Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 28. (1,071.) 9 juli 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 28
SVENSK LÄRARETIDNING.
513
vederbörliga handlingar. I öfrigt
hänvisas till Svensk författningssamling
n:r 65.
Läroverkskommittén, som oaf-
brutet arbetat sedan den 8 januari dels
fulltalig, dels och hufvudsakligen genom
en redaktionskommitté, åtskildes den l
dennes och skall ånyo sammanträda i
augusti, redaktionskommittén den l och
kommittén in pleno den 8. Kommitténs
kansli har arbete äfven mellantiden. Till
kommittén hafva för några dagar sedan
från ecklesiastikdepartementet remitterats
åtskilliga framställningar om utvidgning
af läroverk m. m.
Folkskollärareseminariet i
Strängnäs. Domkapitlet har på
rektors förslag förordnat: till t. f. adjunkt
fil. och teol. kand. Joh:s Johansson från
Uppsala samt till lärare vid öfningsskolan
David Israel Olsson från Huskvarna och
David Helmer Nilsson från Stockholm.
Revision af katekesen. I anled
ning af Svenska folkskolans vänners
framställning hos k. m:t om en revision
af katekesen omedelbart efter den nya
kyrkobibelns antagande har domkapitlet
i Göteborg afgifvit infordradt utlåtande.
Med erinran att domkapitlet tidigare
tillstyrkt bifall till 1898 års kyrkomötes
anhållan, att k. m:t täcktes låta utarbeta en
katekesupplaga i öfverensstämmelse med
nu gällande kyrkohandbok, den 1883 af
kyrkomötet godkända öfversättningen af
nya testamentet samt 1893-98 års
proföf-versättning af gamla testamentet på sådant
sätt, att, när nämda öfversättningar med
däri möjligen vidtagna ändringar vid ett
kommande kyrkomöte blifvit slutligt
godkända, den utarbetade katekesupplagan
måtte kunna vid samma kyrkomöte antagas
med de förändringar, .som eventuellt blifvit
då antagna uti förenämda
testamentsöfver-sättningar - förklarar domkapitlet, att det
ej finnes skäl tillstyrka revision af katekesen
i större omfattning än i kyrkomötets
förestående anhållan angifves, och detta särskildt
så mycket mindre, som de i katekesen
förefintliga bristerna ej synas domkapitlet vara
så stora, att de tillräckligt motivera en
ändring- af en af vår kyrkas böcker, i hvilka
endast då starkare skäl föreligga ändringar
böra företagas.
Stipendier för deltagande i
sommarkurser. Af Östergötlands läns
landstings anslag- å 500 kr. till
understöd åt ordinarie folkskollärare och
lärarinnor inom länet för deltagande i s.
k. sommarkurser vid universitet eller
folkhögskola hafva följande lärare och
lärarinnor erhållit hvardera 50 kronor,
nämligen:
för deltag-ande i kursen vid universitetet
i Lund: folkskollärarne Frans Eneström i
S:t Lars, J. A. Olsson i Hällestad, A. F.
x^rsén i Einna, E. Waern er och G. A. V.
Ljung-berg i Kvilling-e samt
folkskollära-rimian Ada Eriksson i Krigsberg-;
för deltagande i kursen vid Göteborg-s
högskola: folkskolläraren F. O. Holmer i
Kärna och folkskollärarinnan Hulda
Veländer i Borg;
för deltag-ande i endera af dessa kurser:
folkskollärarne O. Löwendahl i
Linköping-och O. Edgar i Skeda.
Huru böra ferierna i landsbyg
dens skolor lämpligast fördelas?
Härom öfverlades vid
Vikbolandskret-sens läraremöte i Konungssund. Frågan
inleddes af folkskolläraren G. Carlborg i
Ö. Husby.
I sitt inledning-sföredrag påpekade denne
bland annat den stora olikhet i feriernas
fördelning1, som i hela vårt land, ja till och med
inom samma kontrakt gör sig gällande, ett
virrvarr, som endast kan jämföras med
för-bistringen på läroboksområdet. En af de
förnämsta orsakerna till detta låge kanske
däruti, att folkskolestadgan lämnat
afgöran-det af denna feriefråga till kyrkostämmorna,
då för öfrigt som bekant en minutiös
noggrannhet gjort sig- gällande med afseende
på bestämmandet af lärotid för år, dag och
vecka o. s. v. Såsom ett minimum för
sommarferierna f öreslog-s 6 veckor, exempelvis l
juli till 15 augusti. Fördelar af längsta
ferierna på sommaren visade sig- både från
pedagogisk, hygienisk och praktisk
synpunkt.
Sedan flera talare uttalat sitt gillande
af inledarens åsikter och flera skäl
uppställts för den stora fördelen af ökade
sommarferier, antogs på inledarens
förslag följande resolution:
Mötet anser, att de läng-sta ferierna -
minst 6 veckor - böra förläggas till
sommaren, enär en sådan anordning- länder
såväl föräldrar som barn och lärare till
fromma, samt att största möjliga
likformighet i feriernas fördelning, åtminstone inom
stiften, vore önskvärd.
