Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 25. (1,068.) 18 juni 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 25
att grundlig undervisning därstädes
skall lämnas om sättet att bestämma
»åldern hos boskapsdjur och hästar
af tandömsningen eller tändernas form
och slitytor», om »våra husdjurs
lefnadssätt, skötsel och vård7 olika
rasers lämplighet för särskilda ändamål
och trakter, deras förmånligaste
tillgodogörande» o. s. v. Meddelandena
om blomställningarnas art och
bladens former finner han (ej utan
skäl) mindre behöfliga, men däremot
önskar han så mycket rikligare
upplysningar om »växtsättet hos våra
vanliga foderväxter och sädesslag,
våra skogs- och parkträd,
betingelserna för deras trefnad, deras
företräden i förhållande till hvarandra
vid användning för olika ändamål»,
medicinal- och färgväxternas
betydelse o. s. v.
Redogörelserna för »krig, politiska
förvecklingar och intriger samt
stormäns på detta område bedrifter»
anser han vara »nätt upp hvad barn
minst af hela historien begripa»
(»behöfva» hade väl varit det riktigare
ordet); i stället önskar han en
fullständigare undervisning om »deri
nationella odlingens, de sociala
rörelsernas, näringarnas och upplysningens
landvinningar och stormän».
I fråga om geografien håller han
fore, att inan låter barnen få veta väl
mycket om främmande land.
Men - säger han - att göra besök i en
svensk järngrafva, hos en värmländsk
kolare, att stifta bekantskap med en flegmatisk
slättbo bland sin myckna äring, en pigg
bergsbo i karg natur eller en känslig,
inåtvänd skogsbo, hvars stuga inbäddats bland
susande träd, kan blott - äfven detta -
undantagsvis och på rekreationsstunder
komma i fråga. Norrlands stora vidder med
rika naturliga tillgångar äro för södra och
mellersta Sveriges allmoge om ej just ett
ett sagoland så åtminstone ej mera bekant
än många främmande stater, hvaraf vi äro
mindre beroende. Man vet, att där finnes
skog, oändlig skog’, och att där är kallt,
otroligt kallt; men betydelsen af t. ex. dess
vattenfall, som kanske i en ej aflägsen
framtid komma att dominera Europas
industri, har man knappast en aning om.
Det skulle säkerligen intressera
lärarekåren ofantligt att se dessa
idéer förverkligade i form af
läroböcker. Så länge man ej har något
konkret att hålla sig till, vill det
emellertid synas, som om praktiska
följden ej skulle blifva en minskning af
undervisningsstoffet utan tvärtom en
ej obetydlig utvidgning.
Betecknande för författarens
förhållande till sitt ämne är hans nyss
omnämda fordran, att
geografiundervisningen i folkskolan skall klargöra
de norrländska vattenfallens framtida
betydelse för industrien. En sansad
antydan härom torde vara på sin
plats, i synnerhet för barn, hvilka
genom en grundläggande
undervisning om de viktigaste
naturföreteelserna fått någon aning om elektrisk
kraftöfverföring o. d. Men tror nu
någon, att. författaren önskar en dy-
lik grundläggande undervisning? För
ingen del; han polemiserar tvärtom
mot densamma.
De viktigaste naturföreteelserna -
utbrister han ironiskt - måste ock vara kända.
Och som viktigast för barnakunskapen
anses: kropparnas allmänna egenskaper,
vär-me, ljud, ljus och dess förhållande i
speglar och linser, elektricitet samt kemi och
geologi. Och när slutligen jordens föremål
och företeelser äro beskrifna och förklarade,
så återstår - läran om himlakropparna.’-
- - Hvilken praktisk behållning kan man
vänta sig af att förelägga barn en sådan
mångfald af omfattande kunskapsgrenar, af
hvilka hvar och en för sig äi* tillräcklig som
specialstudium for vuxnas helas lifsarbete?
Så t. ex. fyller ju anatomien största delen
af läkarens hela studietid. Och huru mycket
verklig insikt i maskinlära, elektrisk
kraftöfverföring med dynamomaskiner o. d. kan
ett barn tillägna sig, då snillrika ingeniörer
härpå uppoffra all sin förmåga? Så godt
som intet.
