Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 32. (1,075.) 6 augusti 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 32
SVENSK LÄRARETIDNING.
597
hvilken öppnade debatten, att det icke
hade skadat, om motionärerna själfva
före-trädt med godt exempel och redan vid
motionens uppsättande anlitat juridiskt
biträde: helt visst hade de då undgått
att göra sig löjliga genom ett så naivt
förslag som att vilja genomföra en
förändring i reglementet och därtill en så
vidtutseende sådan pä den korta tiden
af sex veckor. För öfrigt gällde det för
motionärerna att visa, att i den tätt
befolkade och burgna församlingen med
sina 100,000 fyrk på något öfver 4,000
invånare och med den moderata utgiften
för skolandarna! af omkring 25 öre pr
fyrk funnes »lokala förhållanden» eller
rådde »medellöshet», som »betingade» en
dylik - reform bakåt. Först sedan detta
blifvit ådagalagdt, kunde
myndigheternas sanktion på ändringen förväntas.
Talaren beklagade särskildt de
arbetare, som låtit förleda sig att skrifva
under motionen, men beklagade dock
mest, att förtroendemän inom kommunen
sådana som motionens frambärare, själf
en f. d. elev från det ljusspridande Hola,
samt dennes broder,
kommunalstämmoordföranden O. Björner, kunnat nedlåta
sig till dylik agitation. I sparsamhetens
namn hade man i dag yrkat på
hvaran-nandagsläsning för skolbarnen, i morgon
komme man kanske i samma syfte och
yrkade på hvarannandagsätmng för
fattighjonen.
Hr T. replikerades dels af hr A.
Björner, som ansåg all utredning onödig:
kyrkostämman kunde besluta utan
skolrådets hörande blott ärendet blifvit
lag-ligen pålyst, dels af arbetaren J. Edlund
i Lugnvik, ledare för godtemplarnes på
platsen studiecirkel. Denne påstod, att det
just var af omtanke för det uppväxande
släktet motionärerna uppträdt, ty man
»kunde ej Jängre tåla att se sina barn
förstöras på detta sätt».
#
Hvad som kan vara egentliga
anledningen till denna stormlöpning mot
skolan i den hittills så skolvänliga
församlingen, är ej så godt att säga.
Emeller-lertid torde ett exempel från det nära
liggande Gudmundrå hafva sin andel i
den förvillelse, som nu gripit en del
sinnen i Bjärtrå.
Huru det än går i kyrkostämman
(lärarekår och skolråd, till hvilka motionen
lagenligt remitterats, äro under alla
förhållanden att lita på), så komma
verks-ägarne vid Sandö »och Marieberg
åtminstone aldrig att vara med om någon
för-knappning i lästiden för sina respektiva
områden.
Emellertid är hela tillställningen djupt
att beklaga, ty äfven om den ej kan
föranleda någon ändring i skoltiden, så
komma den misstämning och den oro
i sinnena, som anloppet uppväckt å ömse
sidor, att ytterst verka till men för det
goda förhållandet mellan skolan och de
hem, från hvilka underskrifter
anskaffats. . En väckt misstro är ej så lätt
botad igen. M. T.
Resebref.
Leipzig den 15 juli 1902.
Att nu i sommarvärmen släpa mina
kamrater med mig genom Sachsens
skolor har jag hvarken hjärta eller
tålamod till. Jag är också själf
fullkomligt mätt på skolluft,
skolorganisation, metoder och allt hvad dit hörer,
och längtar hem till våra friska, djupa
barrskogar, till våra klara sjöar och
strömmar.
Därför1 kommer jag denna gång blott
med ett s. k. fågelperspektiv - jag har
ju också hufvudsakligen studerat
folkskolans högre afdelningar. Kanhända
återkommer jag till en eller annan
detalj, då jag fått materialet samladt.
. I fråga om inre förkofran och allmänt
välstånd är Sachsen helt visst ett af
Europas lyckligast lottade länder.
Därför har det gifvetvis i första hand att
tacka sina rika naturliga hjälpkällor.
Men dylika ha i allmänhet den
egenskapen att högst sällan flöda af sig
själfva. De slumrande millionerna
blifva ej till nytta, förrän de sättas i
omlopp, och därtill behöfves en kraft, som
arbetar planmässigt och med insikt.
En dylik kraft har Sachsen skaffat sig
genom sitt välordnade skolväsen. Det
sedan 30 år gällande skoltvånget för all
manlig ungdom från 6 till 17
(undantagsvis t. o. m. 15) år har redan
hunnit visa sina följder, och att dessa äro
som sagdt såväl i nationalekonomiskt
hänseende som i fråga om befolkningens
allmänna välmåga goda, det spårar man
allestädes.
