Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 27. (1,070.) 2 juli 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 27
SVENSK LÄRARETIDNING.
491
inom länet, att aflöningsförhållandena vore
dåliga, så att lärarinnorna på sina ställen
icke ens hade 20 kronor i lön och lärarne
sällan mer än statsbidraget., Man borde
därför vända sig" till landstinget för att
liksom i andra län få understöd åt slöjden.
Enhälligt antogs en så lydande
resolution :
För att slöjdundervisningen skall blifva
bättre tillgodosedd i länets folkskolor
erfordras dels att lärarens och lärarinnans
intressen och kompetens för denna
undervisningsgren vidmakthållas och utvecklas, dels
att skoldistrikten för slöjdskolors inrättande
och underhåll erhålla ekonomiskt understöd
af landstingen. På grund häraf beslutar
mötet att göra framställning dels till
hushållningssällskapet, att stipendier fortfarande
måtte utdelas till de lärare och lärarinnor,
som vilja genomgå kurs vid Nääs eller vid
annat välordnadt slöjdseminarium, samt att
dessa stipendier måtte höjas från 60 till 75
kr., dels till landstinget om ekonomiskt
understöd åt sådana slöjdskolor, som äro
ordnade i enlighet med föreskrifterna i k.
kungörelsen angående anslag till dessa skolor.
En kommitté, bestående af
folkskoleinspektören Hammarberg, lektor Fr.
Anderson och inledaren, fick i uppdrag att
frambära en dylik framställning till
vederbörande.
Efter middagsrasten förekom frågan
om r ättskri f ning sunder visning ens
reformerande. Med en lektion sökte
folkskolläraren P. Norrgren i Harplinge visa, huru
afskrifningsmetoden vore vida att
föredraga framför den gamla
diktamensskrif-ningen. 5,000 undersökningar visade
otvetydigt detta.
Mötet antog följande resolution:
Då det genom den moderna psykologien
och talrika systematiskt utförda
undersökningar är till fullo utrönt, att syn sinnet äger
långt större betydelse än hörseln för
rätt-skrifningsundervisningen, vore det
önskvärdt, att skolan helt slopade både
dikta-mensskrifningen och den s. k.
bokstafve-ringen och byggde sina ortografiska
öfningar på seendet (åskådning) genom att
använda skrifna förebilder.
På aftonen gjordes besök i Hallands
museum, hvarefter en präktig konsert
gafs i stadens kyrka under ledning af
direktör Fr. Körling.
Andra mötesdagen inleddes
förhandlingarna med bön och bibelbetraktelse
af folkskoleinspektören Hammarberg.
Ett längre föredrag om gymnastiken
i folkskolan hölls af öfverstelöjtnant C.
H. Norlander från Lund. Lifliga
handklappningar visade, att mötets ordförande
talade å allas vägnar, då han hembar
föredragshållaren dess tack.
Frågan om skolträdgårdar inleddes af
deri för trädgårdsskötseln varmt
intresserade folkskolläraren J. E. Linder i
Tvååker.
Talaren framhöll bland annat, att vid
hvarje folkskola, där de lokala
förhållandena ej omöjliggöra anläggning, skall
finnas ett jordland, särskildt användt för
barnens undervisning i trädgårdsskötsel, att
detta jordland skall vara noga afskildt från
lärarens trädgårdsland, att det bör vara
minst 1,000 kvadratmeter stort o. s. v.
Talaren påvisade vidare, huru tillbakasatt detta
ämne är i skolorna och huru, där
skolträdgårdar till namnet finnas, de vanligen skö-
tas på bakvändt sätt. Vid seminarierna
bedrifves undervisningen häri standom
mycket opraktiskt. Läraren mister då lätt
Intresset, om l sådant förefinnes. På schemat
finnes ingen plats för trädgårdsskötsel.
Inspektörerna sakna ofta förmåga att bedöma
detta viktiga ämne.
Efter en stunds diskussion antogs
följande resolution:
Då trädgårdsskötseln är ett ämne af stor
både pedagogisk och nationalekonomisk
betydelse, men undervisningen häruti
hittills varit mycket försummad, beroende i
väsentlig mån därpå, att folkskolestadgans
och normalplanens föreskrifter om ordnande
af skolträdgårdar icke efterlefvas, så anser
mötet, att särskilda åtgärder till
undanrödjande af detta missförhållande äro af
behofvet påkallade och instämmer i de af
folkskoleinspektören d:r Laurell i Tidskrift för
folkundervisningen haft. I innevarande år
föreslagna, hvarjämte mötet uttalar sig för
anställandet af särskilda
trädgårdsinspektörer, som kunna gå skolråd och lärare
tillhanda med upplysningar och råd vid
skolträdgårdars anläggande och skötsel samt
lämna ledning för undervisningens
bedrifvande.
Kyrkoherden F. Lagernian från
Gälla-red höll föredrag »om förhållandet
mellan det historiska och dogmatiska vid
kristendomsiindervisningen i folkskolan».
