Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 28. (1,071.) 9 juli 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
516
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 28
när omöjligt att inlära i folkskolan, anser
kretsen, att ett fullt ljudenligt staf sätt borde
genomföras; men då detta väl ej nu låter
sig* göra, anhåller kretsen, att
centralstyrelsen ville ingå till k. m:t med
framställning’ om att de ordformer, hvari s. k. stumma
tecken äro uteslutna, måtte förklaras tillåtna.
Strängnäs-kretsen har besvarat
centralstyrelsens hemställan med ja, hvarjämte
kretsen anhåller, att centralstyrelsen i
sin skrifvelse till k. m:t jämväl ville
uttala önskvärdheten af, att de af Svenska
akademien i dess stora ordbok för
ut-talsbeteckningen begagnade tecknen för
tj-, sj- och ng-ljuden samt för ö-ljudet
måtte förklaras tillåtna vid
undervisningen i skolorna.
Höjning af dagtraktamentet.
Varbergs-, Östbo-, Allbo-, Ystadstraktens,
Har j äger s-, Sunnerbo-, Kolmårds-, N. Bjäre-,
Hofva-, Onsjö-, Strängnäs- och S.
Ölandskretsarna hafva godkänt centralstyrelsens
förslag.
N. Fjärdhundra-kretsen har däremot
afslagit stadgeändringsförslaget.
Dechargefrågan.
S. Ölands-kretsen har med gillande af
revisorernas anförande beviljat
centralstyrelsen full och tacksam ansvarsfrihet.
Det allmänna folkskolläraremötet
nästa år.
För detta mötes hållande i början af
juli hafva uttalat sig Y. Bara-, N. B j are-,
Hofva-, Hagunda-, Markernas-,
Kalmar-N. Möre-, Nyköpings- och Onsjö-kretsarna.
Säf sjö-kretsen vill hafva mötet förlagdt
till midten af juli och S. Tjusts-kretsen
under juli månad.
Mötets förläggande till slutet af juli
önska S. Nerkes-, Strängnäs-, N.
Fjärdhundra-, Eksjö- och Gärds-kretsarna.
N. Tjusts-kretsen vill hafva mötet
förlagdt till början af augusti och N.
Roslags-kretsen till dagarna före
sommarkurserna i Uppsala.
Ombudsmötet.
Till ombud vid ombudsmötet i
Stockholm 1903 hafva valts:
Nyköping s-krets en: K. A. Börjeson i
Nyköping och K. V. Larsson i Tunaberg.
Suppleanter: A. V. Hellström och O. Vidner.
Ho f v a-kretsen: J. P. Holmblad i Älgarås.
Suppleant: J. Jonsson i Älgarås.
Hagunda-kretsen: V. Söderlund i Järlåsa.
Räknebok för småskolans andra klass af
Hilma Andersson och C. L.
Lohmander. Lund, Gleerupska
universitetsbokhandeln. Pris 20 öre.
Ett räknehäfte om 32 sidor, som,
enligt hvad på första bladet angifves,
hufvudsakligen är ämnadt »att vara en
samling af benämda exempel» för att
öfva barnen att tillämpa de fyra
räknesätten.
En sådan exempelsamling är
synnerligen nödvändig, om barnen skola få
någon öfning i att praktiskt tillämpa,
hvad de genom muntlig undervisning
och räkning af benämda tal hafva inlärt.
Åtskilliga räkneböcker för småskolan
hafva ju också under de senare åren
utgifvits.
Det nu utkomna räknehäftet skiljer
sig från flera af de förut utgifna
därigenom, att hvarje uppgift endast afser
ett räknesätt och endast har en fråga,
så att däri icke finnas frågor, som äro
utmärkta med a), b), c) o. s. v. Detta
är nog välbetänkt, ty småskolans barn
äro i regel för litet utvecklade för att
kunna reda sig med sammansatta
räkneexempel, åtminstone under de tysta
öf-ningarna.
Författarne af föreliggande häfte hafva
emellertid gjort en annan
sammanställning därigenom, att de ofta låtit flera
ex. stå i förbindelse med hvarandra på
ett sätt, som nog är intressant, men
som kanske gör det rätt svårt för de
små att i sina små hufvuden utfundera
uppgiftens lösning. Exempelvis må
följande anföras:
365. I eri skola på landet voro 69 barn.
Tredjedelen af dessa tillhörde
småsköleaf-delningen. Huru många barn tillhörde
små-skoleaf delningen ?
366. De öfriga tillhörde
folkskoleafdel-ningen. Huru många voro dessa?
367. Hälften af barnen i folkskolan voro
gossar. Huru många voro dessa?
368. I småskoleafdelningen funnos 13
gos-sar. Huru många flickor voro där?
