Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 32. (1,075.) 6 augusti 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 32
SVENSK LÄRARETIDNING.
599
och klostrens händer och om någon
ordentlig folkuppfostran kunde man
knappast tala. Som genom ett trollslag fick
man emellertid inom kort fram ett
ordnadt skolväsen. En mängd jesuiter
ut-drefvos, och deras skolor stängdes.
Folkskolor upprättades öfver hela landet, en
här af lärare utbildades i en hast;
lärareutbildningen och skolans tillsyn lades i
händerna på personer, som vid särskilda
anstalter voro för detta ändamål
utbildade.
Emellertid hafva de andliga ordnarna
i Frankrike icke så lätt velat släppa sitt
tag. De förstå mycket väl, och de hafva
århundradens erfarenhet däraf, att den,
som har skolan, har därmed ock
framtiden i sin hand. En del skolor hafva
de fått behålla, och under årens lopp
hafva de med det inflytande, som
religionens representanter alltid äga, i
synnerhet öfver mödrarna, så småningom
åter dragit under sitt uppfostrande
inflytande en stor del af landets ungdom.
Mångenstädes har under de senare åren
barnantalet i statens folkskolor aftagit,
medan detsamma i klosterskolorna
betydligt ökats. På senare tiden har det
ock högljudt klagats öfver att den
uppväxande ungdomen gått ut ur
klosterskolorna såsom fanatiska anhängare af
de monarkistiska och klerikala idéer,
de där insupit, och fientliga mot de
republikanska inrättningarna. Att de
härvid gå andras ärenden, förstå de icke.
Också har det klerikala partiet
stundom på det mest hänsjmslösa sätt sökt
i folkets ögon nedsätta statens folkskolor
och dessas lärare. I synnerhet var detta
fallet under den förbittrade strid, som
föregick de senaste valen till
deputeradekammaren. Ett litet prof på hvad man
då kunde tillåta sig mot den franska
folkskollärarekåren torde icke sakna sitt
intresse. Det är hämtadt från en
insändare i Le Gaulois. Bland annat
förekomma där följande godbitar:
Å, dessa lärare! Se här det sår, som
fräter nationen, och som en gång skall
taga lifvet af den, om vi inte akta oss.
I hvarje fransk kommun finnes ert man,
till hälften borgare, till hälften bonde, men
som sätter sig öfver båda dessa. Han är
uppblåst af högmod, behärskad af hat och
afund, han regerar kommunen och skolan,
behärskar den kommunala myndigheten, är
till besvär för prästen, och hans af ilska
och half bildning präglade tyranni faller tungt
öfver alla.
Denna man är just läraren. Ve den
kommunalordförande, som skulle vilja lösgöra
sig från hans tryckande förmynderskap!
Han skulle snart förlora sin befattning.
Denne man är en mycket viktig herre,
oumbärlig för samhället, färdig till allt. Han
har underprefektens öra, och polisen darrar
för honom. Han trotsar folkskoleinspektören,
erkänner prefektens myndighet endast då
han har förmån däraf, och låter
stadsfullmäktige dansa efter sin pipa.
Ända sedan den satsen, att vi 1870 blefvo
slagna af den tyska folkskolläraren, blifvit
proklamerad af någon idiot, jag vet inte
hvilken, har vår folkskollärare blifvit en
Själfskrifven potentat, landsbygdens pascha,
den enda verkliga makten," och detta helt
naturligt - han är ministeriell.
Därför ur vägen med den kandidat till
deputeradekammaren, som icke har den
rätta stämpeln! Han kan vänta sig allt.
Tryck på valmännen, på affischörerna,
skickligt utspridda lögner, lurendrejeri i vallistan
eller vid fördelning af valsedlarna – allt
detta utgör lärarens naturliga funktion!
Gifvet är, att om man kan ingifva
befolkningen en sådan uppfattning af
folkskolans lärare, som denna artikel
afser, det skall gå så mycket lättare att
få barnen in i klosterskolorna. Artikeln,
som af trycktes i en del andra tidningar,
väckte så mycket större harm inom
franska folkskollärarekåren, som det stora
flertalet inom denna kår af princip
afhållit sig från allt deltagande uti de
politiska striderna. Den äldsta
folkskoletidningen, Manuel general de
1’instruc-tion primaire, förklarar dock helt lugnt,
att folkskolans lärare icke behöfva
bekymra sig om dylika vapen, enär de
icke kunna skada någon annan än den,
som slungat dem.
Som redan antydt, har nu åter länge
rådt missnöje med uppfostringssystemet
inom klosterskolorna, och den förre
konseljpresidenten Waldeck-Rousseau fick
därför till stånd en lag, som var riktad
mot dessa skolor. Själf gjorde han icke
mycket bruk af denna lag, men sedan
den allmänna meningen inom landet
gifvit sig tillkänna genom de nya valen,
hvilka gått det klerikala partiet
högeligen emot, har den nye
konseljpresidenten kraftigt gripit sig an med en
rensning, liknande den, Jules Ferry på
sin tid företog. Combes har förklarat,
att han ämnar stänga hvarje skola, som
icke vunnit offentligt godkännande.
Katolikerna påstå, att 150,000 barn
och 5,000 lärare därigenom skola blifva
kastade på gatan. De upphäfva höga
rop, ställa till stora massdemonstrationer
och af sända deputationer till regeringen.