Den egentliga folkskolan är här 8-årig
och har naturligtvis samnia mål som
folkskolan hos oss, nämligen eii allmänt
medborgerlig bildning. Men sedan
gossen passerat denna och inträdt i
fort-bil dningsskolan, tager man omedelbart
sikte på det lifsmål, hvar och en
utstakat för sig - gossen har nämligen i
allmänhet vid denna tidpunkt mottagit
någon arbetsanställning. Man
sammanför då alla smeder i en klass, alla
maskinarbetare i en annan, bleckslagare i
en tredje, bagare i en fjärde o. s. v.
För hvarje sådan grupp ordnad
undervisningen så, att uteslutande det, som
intresserar ifrågavarande lärjungar,
medtages. En bagareklass får sålunda
kännedom om olika sädesslag, dessas
utseende, växtart, förekomst och
förvandling - till mjöl af olika finhet, kvarnar,
import och export af säd och mjöl,
bageriets lokaler, luft- och ljusförhållanden,
bakugnens konstruktion och eldning,
bakning och jäsningsprocesser,
arbetstider, de lagar, som beröra bageriyrket,
bokföring och korrespondens o. s. v.
Intresset för denna specialutbildning
är så kraftigt, att de särskilda
handtverks- och handelsföreningarna i flera
städer inrättat speciella fackskolor, och
man är ej allestädes nöjd med att lär-
lingarna besöka dessa blott den
lagstadgade tiden, utan man har till och
med (såsom i Chemnitz) föreskrifvit, att
så länge en yngling är lärling, måste han
ovillkorligen besöka
handtverksförening-ens fackskola, och en smed,’ en snickare
m. fl. får ej gesällbref med mindre han
företer en egenhändigt utförd ritning till
sitt gesällprof.
Kommunerna i Dresden och Leipzig
ha också inrättat särskilda
»Gewerbe-schulen», där hvar och en med
folkskolebildning kan erhålla ända till 34
timmars undervisning i veckan och huru
länge han åstundar, naturligtvis mot
viss afgift. Från dessa skolor utgå
många elever med fullständig
ingeniörs-utbildning. De erhålla goda platser och
äro eftersökta.
Det är själfklart, att där
undervisningen är så organiserad, att ynglingen
kan från den tidpunkt, då han kommit
öfverens med sig själf om, hvad han
vill bli, utan tidsödande omvägar med
ens fördjupa sig i det, som hör till
hans kall, där skall han icke blott förr
nå målet utan också erhålla en större
arbetsförmåga.
För idealisten är nog detta system
rätt motbjudande. Det kan ej heller
förnekas, att man känner hjärtat krympa
samman, då man ställes inför denna
ensidiga utbildning, detta jäktande, detta
kapplöpande framåt, framåt, framåt!
Och dock - ingen annan väg står oss
öppen. Äfven vi svenskar måste med.
Vi måste raska på litet mera, eljest
komma vi på efterkälken, och det kan
stå oss dyrt. Vårt land äger ju
oerhörda möjligheter för en blomstrande
industri, sedan denna ej längre är
beroende af tillgången på stenkol. Vilja
vi själfva blifva ägare till denna
industri, så måste vi genom utveckling af
vårt skolväsen skaffa oss insiktsfulla
arbetare. Taga vi ej själfva hand om
våra rikedomar, så kommer utländingen
att göra det. Han har redan sin fot
inom våra gränser, och må vi se till,
att vi ej bli trängda ur eget bo.
Mitt bref har denna gång utlupit i
resonemang och gör föga skäl för
namnet resebref, men jag rår ej för det, ty
jag har ej råkat ut för några egentliga
äfventyr. Arbetet i skolorna är ungefär
detsamma söm hos oss med undantag
af att man här mera fördjupar sig inom
vissa områden (koncentration), skolhusen
bättre och sämre o. s. v.
De städer jag här i Sachsen besökt
äro Dresden, Freiberg, Chemnitz, Jena
och Leipzig. Till Dresden kom jag i en
ogunstig stund eller samma dag kungen
dog. Sorg låg öfver allas sinnen, och
jag stannade därför ej så länge som jag
tänkt.
Då Sachsens skolor med denna veckas
utgång erhålla sommarferier, återvänder
jag hem med minnet af en både
lärorik och nöjsam om ock mödosam
studieresa.
Al fr. Fridén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