Sällan har väl i pedagogiska ämnen
något skrif vits, som varit mindre
öfvertygande. Barnen skulle icke
undervisas om elektricitet men väl om
vattenfallens enorma betydelse för
framtidsindustrien. De skulle icke erhålla
någonförklaringpåde naturföreteelser,
som hvarje dag upptaga deras sinnen
och kräfva förklaring: värme och
köld, ljus och skugga, bilden i
spegeln eller källan, lågans eller
jäsningens kemi, åkerns eller skogsmarkens
geologi, dagens sol eller nattens
tindrande stjärnor. Och såsom skäl
härför andrages, att kunskapen om hvart
och ett af dessai föremål är i och för
sig tillräcklig som specialstudium för
vuxnas hela lifsarbete!
Efter tagen kännedom härom
förvånas man ej mer öfver det ensidiga
sätt, hvarpå anmärkaren behandlar
den viktiga frågan om »läroämnenas
isolering». Han låtsar ej det minsta
om de sedan lång tid tillbaka
pågående och i någon mån förverkligade
Sträfvandena att på ett naturligt sätt
kombinera de olika
undervisningsämnena med hvarandra: att låta
historien delvis bygga på geografien,
geografien på naturkunskapen och
historien, naturkunskapen på
matematiken och geografien, att förknippa
teckning, sång och poesi med
realämnena, teckning därjämte äfven
med slöjden o. s. v. För honom
tyckes knappast existera mer än ett
slags kombination, som är värd att
tala om: den att historien, geografien
»och i viss mån äfven
naturkunnigheten» inrymmas i läsöfningarna -
ett yrkande, som ofta blifvit
fram-ställdt och flerstädes i utlandet äfven
realiseradt.
Innebär detta yrkande, att de
jämförelsevis knappa och magra
läroböckerna i angifna ämnen borde
aflö-sas af fylligare och mera
intresserande läseböcker, så kan ur
pedagogisk synpunkt intet vara att anmärka.
De enda invändningar, som däremot
kunna göras, äro af ekonomisk natur:
läseböckerna måste ju blifva väsent-
ligt dyrare. Hade man ej behöft taga
hänsyn till denna lilla omständighet,
så skulle lärarekåren längesedan
varit ense om att utbyta läroböckerna
mot läseböcker, och den skulle då
helt visst ha undanröjt äfven ett
annat hinder, som hittills hos oss legat
i vägen för en uppblomstrande
läsebokslitteratur: befintligheten af vår
officiella eller halfofficiella »Läsebok
för folkskolan».
Författaren säger icke uttryckligen,,
att han önskar se undervisningen i
de olika ämnena på det sättet
»koncentrerad», att den skulle anknytas
vid något slags universalläsebok, sådan
som förut blifvit från åtskilliga håll
föreslagen, och vi gifva honom
härmed till sist vårt erkännande för att
han ej så gjort. Ty en
»koncentrering» af denna yttre, rent mekaniska
art skulle vara vida sämre än den
isolering, hvilken vi, trots allt därpå
nedlagdt redbart arbete, tyvärr ännu
ej lyckats afhjälpa. Den
projekteter ade universalläseboken innebär
nämligen endast en godtköpslösning
af den stora frågan om
undervisningens koncentrering, och en
godtköpslösning är ingen lösning alls.
En pristäflan
för åstadkommande af rent
pedagogiska bidrag till Svensk
Läraretidning’har redaktionen anordnat. För
de bästa täflingsskrifterna utdelas tre
pris å sammanlagdt 300 kronor, och
skola täflingsskrifterna vara insända
före den l instundande oktober.
Närmare upplysningar meddelas i ett
tillkännagifvande i förra numret.
Öfver 1OO lediga lärare- och
lärarinneplatser
finnas i dagens nummer
ledigannon-serade, ett antal, som aldrig förut
förefunnits i ett nummer af denna
tidning.
A ena sidan vittnar denna höga
siffra ju otvetydigt om svenska
folkskolans utveckling, i det - såsom
vi ju ock redan förut påpekat -
folkskoleväsendet på åtskilliga ställen
förbättrats och omorganiserats. A
andra visar den ock, att
vederbörande alltmer söka lärarne genom deras
egentliga och mest spridda organ.
Något skall göras.
K. m:t lär ha anbefallt domkapitlen
i riket att inkomma med yttrande
angående ifrågasatt revision af den
nu använda utvecklingen till Luthers
lilla katekes. Åtgärden skall ha
vidtagits med tanke på det under nästa
år sammanträdande kyrkomötet, vid
hvilket föreligger till granskning och
slutligt antagande ny
bibelöfversättning, i och med hvars stadfästande
äfven ny kyrkohandbok och ny
katekes blifva nödvändiga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