»Hvad böra vi göra för att skaffa
ungdomen förädlande nöjen?» var en fråga,
som inleddes af folkskolläraren Å.
Rundberg i Mellby.
Tal:n nagelfor med de nöjen, som
ungdomen vanligtvis väljer: dansen, kortspelet
och spritbruket. Som goda nöjen nämdes
friluftslekar, skol- och ungdomsbibliotek.
Under diskussionen framhölls kraftigt, att
ungdomen har behof af att roa sig - det
bör blott ske pä ett förädlande sätt. Det
beklagades också, att inom stiftet en
riktning gjorde sig gällande, som vore fientlig
mot allt hvad nöje hette. Detta yttrande
hälsades med bravorop.
Diskussionen skulle utgöra, svar på
frågan.
En permanent länsutställning af
skolmateriel var den första fråga, som
behandlades på eftermiddagen. Den
inleddes af folkskolläraren K. 7. Palmer,
sorn påpekade betydelsen af dylika
skol-materielutställningar, där lärarne kunde
själfva få se och välja ut det bästa. De
borde anordnas i hvarje län eller
åtminstone inom hvarje stift och
kostnaden bestridas af staten.
En kommitté, bestående af hrr
Palmer och Vetterstrand i Halmstad samt
J. V. Kjellman i Eldsberga, utsågs att
taga frågan örn hand och till nästa
länsmöte framlägga detaljeradt förslag.
Frågan om social uppfostran inleddes
af folkskolläraren J. N. Vetter strand.
Först berördes hemmets stora uppgift och
sedan skolans. En järnhård disciplin
verkar mindre än en fri samverkan. Denna
senares former äro skolbibliotek, sjukkassor
och andra Själfhjälpsföreningar. I skolan
borde solidaritetsidén, särskildt genom
exempel ur Jesu lif, inskärpas hos lärjungen,
som bör få klart för sig, i hur stor
förbindelse han står till staten och hvilka plikter
han därför har mot densamma. Äfven
historia och geografi lämna ett godt materiel
till denna undervisning. Men att
hufvudsaken i den historiska utvecklingen är den
fredliga kulturen och icke krigen bör noga
inskärpas.
Följande resolution antogs:
I skolans uppgift bör såsom ett viktigt
moment ingå utvecklandet af
samhörighetskänsla och sarnfundsanda samt
bibringandet af sådana kunskaper och färdigheter,
som göra lärjungarna skickade att i
framtiden verksamt deltaga i olika former af
samfundslif.
För detta ändamål bör skolan ordnas så,
att den utgör ett samhälle i smått, af
hvilket den enskilde lärjungen känner sig som
en medlem och i hvars gemensamma
arbete han på ett verksamt sätt får tillfälle
deltaga.
Undervisningen bör upptaga sådana delar
af läromaterialet, som äro ägnade att visa
solidaritetens betydelse samt olika
samhällsformers väsen och utveckling.
Det moderna föreningslifvet är ett viktigt
medel för samfundsandans utveckling och
för vänjande vid samhälleliga arbetsformer
samt bör därför på allt sätt uppmuntras och
understödjas.
Nästa fråga lydde: »Kan något från
lärarnes sida göras för en bättre hygien
angående barnens tänder?» Inledaren
var tandläkaren J. Hill inan, som
framhöll, huru detta viktiga område af
Skolhygienen hittills blifvit allt för mycket
försummadt.
En liflig diskussion uppstod. Det
visade sig, att lärarekåren har en mycket
vaken blick för det Skolhygieniska
intresset. Så föreslog hr Kjellin an i
Eldsberga, att undervisningen i
naturkunnighet skulle beröra äfven detta område,
hr O. P. Svensson i Skummeslöf, att en
broschyr skulle af fackman utgifvas i
ämnet, förste läraren Franzén, att mötet
skulle uttala . sig för ett bättre
tillgodoseende af den individuella hygienen i
skolorna. Kyrkoherden Lagerman
framhöll, att lärarnes kärlek till barnen borde
omfatta ej blott den andliga utan äfven
den kroppsliga hygienen.
Resolutionen anslöt sig till hr
Franzéns förslag. (Forts.)
Vår praktiska bildningslinja.
Folkskolan som bottenskola.
Vårt undervisningsväsen och i
samband därmed äfven vårt
examens-väsen hvilar på de sociala
åtskillnadernas grund. Det är icke inrät-,
tadt med det målet för ögonen att
förhjälpa hvarje förmåga till den
utbildning, som passar dess natur och
gör densamma skicklig att på bästa
sätt tjäna samhället. Det ser
tvärtom ut, som om det liela vore
an-lagdt på att så vidt möjligt är göra
alla förmånligare sysslor till ett
monopol för de samhällsklasser, som ha
råd att låta sina barn genomgå de
allmänna läroverken.
Hade icke denna tendens,
medvetet eller omedvetet, legat till grund
för bestämmandet af kompetensford-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