Om landtlif vets företräden fram
för lifvet i städerna och på
industriorter i fråga om uppfostran till sundt
andligt och fysiskt lif och om sätten
att väcka kärlek och intresse därför hos
ungdomen i hem och skola diskuterades
vid Sollefteåkretsens sommarmöte i
Mult-rå den l dennes. Mötet antog följande
resolution:
Då erfarenheten lärt, att lifvet på landet
utöfvar ett hälsosamt inflytande på
människan i både sedligt och fysiskt afseende, i
det att hon af naturens omgifning lär sig
lugn förnöjsamhet i arbetet i förening- med
enkla lefnadsvanor, och då hon på landet
vida mer än i stad är skyddad för många
af de frestelser, en stigande kultur för med
sig inom sällskapslifvet, så besvaras frågans
förra del med ja.
Kärlek och intresse för landtlif väckas i
hemmen genom att barnen af sin omgifning
ledas till iakttagande af de mångskiftande
företeelser i naturen på åker oeh äng’, i
skog och mark, i ladugård och stall, som
blifva föremål för deras undrande och
spörjande, därigenom att man med tålamod och
kärlek besvarar deras många barnsliga frågor
och rätt leder dem i deras omdömen samt att
man om möjligt gör dem intresserade för
landtbruk och Imsdjursskötsel genom att
låta dem få ett åkerland eller ett mindre
husdjur, som de få kalla sitt och sköta efter
bästa förmåga med iakttagande i fråga om
djur, att det påvisas för barnen nyttan och
glädjen af att djuren skötas kärleksfullt och
väl; i skolan genom att vid undervisning i
naturkunnighet särskild yikt lägges vid
betydelsen af landthushållning i ekonomiskt
och socialt hänsende för såväl den enskilde
som samhället och staten; samt att så vidt
lokala förhållanden göra det möjligt
skolträdgårdar och parker anläggas vid skolorna
eller åtminstone inom hvarje skoldistrikt.
Sveriges studerande ungdoms
helnykterhetsförbund höll den 20
-22 juni sitt andra förbundsmöte i
Örebro.
Mötet tog sin början kl. 4 e. m. den
20 å Karolinska läroverkets högtidssal
med ett välkomsttal af förbundets
ordförande, kand. Elof Ljunggren, som
äfven valdes till mötets ordförande. Till
vice ordförande utsagos redaktören M.
Enderstedt, med. kand. Carl Olsson och
folkskolläraren K. Arv. Hagström i
Uppsala. Till sekreterare valdes
seminarieläraren Otto Svensson i Strängnäs samt till
biträdande sekreterare kand. H. Jungner
samt folkskollärarne E. Eliasson i Falun
och R. Hydner.
115 deltagare hade anmält sig.
Välkomstfest var anordnad å K. F.
U. K:s lokal, som vid 8-tiden var fylld
af deltagare. Å Örebroföreningarnas
vägnar hälsade kand. N. Eländer alla
välkomna, och å samhällets vägnar gjorde
d:r G. L. Ribbing detsamma liksom
folkskolläraren R. G. Gustafsson å Örebro
nykterhetsvänners vägnar. Dessutom
höllos en mängd andra tal.
På lördagen började förhandlingarna
kl. 8 f. m. Första frågan på
programmet lydde: »Hvilka äro grundvillkoren
för ett framgångsrikt nykterhetsarbete?»
Diskussionen blef mycket liflig.
Efter frukostrasten togs till behandling
nästa fråga: »Huru bör
nykterhetsundervisningen vid skolorna bedrifvas för att
lämna bästa möjliga resultat?» Frågan
inleddes af fil. d:r G. Setterberg med
afseende å de allmänna läroverken och af
seminarieläraren V. Algren i Växjö med
afseende å seminarierna och folkskolan.
Det framhölls, att man bör flitigt begagna
de många rika tillfällen, som erbjuda
sig-att i skolan påpeka rusdrycksbrukets farliga
verkningar. Så vid
kristendomsundervisningen dess moraliska vådor, vid undervisningen
i naturkunnighet de hälsofarliga och å
matematiktimmarna dess ekonomiska o. s. v.
Studiet af nykterhetslitteratur förordades;
åskådningsmateriel bör anskaffas åt skolorna. En
mängd statistiska exempel anfördes,
"lämpliga att vid undervisningen i skolan inskärpa
hos barnen. Läraren borde känna storleken
af sin uppgift och sitt ansvar å detta
område.
Mötet antog följande resolution:
Med hänvisande till k. cirkuläret af den
4 november 1892 gör mötet en vördsam
hemställan till vårt lands lärarekår, särskildt
till lärare och lärarinnor i kristendom och
historia samt naturlära, att de mera allmänt
måtte meddela undervisning om
rusdryckernas natur och verkningar samt äfven
om deras farlig-het i moraliskt afseende.
En rikhaltig, intressant utställning af
åskådningsmateriel för
nykterhetsunder-visning var anordnad å möteslokalen.
Föredrag hölls af kand. /. Malmer
från Lund om betydelsen af
studiekurser i alkohologi.
På e. ni. anträddes en lustresa till
Göksholm, där mötesdeltagarna i slutna
led tågade upp till
Engelbrektsmonumentet. »Hör oss, Svea» sjöngs, och
redaktör Enderstedt höll tal om »fredliga
stordåd». I en skogsdunge serverades
smörgåsar och läskedrycker, hvarefter folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