Som man finner, äro alla dessa
uppgifter så förbundna rned hvarandra, att
de tre senares uträkning grundar sig
på de i n:r 365 angifna talen. Under
muntlig ledning kunna barnen tydligtvis
lätt lösa sådana uppgifter, och då de
öfvats något däri, torde de kanske äfven
kunna göra det på egen hand. Kunna
de inöfvas att göra detta under de tysta
ofningarna, så kommer denna öfning
säkert atfc mycket utveckla deras
uppmärksamhet och iakttagelseförmåga.
Exemplen äro alltigenom naturliga och
intressanta, tagna från områden, som
det förutsattes att barnen känna till.
Boken är indelad i 15 kapitel, hvilka
alla, utom de 4 sista, börja med en
kort afdelning obenämda tal. De första
8 sidorna innehålla blandade ex. i
sammanläggning och fråndragning, de
följande 7 sidorna blandade uppgifter i de
3 räknesätten, hufvudsakligen
mångdubbling, och den öfriga delen af boken
blandade exempel i alla fyra räknesätten. I
en del af exemplen förekomma äfven
tre-siffriga tal, och detta torde vara en
förtjänst, ty barnen räkna i regel lika lätt ett
tresifirigt tal som ett tvåsiffrigt, och
finna nöje i att hafva någon omväxling.
De flesta inspektörer fordra väl också,
att barnen i småskolans andra klass
skola kunna räkna tresiffriga tal. De
kapitel, som innehålla dylika uppgifter,,
äro betecknade med *; så äro äfven i
allmänhet de exempel, som anses fordra
särskild uppmärksamhet i anseende till
uppgifternas förut nämda
sammanställning.
I bokens fyra sista kapitel äro
exemplen valda »med ledning af
åskådningsplanscherna öfver de fyra årstiderna»,
och det skall säkert bereda barnen nöje
att räkna ut, hur många blommor Erik
plockade, hur många gäss Lisa vaktade,
hur många nötter gossarne togo o. s. v.
Stilen är tydlig och omslaget af tjockt
papper; på omslagets första innersida
finnes mångdubblingstabellen; på den
sista den vanliga versen om. årets
månader, några upplysningar om
stycke-talsräkning, samt förklaring af
förkortningarna. Facit medföljer på löst blad.
En småskollärarinna och en
läroverksrektor (f. d. folkskollärare) hafva
utarbetat föreliggande räkneliäfte, och det
torde för många småskollärarinnor blifva
en välkommen hjälpreda, i synnerhet
därför att det hufvudsakligen innehåller
sådana benämda exempel, som ligga
inom barnens begreppsområde.
Hanna Jönsson.
Fridtjuv Bergs mindre lärobok i geografi
har nu utkommit i ny upplaga. Den
omfattar 176 sidor samt innehåller 123
kartor och bilder, däribland kartor i
färg öfver Sveriges alla landskap (i
enlighet med det prof blad, som medföljde
denna tidning n:r 24). Priset för
inbundet ex. är endast 60 öre.
Nytt i bokhandeln.
Alkoholspörsmålet. En
sociologisk-statis-tisk undersökning af d:r Matti Helenius.
Sthm, Hälsovännens förlagsexp. Haft. 1.
50 öre.
Kortfattad handbok i vattenbehandling af
Henrik Berg. (Hälsovännens flygskrifter.
34.) Sthm, Hälsovännens förlagsexp. l kr.
25 öre.
Villabyggnader och egna hem. Fasad- och
planritningar till enklare villor jämte
ledning vid kostnadsberäkning vid byggandet
af A. T. Lagerholm. Sthm, Albert Bonnier.
3 kr. 25 öre.
Den allmänna religionshistorien och Den
kyrkliga teologien. Inträdesföreläsning jämte
ord till de teologie studerande af Nathan
Söderblom. Uppsala, V. Schultz. 50 öre.
En svensk storman. En bild från Karl
Johans dagar af Cecilia Bååth-Holmberg.
Sthm, Hugo Geber. 2 kr. 75 öre.
I Furumo och på Slåtter äng. Historier
från bygden af Thure Sällberg. Sthm, C.
& E. Gernandts förlag. 2 kr. 50 öre.
De ungas vän, utgifven af pastor O.
Nor-beck. Gäfle. 50 öre.
Folklifsbilder. Ny samling humoresker
och skisser af Thure Sällberg. Sthm, C. &
E. Gernandts förläs:. Haft. 1. 25 öre.
Resebref.
Dresden den 26 juni 1902.
Huru ha våra »resande» kamrater det,
hvar uppehålla de sig, hvad se, höra
och lära de? äro frågor, som förelegat
mig och som nog tänkas af mången
annan.
Då jag nu är en af de lycklige, som
denna sommar få se sig om litet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
