ganska
pikant diskussion. Lärarepersonalen
önskade sommarlofvet förlängdt med
ytterligare 5 eller 10 dagar och
vinterledigheten i motsvarande grad förkortad.
Skolrådets förslag- försvarades ihärdigt af
en af dess ledamöter, under det att en
annan öfvergick på lärarepersonalens sida och
en tredje, borgmästaren E. Hedenstierna,
förklarade sig afstå från att rösta i någondera
riktningen. En fabrikör Alander förmenade,
att all läsning borde förläggas till
sommaren (!), 3medan barnen nnder vägen till
sko-laii vintertiden skulle förkyla sig(!). Hr A,
förskaffade liksom vid flera andra tillfällen
stämme deltagarne ett godt skratt. Till och
med stadsfullmäktiges ordförande,
bankdirektör A. Forsslund, ville af pedagogiska (!)
skäl h ifva sommarlofvet förkortadt, men
tycktes afstå från yrkanden i denna väg,
sedan lan blifvit på ett delvis spetsigt sätt
bemött af en bland skolans lärare hr A. T.
Vahlström.
Vid framställd proposition förklarade
sig ordföranden finna skolrådets förslag
hafva pluralitet, och votering, hvars
utgång af många troddes skola hafva
blifvit en annan, begärdes icke.
Målsmäns och myndigheters
medverkan vid .barnens undervisning
och uppfostran och hvilka berättigade
kraf folkskolan i detta afseende kan
ställa, var en fråga, som lifligt diskute-
rades å Sköfdekretsens möte sistlidna
lördag. Öfverläggningen inleddes af
folkskolläraren J. V. Billqvist i Sköfde.
Såsom berättigade kraf på hem och
föräldrar uppställdes: att barnen ej genom
betungande kroppsarbete göras oförmögna att
mottaga skolans undervisning; att de
hållas till flitig skolgång, utrustas med
behöf-lig undervisningsmateriel samt sändas rena
och snygga till skolan; att föräldrarna noga
öfvervaka barnens hemarbete, föregå dem
med exemplet af en god kristlig vandel samt
söka i någon mån göra sig förtrogna med
skolans arbete.
På skolans närmaste myndighet, skolrådet,
ansåg man sig kunna ställa bland andra
det krafvet, att detta visade intresse och
nit om skolan samt med kärlek och välvilja
omfattade dess lärarepersonal.
Af hvarje enskild sJcolrådsledamot kunde
fordras, att han vore väl förtrogen med
gällande skolförfattningar och hemmastadd i
en del pedagogiska och metodiska
spörsmål samt i öfrigt ägde kännedom om
skolarbetets natur, behof och intressen.
Slutligen kunde på församlingen den
fordran ställas, att endast personer, som genom
sin föregående verksamhet visat sig vara
intresserade och nitiska skolvänner,
invaldes i skolrådet, hvilket därigenom skulle
blifva sammansatt af det bästa, sorn
församlingen i sådant afseende hade att erbjuda.
En märklig kyrkostämma hölls
i Vännäs annandag pingst. I Hjoggsjö
by af nämda socken hade
folkskoleinspektören förordat inrättandet af en fast
folkskola med underlag af småskola. En
del af byamännen hade skriftligen
förbundit sig att gratis lämna tomt,
stenfot och timmer till skolhuset, om ett
sådant med två lärosalar och nödiga
lärarebostäder enligt af
folkskoleinspek-ren anskaffad ritning på församlingens
bekostnad uppfördes och inreddes.
