- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 21:a årg. 1902 /
459

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 25. (1,068.) 18 juni 1902 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 25

SVENSK LÄRARETIDNING.

459

gjort en enda sammanhängande termin från
läsårets början den l mars till dess slut
den 6 november, uppgått till 16 men efter
två månader nedgått till 12, samt att de
fyra afgångna eleverna deltagit i
slöjdundervisningen, så länge de tillhört skolan,
på grund hvaraf yrkades att, då villkoren
för statsbidrags erhållande syntes vara
uppfyllda för så lång tid, som motsvarade en
vårtermin eller fyra månader, dylikt bidrag
till samma afdelning måtte, därest detsamma
icke kunde beviljas för hela läsåret, få utgå
för fyra månader med 40 kronor.

Med hänsyn till hvad i målet blifvit
upplyst, har k. m:t medgifvit, att
statsbidrag för undervisning i slöjd för
gossar vid ifrågavarande slö j daf delning må
utgå för vårterminen 1902, beräknad
efter fyra månader, med 40 kr.

Revision af skolräkenskaper.

Råns församling utsåg å kyrkostämma
den 28 december 1900 till revisorer för
granskning af församlingens kyrko- och
skolräkenskaper för år 1900 fyra
personer. Sedan dessa afslutat revisionen
af församlingens utaf en särskild
skolkassor afgifna folkskoleräkenskaper och
därvid icke funnit anledning till
anmärkning, tillstyrkte de i afgifven
berättelse full ansvarsfrihet för 1900 års
räkenskaper och förvaltning.

Med anledning däraf att en ledamot
af skolrådet framställt anmärkningar mot
Skolräkenskaperna och frågan härom af
skolrådet hänskjutits till församlingens
afgörande, beslöts dels å kyrkostämma
den 29 maj 1901, efter föredragning af
skoldistriktets räkenskaper för år 1900,
oaktadt revisorernas hemställan om
de-charge för skolrådet, att frågan därom
skulle tills vidare hvila, enär ytterligare
utredning därom ’borde företagas, dels å
kyrkostämma den 17 oktober 19 (KL, att
frågan om decharge för skolrådet för
år 1900 skulle bordläggas och ny
revision af Skolräkenskaperna för samma år
af särskildt utsedda personer företagas
samt kyrkostämma för sistnämda
ändamål snarast görligt utlysas; hvarefter å
stämma den 30 oktober 1901 tre nya
revisorer jämte suppleanter utsagos för
granskning af skolans räkenskaper för
år 1900.

Häröfver anfördes besvär hos dom
kapitlet i Lund under yrkande,

att enär ofvanberörda kyrkostämmobeslut
af den 17 och 30 oktober 1901 vore
stridande mot gällande författningar, samma
beslut måtte upphäfvas och kyrkostämmans
ordförande varda ålagdt att vid ny,
vederbörligen utlyst kyrkostämma företaga
frågan om besluts fattande rörande 1900 års
skolräkenskaper och förvaltning af
skolkassan på grund af den revisionsberättelse,
de i laga ordning först utsedda revisorerna
afgifvit.

Enligt utslag den 22 januari 1902
lämnade domkapitlet sagda besvär utan
afseende, enär de klagande icke förmått
visa, att de öfverklagade
kyrkostämmo-besluten kränkte deras enskilda rätt eller
eljest hvilade på orättvis grund eller
att desamma icke i laga ordning
tillkommit eller att de stode i strid med
allmän lag eller författning eller annor-

ledes öfverskrede kyrkostämmans
befogenhet.

Häröfver anfördes besvär hos k. m:t,
som den 23 maj förklarat, att enär
församlingen, sedan val af revisorer för
granskning af Skolräkenskaperna för år
1900 i laga ordning ägt rum, icke ägt
att, på sätt som skett, genom utseende
af andra revisorer, föranstalta om ny
revision af samma räkenskaper, funne
k. m:t skäligt att, med ändring af
domkapitlets öfverklagade utslag, upphäfva
församlingens ofvanberörda, den 17 och
den 30 oktober 1901 fattade beslut, i
hvad desamma angå frågan om ny
revision och val af revisorer jämte
suppleanter.

Fråga om svensk
medborgarerätt. Folkskollärarirman Emma Kristina
Vallinder, född Lindblom, som år 1878
aflagt examen vid
folkskollärarinnesemi-nariet i Stockholm, därefter tjänstgjort
som folkskollärarinna under 9x/2 år samt
härpå utflyttat till Nordamerikas
förenta stater och där genom giftermål
med förre folkskolläraren Edvard Robert
Vallinder från Sverige vunnit
amerikansk medborgarerätt, blef, efter det
makarna återflyttat till Sverige, den 13
mars 1898 vald till folkskollärarinna i
Sorunda församling. Som makarna
numera ånyo blifvit svenska medborgare,
anhöll hon, att k. m:t täcktes förklara hennes
val till ordinarie folkskollärarinna i
Sorunda giltigt eller att hennes tjänstetid
därstädes från den l juli 1898 finge
henne tillgodoräknas som ordinarie
tjänstetid, utan hinder däraf att hon vid
valet icke ägt svensk medborgarerätt.

