Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 29. (1,072.) 16 juli 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 29
SVENSK LÄRARETIDNING.
535
Understöd åt
folkhögskolelärjungar. Innevarande års riksdag
beviljade för år 1903- ett belopp af 25,000
kronor till understöd åt mindre
bemedlade manliga och kvinnliga lärjungar
vid sådana folkhögskolor, som åtnjöte
bidrag af statsmedel, under villkor att
sådant understöd endast finge tilldelas
elev, som vore i den ålder, att före
kursens slut komme att uppnås af manlig
elev 18 år och kvinnlig elev 16 år. K.
m:t har nu förordnat, att styrelse öfver
dylik skola, som önskar, att andel af
detta anslag må ställas till dess
förfogande, skall före den 15 februari 1903
till k. m:t inkomma med underdånig
ansökning om det belopp, som åstundas,
samt därvid meddela uppgift om antalet
i skolan närvarande lärjungar och deras
ålder samt huru många af dessa må
anses mindre bemedlade; åliggande det
styrelse öfver folkhögskola, med hvilken
landtmannaskola är förenad, att särskildt
angifva, hvilka lärjungar tillhöra
folkhögskolan.
Upphäfd varning. Skolrådet i Sur
teby och Kattunga församlingar beslöt
den 19 juli 1901 att tilldela
folkskolläraren C. J. Nyqvist varning’ jämlikt
§ 32 folkskolestadgan af följande tio
skäl:
1) att han under år 1894 illa misshandlat
en å fattiggården intagen gosse A. J.
Andersson frän Surteby, 2) emedan han samina
år misshandlat Johannes Larssons från
Kattunga Pinnegården dotter Alma, 3) på grund
af skolrådets protokoll af den 6 mars och
den 18 maj 1899 jämte bilagor, 4) på grund
däraf att han misshandlat A. M. Lindqvists
dotter Ebba, 5) för att han den 2 maj 1901
skulle hafva med handen slagit A.
Gunnes-sons från Kattunga Pinnegården son
Gottfrid, så att läppen blödde, 6) enär han vid
en såiigöfning brutit upp munnen på F. E.
Fredborgs son Edvard Fritiof, 7) på grund
af ett bref den 8 juni 1901 från Nyqvist
till skolrådets vice ordförande, 8) på grund
af sturskt uppförande mot två
skolrådsledamöter för ungefär två år sedan, 9) på grund
af alla öfriga i arkivet förvarade, för
Nyqvist ofördelaktiga handlingar, samt 10) för
hans otillbörliga beteende i sitt hem natten
till den 21 maj 1901, hvarigenom han såsom
folkskollärare ådagalagt ett omoraliskt
uppförande.
Den 19 september 1901 tilldelade
skolrådet Nyqvist den sålunda beslutade
"varningen.
Sedan Nyqvist anfört besvär hos
domkapitlet i Göteborg, förklarade detta
genom utslag den 12 mars 1902,
att då Surteby och Kattunga
församlingars skolråd, enligt protokoll vid
sammanträden den 6 mars och 18 maj 1899 beslutit
att låta bero vid den muntliga
tillrättavisning och förmaning, Nyqvist erhållit af
skolrådets dåvarande ordförande, såvida icke i
sagda protokoll berörda, Nyqvist till last
lagda missförhållanden åter yppades, ansåge
domkapitlet sig ej böra ingå i pröfning af
de mot honom framställda anklagelser, för
så vidt de afsåge tiden före nämda af
skolrådet fattade beslut;
att hvad vidare beträffade hvad som skulle
passerat efter föreiiämda skolrådsbeslut,
såväl öfriga i detta mål företedda handlingar
som äfven folkskoleinspektören J. A.
Hult-qvists skrifvelse den 23 nov. 1901 gåfve vid
handen att, såvidt styrkt vore, intet annat
rned afseende på Nyqvists förhållande
an-märkningsvärdt förekommit än ett uppträde
i Nyqvists hem natten till den 21 maj
nyssnämda år, rörande hvilket domkapitlet
ansåge, att skolrådet, äfven om det kunde
anses hafva ägt befogenhet att med denna
sak taga befattning, icke, på sätt som skett,
bort lägga Nyqvists förhållande därvid till
"grund för den honom den 19 juli samma år
ådömda varning, enär af tvänne af läkare
utfärdade intyg, det ena af den 23 maj 1901,
således endast två dagar efter förenämda
uppträde, utvisade, att, såsom orden lydde,
»Nyqvist, som i lång tid varit rätt nervös,
under sista tiden varit så exalterad, så hans
sinnestillstånd ibland varit nära vid att
blifva sinnesrubbad», och det andra af den
26 i sarnma månad innehölle att »Nyqvist
lider af nervositet i hög grad, hvarför lugn
och ledighet från skolläraresysslan på längre
tid till exempel november vore behöflig»;
att på grund af hvad sålunda förekommit
domkapitlet ansåge, att då skolrådet med
hänsyn, bland annat, till Nyqvists sjukliga
tillstånd, den 6 mars 1899 och den 18 maj
samma år beslutat att då icke gifva honom
varning, beslut om varning af enahanda
skäl icke bort ifrågakomma den 19 juli 1901;
hvarför domkapitlet profvade skäligt att
upphäfva skolrådets beslut af den 19 juli
1901 att tilldela folkskolläraren Nyqvist
varning och skolrådets åtgärd den 19 sept.
samma år att tilldela honom den beslutade
varningen.
Skolrådet anförde besvär hos k. m:t,
men k. m:t har den 27 juni ej funnit
skäl vara anfördt, ledande till ändring i
domkapitlets öfverklagade utslag.