Skolrådet hade emellertid afslagit såväl
folkskoleinspektörens framställning som
Hjoggsjöböndernas erbjudande och i
stället föreslagit, att en ny flyttande mindre
folkskola skulle i läsroten inrättas. Mot
detta beslut, hvars upphofsman var
postmästaren i Vännäs G. Boström, hade
skolrådets ordförande och folkskolläraren
N. Schödin reserverat sig.
Ö
Vid kyrkostämman talade
folkskolläraren P. A. Lind"holm varmt för
reservationen och beklagade, att i skolrådet
funnes åtminstone en person, som måste
hafva talat mot bättre vetande, då han
förordat inrättandet af en ny mindre
folkskola i en rote med öfver 90
skol-pliktiga barn. Om man än ej ansåge
sig kunna af allmogernännen i
skolrådet fordra grundligare kunskaper i
folkskolestadgan, så vore det dock ej för
mycket begärdt, om man kräfde af dem
kännedom om denna stadgas tre första
paragrafer. Deri eller de, som ej
inhämtat så mycket, borde ej i denna fråga
sätta sig på tvären mot skolrådets
ordförande och folkskoleinspektören. - Af
ungefär samma mening var banvakten
A. G. Andersson.
Skolrådets talan fördes af kyrkovärden
J. Hansson, fanjunkaren O. Holmgren
och skräddaren J. P. Lindström, som
alla höllo före, att en mindre folkskola
kunde ersätta folkskolan i en rote med
inånga fattiga bönder, men bemöttes i
sak lika skarpt som öfvertygande.
Vid anställd votering segrade
reservanternas af hr Lindholm förordade
förslag med 4?97ö röster mot 2,168, som
afgåfvos för skolrådets förslag.
Genom detta beslut har Vännäs
församling tagit ännu ett steg framåt i
utvecklingen af sitt skolväsen och torde
snart, om ej redan nu, kunna på detta
område intaga hedersplatsen bland
Västerbottens läns landskommuner. I
socknen, där ännu för tio år sedan funnos
en folkskola enligt litt. E. i
normalplanen, en småskola och 8 mindre
folkskolor, finnas nu utom den beslutade i
Hjoggsjö en folkskola litt. B. och en
dito litt. E. samt 14 småskolor och
mindre folkskolor. Vid folkskolan vid
Vännäs järnvägsstation (litt. B.) är
fortsättningsskola inrättad, och vid de båda
folkskolorna införd manlig samt vid samtliga
skolor utom småskolorna kvinnlig slöjd.
Att allt gått så raskt framåt i denna
förut efterblifna socken får nästan
uteslutande tillskrifvas det nyinflyttade
järnvägsfolket och församlingens för
skolväsendets utveckling nitiske kyrkoherde.
En god idé har felkskollärarinnan
Adéle Wetterlind i Jönköping bragt till
verklighet inom det samhälle, där hon
verkar. Hon afböjde bestämdt den
min-nesgåfva, som de afgående barnen ville
gifva henne, och föreslog, att de i
stället skulle använda medlen till någon
prydnad för den skolsal, som de i fyra
år användt. Denna tanke slog an på
barnen, och de inköpte en tafla, kallad
»Skyddsängeln»: ett barn, som går på
en bjälke öfver ett bråddjup, och dess
skyddsängel, som går bakom samt
skyddar och leder det. Inunder textades de i
Svensk Läraretidnings sångbok intagna
versarne af K. Richardt:
Alltid modig, när du går
väg, som Gud dig sände,
om du ock till målet når
först vid världens ände! o. s. v.
Den 29 maj invigdes taflan.
Skolsalen var festligt prydd med flaggor och
blommor, barnen kommo högtidsklädda
där de så kunde; föräldrar hade också
kommit tillstädes. Efter afsjungandet af
en psalmvers öfverlämnade fröken W. å
barnens vägnar taflan till skolan, och på
hennes uppmaning aftäckte prosten
Sun-delin taflan och talade några hjärtevarma
ord till barnen, hvilka sedan i kor
uppläste första och sista versen af sv. ps.
12 samt sjöngo några sånger.
Alla klasserna hafva med intresse
tagit taflan i skärskådande, och kanske
skall en dag den ofta förekommande
rubriken »hedrad lärare» förändras till
den vida betydelsefullare »smyckad
skolsal».
S tockholms
folkskollärareförening sammanträdde i lördags i
Vetenskapsakademiens hörsal härstädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
