Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 33. (1,076.) 13 augusti 1902
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 33
SVENSK LÄRARETIDNING,
607
sär och kullor utförde en hel mängd
svenska folkdanser. De vandrade sedan
omkring och besågo djuren samt gjorde
då och då en titt in i Bragehallen, som
var reserverad för deras räkning. Här
förnyades gamla och knötos nya
bekantskaper mellan deltagare, föreläsare
och kommitterade, och prins Eugen slog
sig helt gemytligt i samspråk med en
hel mängd af de tillstädeskomna.
*
Föreläsningarna och förevisningarna
hafva under de gångna två arbetsdagarna
fortgått i enlighet med det uppgjorda
programmet. I måndags förevisades
Hygieniska museet, Allmänna telefonbolagets
apparatsal, Nationalmuseum, Adolf
Fredriks nya folkskolehus vid Norrtullsgatan
samt Rörstrands porslinsfabrik och i går
Lifrustkammaren, Almgrens sidenfabrik,
Östermalms nya folkskolehus vid
Valhallavägen samt Dagens Nyheters tryckeri
- allt under fackmässig ledning. I dag
är utfärd till Gripsholm, hvarvid
deltagarne äro fördelade i sex grupper.
På grund af det stora antalet
deltagare har svårighet mött att bereda plats
till förevisningarna för alla, som velat
vara med. Vi hafva emellertid erfarit,
att byrån ämnar gå i författning om
förevisningarnas upprepande i den mån
så-dast visar sig behöfligt.
I går middag uppgick hela antalet
betalande deltagare till 577, däraf 8 från
Norge och 18 från Finland. De
kvinnliga deltagarne äro i stor majoritet, enär
de utgöra omkring 70 procent.
________.£.________
rj»
I sammanhang med offentliggörandet
af sommarkursernas program återgåfvo
vi i n:r 23 bilderna af professorerna V.
Leche och Curt Wallis och erinrade om
de stora förtjänster, som dessa inlagt
om sommarkursernas tillkomst,
hvarjämte vi lämnade några biografiska data
om dem.
A första sidan af dagens tidning
meddela vi porträtt af ytterligare fem män,
hvilka på olika sätt främjat företaget.
De äro: prins Eugen, som åtagit sig
värf-vet att vara kommitténs ordförande och
varmt intresserat sig för kurserna, för
hvilka han måhända icke minst verkat
därigenom att han för dem intresserat
konstens utöfvare och vänner,
professorerna O. Montelius och G. De Geer,
skriftställaren Verner von Heidenstam,
hvars välkomsttal vid kursernas
öppnande vi här ofvan refererat, samt
föreståndaren för sommarkursernas byrå, fil.
licentiat L Hallberg, hvilken jämte
kom-mitterades sekreterare professor Leche
haft det drygaste arbetet för kursernas
ordnande.
Prins Eugen, hertig af Nerke, är född på
Drottningholms slott 1865, tog
studentexamen 1884 samt idkade studier i Kristiania
sagda år och i Uppsala 1885-86. Prins Eugen
är icke blott »kunglig- höghet», han är
därjämte en af vara framstå och mest modernt
anlagda konstnärer. Sedan han i Sverige för
Geskel Saloman, Hafström och von Gegerfelt
åtnjutit undervisning i målning-, arbetade han
efter en längre resa till Italien och
Österlandet vintrarna 1887-89 å framstående
målares atelierer i Paris, under det han
somrarna 1887-88 vistades i Skåne, där
han tillsamman med Hugo Salmson hade
sitt högkvarter i Dalby, samt somrarna 1889
-90 i Norge. Han har företagit flera
studieresor till London, Paris, Berlin och Italien.
Han har ägnat sig åt landskaps-,
akvarell-och pastellmålning, etsning (efter studier för
Axel Tallberg 1895-96) och industriell
mönsterritning. En mängd taflor af honom,
företrädesvis från Stockholm och dess
omgifningar, hafva vunnit såväl konstvärldens
som allmänhetens varma erkännande och äro
införlifvade med offentliga samlingar,
exempelvis Nationalmuseum, Kristiania
national-galleri, Furstenbergska g-alleriet i Göteborg.
En af hans taflor, Mälarelandskap i
sommaraftonbelysning, pryder högre latinläroverket
å Norrmalm i Stockholm samt utgör ett
vittnesbörd om hans intresse för en af
nutidens lifskraftigaste pedagogiska rörelser:
sträfvandet att häfda konstens betydelse för
ungdomens uppfostran.
*
Professor Gustaf Oskar Augustin Montelius
är född i Stockholm 1843, blef vid 18 års
ålder student i Uppsala och 1868 kandidat
samt promoverades följande år till filosofie
doktor. Redan 1863 biträdde han
riksantikvarien, blef 1868 e. o. amanuens i
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, där
han 1871 blef andra och 1880 förste
amanuens. År 1874 blef han sekreterare i Svenska
fornminnesföreningen och tog verksam del
i stiftandet af Antropologiska sällskapet i
Stockholm 1873. Öfver ett trettiotal in- och
utländska lärda sällskap hafva valt honom
till ledamot. Efter sin anställning vid
statens historiska museum, där han år 1883
blef professor, har han årligen företagit
forskningsresor i skilda delar af landet och
har besökt nästan alla europeiska länder
för att taga kännedom om mera bekanta
arkeologiska samlingar, liksom han deltagit
i talrika arkeologiska kongresser. Han
har utgifvit en betydande mängd arbeten,
af hvilka en stor del sett dagen i
vetenskapliga tidskrifter. De flesta beröra Sveriges
forntid och i synnerhet bronsåldern. Uti
det illustrerade arbetet »Sveriges historia
från äldsta tid till våra dagar» (1875-77)
framlade han det första försök, som hos oss
blifvit gjordt att i ett sammanhang skildra
hvad man om Sveriges forntid känner
genom historiska och arkeologiska forskningar.