På några ställen hafva till och med
förefallit oroligheter. Det säges, att en
påflig encyklika inom kort kommer att
utfärdas mot regeringens åtgärder. Combes
är dock fast besluten att fortgå på den
inslagna vägen, hvilken han anser vara
den enda, som leder till de republikanska
institutionernas bevarande samt lugn
och rö inom staten. Fr.
lärare tager afsked i midten af juli, skall
han hafva lön för 61/2 månader. Men
afsked bör alltid tagas från utgången af en
månad.
431. F. T. Vid obotlig sjukdom fås efter
50 lefnads- och 30 tjänsteår 95 % af hel
pension.
432. N. J A. Härom finnes intet
prejudikat. Men lönebeloppet skall allra minst
motsvara det statsbidrag, som uppbäres.
423. V. Härom har ingen anvisning
funnits. Vi skola i öfrigt tänka på saken.
434. X. T. »I god tid» heter det i
folkskolestadgan.
435. O. H-r i Ö. V-f. 1) Tjänar nog
ej till mycket, därest ej andra skäl för
klagomål föreligga. 2) Hos domkapitlet. 3) Den,
som anser sin rätt kränkt.
436. S. G. T. Hos, länsstyrelsen. Se i
öfrigt häftet »De nya uppfostringslagarna»!
. 437. O. V. H. ’Folkskolestadgan säger,
att »för erhållande af ordinarie tjänst» fordras
att hafva uppnått 21 års ålder. Om nämda
ålder uppnås, innan platsen lagligen skall
tillträdas, behöfs ingen dispens, så vidt vi
kunna se. Det finnes nämligen ingen
föreskrift, att man skall hafva fyllt 21 år för att
kunna få söka ordinarie plats.
438. K. D-n i B. S. 1) och 2)
Understödet förloras under tiden. 3) Hon får
efter tjänstgöringen det förra understödet.
4)-’6) Hon kan ej få nytt Pensionsbref.
439. Dixi. l kr. 20 öre.
440. G-n. H. 2 kr. 10 öre.
Aug.
7. Tunaläns-Sevede-kretsens möte i Frö-
dinge.
- Frostakretsens möte i Hörby.
8. Östra härads lärareförenings möte i
Näshult.
10-23. Sommarkurser i Stockholm.
12. Sjukhjälpsföreningens för Lunds stifts
lärare och lärarinnor möte i Ystad.
12-13. Lunds stifts 30:e allmänna
skolläraremöte i Ystad.
13. Aspelandskretsens möte i Mörlunda.
14-27. Sommarkurser i Lund.
14-15. Folkskolläraremöte i Göteborg för
Göteborgs stift.
16-26. Sommarkurser i Göteborg.
^M^^^^
(Kostnadsfria tillkännagifvanden.)
Förlofvade,
S. A. Carlsson fr. Götlunda och Elin
Andersson fr. Lindesberg i Loka, 31 juli.
LEDIGA TJÄNSTER
BREFLÅDA IX
(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort,
som icke äro undertecknade med afsändarens namn och
adress, lämnas utan afseende.)
427. S. B-x. Vår mening om att afsäga
sig en sökt och redan antagen plats hafva
vi uttalat i svaret ri:r 399 (se denna tidning
H:r 29!)
428. Leonardus. Nej, icke enligt vår
mening. Men något prejudikat finnes ej.
429. Civility. 1) Detta medgifver icke
utrymmet annat än hvad angår saker, som
mera direkt röra skolan. 2) Sådant kan
möjligen inträffa i fråga om somliga. 3) Kan
ej af oss besvaras.
430. Eex 2. 1) Intet skolrådsprotokoll
är lagligt utan att vara i vederbörlig ordning
justeradt. 2) Nej, under inga förhållanden
får en skolrådsledamot vara företrädd genom
annan person än af församlingen vald
suppleant. 3) Ja, om det inverkat på beslutet.
4) Nej, genom ombud. 5) Om ordinarie
Förenade.
Dalstorp- Hulared, Älfsb., skoll.-, kl.- O.
org.-tj., 60 d. fr. 29 juli, skoll.-l. enl. L,
kl.- o. org.-l. 250 kr., adr. Dalstorp. (Se
annonsen i n:r 31!)
Kumla, Oreb., skoll.-, kl.- o. org.-tj., 60 d.
fr. 29 juli, skoll.-l. enl. L, kl.- o. org.-l. 600
kr. m. m., adr. Kumla.
Ormesberga, Kron., skoll.-, kl.- o. org.tj.,
60 d. fr. 31 juli, skoll.-l. enl. L, kl.- o. org.-l.
250 kr., adr. Bergslund.
Gustaf Adolf-Rinkaby, Krist., kl.- o.
org.-tj., 60 d. fr. 4 aug., 1. 1,000 kr., adr. Viby.
Hångsdala, Skbg, skoll.-, kl.- o.
kyrkosångare t j., 60 d. "fr. l aug., skoll.-l. enl. L,
kl.- o. kyrkosångarel. 150 kr., adr.
Hångs-dala.
Torsby, Vrail., skoll.-, kl.- o. org.-tj., 60 d.
fr. 4 aug., skoll.-l. 816 kr. m. m., kl.- o.
org.-1. 450 kr, adr. Torsby.
Jung, Skbg, skoll.-, kl.-, org.- o.
kyrko-sångaretj., 60 d. fr. 4 aug., skoll.-l. enl. L,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