Direktionen öfver folkskollärarnes
pensionsinrättning hemställde om bifall till
ansökningen, på det sökanden måtte
komma i åtnjutande af den
tjänsteårs-beräkning och pensionsrätt, som på grund
af valet kunde tillkomma henne, och har
k. m:t bifallit ansökningen.

Ändrade bestämmelser
angående donation. Handlanden P.
Norder skänkte genom testamentariska
förordnanden 1813 och 1816 till dåvarande
Nordmarks kapellförsamling 3,000
riksdaler banko för åstadkommande af en
fattigskola jämte ett därmed förenadt
arbetshus samt 1819 den s. k.
Nordmarks egendom till boställe åt
skolmästaren vid förenämda skola och
före-skref, dels att förut anslagna 3,000
riksdaler banko skulle efter Norders och
hans hustrus död användas, till
inköpande af ytterligare fast egendom, hvars
afkastning då tillika med den förras
komme att utgöra lön för
skolmästaren, som vid denna egendom skulle
besörja undervisningen vid skolan, dels
ock att skolan skulle stå under inseende
af pastor i Filipstad, bergmästaren i
orten, kapellpredikanten vid Nordmarken
och gruffogden därstädes.

Sedan skolan någon tid ägt bestånd
på den af Norder skänkta egendomen,
tillät k. m:t 1861 skolans förflyttande

till ett af ortens grufve- och
hytteintressenter på något afstånd från denna
egendom uppfördt, till skolan upplåtet
skolhus och medgaf 1878 och 1882, att
tillsynen öfver skolan finge öfverflytta s
på skolrådet i Nordmarks församling,
som för framtiden komme att utgöra ett
eget från Filipstad skildt pastorat,
hvarjämte förklarades, att skolans lärare
skulle vara att anse som ordinarie
folkskollärare med de rättigheter4 och
skyldigheter, som däraf härflöte.

Kyrkoherden i Nordmarks församling
E. A. Berglundh har på grund af honörn
vid kyrkostämma lärnnadt uppdrag
anhållit hos k. m:t,

att, enär på grund af förändrade
förhållanden den nuvarande skollokalen vore
alldeles för liten och afkastningen af den
donerade boställsegendomen minskats, så att
icke högre arrende än 50 kr. om året kunde
för densamma erhållas, samt Nordmarks
kommun önskade att till fattiggård få
öfvertaga boställsegendomen, därvid skolan skulle
erhålla ny, tidsenlig lokal vid kyrkan, k.
m:t täcktes medgifva, att den ifrågavarande
boställsegendomen finge å kommunen
öfverlåtas mot erläggande af egendomens
taxeringsvärde, 3,000 kr., hvilken summa skulle
fonderas och å hvilken räntan skulle
användas till det i donationsbrefvet angifna
syfte.

Härtill har k. m:t lämnat bifall, dock
under villkor: att församlingen, såsom
den utfäst, för Norderska skolans
räkning tillhandahåller ny tidsenlig
skollokal vid kyrkan, att köpeskillingen för
egendomen 3,000 kr. jämte det af
Norder donerade beloppet å 3,000 riksdaler
banko af skolrådet under i lag stadgadt
ansvar förvaltas såsom en särskild fond
under namn af Norderska skolfonden,
och att räntan å denna fond användes
uteslutande för det med donationen
afsedda ändamål eller för skollärares
af-lönande. _____

Fråga om pension. F. d. folk
skolläraren i Dragsmarks församling
Johan August Vinberg förmälde i en till
direktionen öfver folkskollärarnes
pensionsinrättning insänd skrift, att han
den l juli 1875 afgått från sin
lärarebefattning i Dragsmark och därefter
under år 1894 uppnått det antal
lefnads-och tjänsteår, som han förmenade vara
erforderligt för erhållande af afkortad
pension, samt anhöll att komma i
åtnjutande af pension från den tid,
direktionen bestämde.

Efter inhämtande bl. a. att Vinberg,
som vore född den 12 april 1832,
tjänstgjort som vik. folkskollärare i Foss
församling under åren 1854 och 1856
sammanlagdt 6 månader och som
folkskollärare i Dragsmark fr. o. m.
vårterminen 1857 till den l juli 1875,
förklarade direktionen den 19 februari 1902,

att enär,’ äfven om utredt vore, att
Vinbergs tjänstgöring i Dragsmark varit sådan,
att han för densamma ägt beräkna ordinarie
t j anstår, Vinberg i allt fall icke vid sin
afgång från tjänsten innehaft det antal
tjänsteår och den lefnadsålder, att han, hvars
afskedstagande icke, såvidt visats, föranledts
af obotlig sjukdom, varit till pension
berättigad, direktionen icke kunde, å, ansökningen
fästa vidare afseende.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:45:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1902/0465.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free