För sina arbeten erhöll han
Vitterhetsakademiens stora pris 1871 och af Svenska
akademien Karl Johans-priset 1885. Vid nu
pågående sommarkurser föreläser han öfver
ämnena: 1) När kommo våra förfäder till
Sverige? 2) Sveriges förbindelse med andra
länder under forntiden och 3) Hjulet som
symbol af solen och solguden, hvarjämte
han leder förevisningar af statens historiska
museum.
*
Professor Gerard Jakob De Geer, son till
skaparen af vårt nuvarande statsskick,
statsministern Louis De Geer, föddes i
Stockholm 1858, blef student 1877, fil. kandidat
i Uppsala 1879 och antogs 1882 till
biträdande geolog vid Sveriges geologiska
undersökning samt utnämdes 1885 till geolog.
Det nordsvenska universitetet utnämde
honom vid Jubelfesten 1893 till filosofie
hedersdoktor. År 1899 invaldes han i andra
kammaren för Stockholms stad. Han har
företagit en stor mängd utländska resor i
vetenskapligt syfte, däribland till Nordamerika
och Spetsbergen. Hans arbeten, som uppgå
till ett betydande antal, beröra mest frågan
om Skandinaviens forna* nivåförändring-ar,
och särskildt behandlar ett
populärvetenskapligt arbete af honom under titel
»Skandinaviens geografiska utveckling- efter istiden»
dessa frågor på ett lika uttömmande som
intresserande sätt. Han har äfven kartlagt en
del g-eologiska områden i Skåne. Under
kurserna "kommer han att föreläsa om
Stockholmstraktens geologi, leda geologiska
exkursioner samt förevisa geologiska byråns
samling-ar.
*
Skriftställaren Karl Gustaf Verner von
Heidenstam är född 1859 på Olshammar i
Nerke. Redan vid 17 års ålder sökte hans
lifliga fantasi att gifva sig uttryck i
målning, och han arbetade till och med å en
målares atelier i Paris. Han fann
emellertid snart, att han kommit in på orätt bana
och begaf sig- ut på den långresa till Italien,
Hellas och Österlandet, hvilken han skildrat
i sitt arbete »Vallfart och vandringsår», ett
arbete, som med ens höjde honom till en
skald af rang. Värdigt har han uppburit
sin litterära berömmelse genom flera
följande arbeten, såsom den dels på vers, dels
på prosa författade egendomliga men
hänförande »Hans Alienus», »Endymion» samt
framför allt genom mästerverket
»Karolinerna», som hälsades med lifligt bifall (1897).
En uppsats om »Svenskarnes lynne» väckte
samma år uppmärksamhet för sin spirituella
karakteristik af vårt folk. Senare arbeten
äro »Tankar och teckningar», »S:t Göran
och draken», »Den heliga Birgittas
pilgrimsfärd» m. fl.
*
Byråns föreståndare, fil, licentiaten Ivar
Hallberg, är född i Göteborg 1870, tog
studentexamen 1889, blef fil. kandidat i
Uppsala 1894 och fil. licentiat 1899. Är sedan
1900 e. o. tjänsteman i k. järnvägsstyrelsen
och har i år blifvit notarie vid sagda
styrelses taxebyrå. År 1895 var han utsedd
till föreståndare för sommarkursernas byrå
i Uppsala och ordnade förarbetena till
densamma men blef i följd af sjukdom
förhindrad att under själfva kursen utföra detta
uppdrag.
Skara stifts
folkskollärareförenings 50-års-jubileum.
Det är för visso ett inom svenska
skolvärlden hittills enastående
förhållande, att en förening kunnat fira sin
half-sekelsfest. De moderna förenings- och
sammanslutningsidéerna tillhöra
företrädesvis nutiden, och våra skolföreningar
hafva därför i allmänhet en
jämförelsevis kort lefnadsbana bakom sig. Ett
beaktansvärdt undantag härifrån utgör
Skara stifts folkskollärare förening, hvilken,
såsom redan i ett föregående n:r
angifvits, sistlidna onsdag kunde blicka
tillbaka på en halfsekellång verksamhet.
Öfver de anordningar, hvarmed
minnet af denna bemärkelsedag hugfästades,
hvilade en genomgående högtidlig och
festlig prägel. Staden, där föreningen
för 50 år sedan under ytterst
blygsamma, anspråkslösa och kanske föga
löftesrika förhållanden bildades, hade nu
dagen till ära klädt sig i rik flaggskrud,
och icke blott främlingarna utan äfven
de goda Falköpingsborna själfva ansågo
tydligen dagen vara en verklig
högtidsdag.
Jubileet inleddes med gudstjänst efter
särskildt utarbetad ritual i Falköpings
kyrka, i hvars kor några i skolans tjänst
grånade, nu särskildt inbjudna veteraner
anvisats plats. Bland dessa märktes
f. d. folkskollärarne i Gudhem J. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:45:12 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1902/0613.html