Församling ålagd inrätta
småskola. Röra församling på Orust afslog
vid kyrkostämma den 21 juli 1901 ett
af skolrådet förordadt förslag att, enär
vid folkskolan i Fundeskär, hvilken icke
hade underlag af småskola, antalet barn
i småskoleafdelningen blifvit väl stort,
en småskola måtte tillsvidare därstädes
inrättas.
Häröfver anfördes besvär hos
domkapitlet i Göteborg, under yrkande att
domkapitlet måtte ålägga församlingen
att inrätta särskild småskola vid
Fundeskär.
Vederbörande folkskoleinspektör
anförde i infordradt utlåtande,
att i öfverensstämmelse med fastställdt
reglemente funnes för ifrågavarande distrikts
tre skolområden inrättade en folk- och
småskola vid kyrkan, en folk- och småskola vid
Henån samt en folkskola utan särskild
småskola vid Fundeskär, alla så anordnade att
hvarje barn skulle erhålla undervisning
hvarannan dag1; att enligt, för år 1900
afgifna pedagogiska uppgifter barnantalet
utgjorde i folkskolan vid kyrkan 66, vid
Henån 61 och vid Fundeskär 75, däraf 44
tillhörande folkskoleafdelningen och 31
småskoleafdelningen, samt i småskolorna vid
kyrkan 35 och vid Henån 36, hvadan och
då barnantalet i sinåskoleafdelningen vid
Fundeskär numera utgjorde 36, samma
behof af särskild småskola föreläge för detta
område som för de båda andra, där särskilda
småskolor funnos inrättade; att lokalen vid
Fundeskär vore otillräcklig för samtidig
undervisning* af områdets till
folkskoleafdelningen hörande barn; att af sådan
anledning vidtagits anordningar, genom h vika
undervisningen vid Fundeskärs skola
numera icke upprätthölles i öfverensstämmelse
med af domkapitlet fastställdt reglemente;
att sistnämda skola i följd häraf icke kunde
uppfylla sitt ändamål, i synnerhet som den
för hvarje barn afsedda undervisningstiden
blifvit så inskränkt, att motsvarighet härtill
icke förekomrne inom länet; att
öfverklagade kyrkostärnmobeslutet dels stode i
uppenbar strid emot § 2 mom. l af gällande
folkskolestadga, dels föranledt en mot
vederbörligt reglemente stridande och för
undervisningen menlig anordning’ af skolan vid
Fundeskär, dels ock härigenom måste anses
kränka de klagandes enskilda rätt till
författningsenligt bestämd undervisning för
sina barn; yrkande folkskoleinspektören på
grund häraf och i betraktande jämväl af
den omständigheten, att förhållandena vid
Fundeskär kunde vara af öfvergående
beskaffenhet, att öfverklagade
kyrkostärnmobeslutet måtte upphäfvas och skoldistriktet
åläggas att inrätta särskild småskola vid
Fundeskär från början af vårterminen 1902
tills vidare och intill dess annan anordning
af skolväsendet kunde blifva vederbörligen
fastställd.
I anledning af hvad
folkskoleinspektören anfört, ålade domkapitlet med
upphäfvande af öfverklagade
kyrkostämmobeslutet, Röra skoldistrikt att inrätta
särskild småskola vid Fundeskär från
början af vårterminen 1902 tills vidare
och intill dess annan anordning af
skolväsendet kunde blifva vederbörligen
fastställd .
K. m:t, där besvär anförts öfver detta
utslag, har den 27 juni ej funnit skäl
att i domkapitlets of ver klagande utslag
göra ändring; dock att tiden, inom
hvilken den nya småskolan vid Fundeskär
skall träda i verksamhet, bestämmes till
början af vårterminen 1903.
Fråga om förbättring i
skolväsendet. Tanums församling i norra
Bohuslän beslöt å kyrkostämma den 28
maj 1901 af slå ett uti en till stämmans
ordförande ställd skrifvelse framställdt
yrkande, att för de skolpliktiga barnen
å Kalfön, Ejdeholmen och Lindön skulle
inrättas en mindre folkskola.
Häröfver anfördes besvär hos
domkapitlet i Göteborg och framhölls bland
annat:
att i större delen af distriktet småskolorna,
flyttade på två stationer med 17 veckors
undervisningstid på hvarje station, under
det att i småskoleroten Kalfön, Ejdeholmon
och Lindön småskolan dels varit indragen,
så att småskolebarnen nödgats begifva sig
öfver hafvet till småskolan i Hafstenssund,
dels hållits å Kalfön 10 veckor och dels,
såsom ordningen nu vore, 13 veckor, samt att
denna anordning uppenbarligen innebure
en kränkning af de klagandes enskilda rätt
och dessutom lade stora hinder i vägen för
det med dessa skolor afsedda ändamål, på
grund hvaraf yrkades, att domkapitlet måtte
med upphäfvande af öfverklagade
kyrko-stämmob e slutet förordna om inrättande af
en mindre folkskola för öarna Kalfön,
Ejdeholmen och Lindön.
Uti afgifven förklaring hemställde
skolrådet, att yrkandet om inrättande af
en mindre folkskola å Kalfön måtte af
domkapitlet afslås, men uttalade tillika
som sin åsikt, att en småskollärarinna
borde anställas, hvilken skulle hafva att
undervisa småskolebarnen i Kalföroten
och Klättaroten, uti hvilken förklaring
församlingens icke klagande medlemmar
å kyrkostämma den 5 aug. 1901
förklarat sig till alla delar instämma.
Vederbörande folkskoleinspektör
vitsordade behofvet af en sådan skola som
den föreslagna, och tillstyrkte inrättan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
