Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 29. (1,072.) 16 juli 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 29
SVENSK LÄRARETIDNING.
539
befordrar endast orrlkristendom,
Skolrådsordförandenas oförmåga att fatta
behofvet af en snar och grundlig
omarbetning af katekesen berodde på att
de i nattvardsskolan toge mot barnen
på ett högre utvecklingsstadium.
Folkskoleinspektören Fr. Laurell i
Uppsala fann sig föranlåten uttala en varning
och en protest: en varning- för att taga
hänsyn till folk- och lärareopinion, som
klandrade katekesen, hvilket i vissa fall vore lika
stort helgerån som att angripa bibeln, och
en protest mot att så yttra sig om ett Guds
bud, som en föregående tal. gjort.
Tillgodoseendet af de pedagogiska krafven vore
i fråga om denna lärobok endast en bisak.
Han bemöttes dock energiskt af sin
kollega Svedberg, som häfdade lärarens
rätt, ja, ’skyldighet att framför andra
uttala sig öfver katekesens revidering,
att t. o. m. afhandla frågan om dess
vara eller icke vara, hvarpå denne
framlämnade följande resolutionsförslag:
Mötet ansluter sig till det uttalande, som
gjorts af1 »Folkskolans vänner», dock med
särskildt framhållande af det pedagogiska
krafvet på uppställning, anordning och
fördelning af innehållet samt på formen, som
bör, så vidt möjligt är, i enkelhet afpassas
efter barnets ståndpunkt.
Detta resolutionsförslag blef ock af
mötet antaget.
På e. m. hölls af inspektör Kjellin
ett med lifligt bifall hälsadt föredrag
om »de naturliga förutsättningarna för
sångundervisningen».
Talaren skildrade »tondöfheten», af
hvilken alla människor från början lida, enär
tonshmet ej kommer fram hos barnet strax.
Kommer det ej före 13:e året, kommer det
sannolikt aldrig. Endast de totalt tondöfva
borde skiljas från sångundervisningen.
Partiellt tondöfva äro egentligen alla: i
normala fall förmå vi ej särskilja toner öfver
ett oinfång af 7 oktaver. Målet för
sång-undervisningen bör vara att lära barnen
»sjunga innantill». Såväl
tonträffningsöf-ningar som inöfning af melodier äro
minnessång. Den förra metoden är att förlikna
vid användning af ett enkelt
bokstafsalfa-bet, den senare vid det kinesiska
ordalfabetet. För den elementära
sångundervisningen behöfvas blott tre skalor: en ren, en
b-tecknad och en kors-tecknad skala.
Därefter öfvergick mötet till den andra
frågan, som lydde: Hvad har åtgjorts
och hvad kan ännu åtgöras för att
öfvervinna de hinder, som de norrländska
bygdernas spridning ställer i vägen för en
verksam folkundervisning ?
Diskussionen gaf genom de många
upplysningar om norrländska
skolförhållanden, som lämnades, en högst
intressant inblick i den rent af tragiska
ställning, folkupplysningen i nordligaste
Sverige intager, och som den på grund
af omständigheternas makt tycks vara
dömd att länge behålla.
Inledaren, folkskoleinspektören Ohlsson,
framhöll, att i nordligaste Norrland vore det
språkfrågan, som mest hindrade
folkundervisningen, och icke i främsta rummet
bygdernas spridning, fastän äfven detta senare
förhållande medförde oerhörda svårigheter.
Mycket hade visserligen gjorts.
Missionsskolor och statsskolor, anordnade som andra
landsbygdens folkskolor, hade upprättats
där uppe. Men där behöfves ytterligare
ekonomisk hjälp. Det finnes skoldistrikt,
inom hvilka barnen på vissa ställen få under-
visning endast hvart tredje, fjärde eller
femte år. Och ändå ställa sig utgifterna
för skolan mycket stora. 33 lärarekrafter
skulle behöfvas för att meddela
undervisning i på tre stationer flyttande mindre
folkskolor inom en församling på 2,300
personer. Lärarebristen är stor Af 350 lärare
och lärarinnor sakna 40 all lärarebildning,
och icke ens sådana, som besitta
någorlunda god folkskolebildning, kunna erhållas,
fastän lönen på flera ställen går öfver
minimibeloppet Flera
lärareutbildningsan-stalter måste af staten upprättas inom
stiftet. Något af den till öfver två millioner
kr. uppgående nettobehållningen af statens
domäner inom Norrland kunde användas
för att upphjälpa folkundervisningen
därstädes.
Under den fortsatta öfverläggningen
uttrycktes önskningar om att, när
barnantalet i en flyttande mindre folkskola
uppgingo till ett visst maximum, skulle
skolan förändras till fast, att i
ekonomiskt afseende bärkraftiga bygder borde
tillhållas att oifra mera för undervisningen,
att lagbud skulle utfärdas, som hindrade
öfverbefolkningen inom skolorna och
som förständigade staten att träda
emellan, när utgifterna för undervisningen
inom ett distrikt stege alltför högt utan
att dock göra folkundervisningen
effektiv samt att lärarens kontanta aflöning
borde helt och hållet bestridas af
staten.
Den förda diskussionen skulle utgöra
svar på frågan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>