Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 33. (1,076.) 13 augusti 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 33
SVENSK LÄRARETIDNING.
617
åtgärd skall helt säkert verka
uppryckande på den unisona sången, den vid
sådana möten enda lämpliga.
Från många håll har försports en viss
undran öfver att bestyreisen inskränkt
mötestiden till endast två dagar mot de
på senare åren vanliga tre.
- de -
Sommarkurserna
i Göteborg.
Till Svensk Läraretidning skrifves:
Om lördag öppnas för första gången
sommarkurser i rikets andra stad. Det
torde vid detta tillfälle ej vara ur vägen
att lämna en kortfattad redogörelse för
dessa kursers förhistoria.
Inom Göteborgs folkskollärarekår
existera utom den allmänna
sammanslutningen, Göteborgs skolförening, en hel
del mindre föreningar och sällskap af
mera så att säga enskild natur. Äldsta
bland dessa senare är det snart
tjugoåriga sällskapet Manhem, som ett par
gånger varit omnämdt i denna tidnings
spalter. Baseradt hufvudsakligen på
kamratskapets och vänskapens grund, har
sällskapet för sed att vid sina
sammanträden diskutera frågor, som kunna vara
af intresse dels endast för sällskapets
egna medlemmar, dels ock för hela
lärarekåren, och från detsamma ha - direkt
eller indirekt - utgått åtskilliga
beak-tansvärda förslag. Inom detta sällskap
väcktes i september 1898 af dess
dåvarande ordförande frågan om
sommarkursers anordnande i Göteborg.
Förslaget härom vann allmän tillslutning
inom sällskapet, och sedan det
diskuterats vid tvänne sammanträden,
inlämnades till Göteborgs skolförening en af
sällskapets samtliga medlemmar
undertecknad skrifvelse med anhållan om frågans
upptagande på skolföreningens program.
Vid denna förenings ordinarie
decembermöte samma år mottogs frågan med stora
sympatier, och styrelsen erhöll i
uppdrag att söka bringa henne till en
lycklig lösning. Sedermera utsändes listor
för utrönande af det intresse, hvarmed
saken kunde omfattas inom lärarekåren
vid Göteborgs folkskolor. Sedan
omkring 150 lärare och lärarinnor
antecknat sig för deltagande i eventuella
sommarkurser i Göteborg år l§99 - man
ville som synes ej vänta länge med
uppnåendet af sitt önskemål - vände sig
styrelsen, efter det Göteborgs högskola
genom sin dåvarande rektor förklarat
sig f. n. förhindrad att anordna dylika
kurser, till några inflytelserika personer
inom samhället med anhållan om deras
medverkan till önskemålets realiserande.
Folkskolestyrelsens dåvarande ordförande,
om hvilkens bistånd man äfven sökte
försäkra sig, ansåg emellertid af flera
skäl, att frågan om sommarkurser i
Göteborg åtminstone det året ej kunde lösas,
men erbjöd sig att för lärare och
lärarinnor vid stadens folkskolor underlätta
besök vid årets sommarkurser i Uppsala
dels genom utverkande af nödig
tjänstledighet utan löneafdrag, dels ock genom
beredande af resebidrag. Med
anledning häraf beslöt föreningen att tills
vidare låta frågan hvila.
Sommarkurserna i Uppsala besöktes
sedermera af 25 lärare och lärarinnor
vid stadens folkskolor, hvilka erhållit ett
resebidrag af 30 kr. hvardera, hvartill
medlen genom folkskolestyrelsens försorg
på enskild väg anskaffats.
Sommarkursfrågan ansågs emellertid
därmed ej löst. Vid skolföreningens
decembermöte samma år (1899) förekom
den åter, och nu fattades det beslutet,
att föreningen skulle hos rektor vid
Göteborgs högskola göra en skriftlig anhållan,
att vid högskolan sommarkurser måtte
anordnas. Som lämplig tid ansågs nu
af flertalet talare år 1901, men af
åtskilliga anledningar föreslogs i den
beslutade skrifvelsen år 1902.
I slutet af april 1901 anlände från
högskolans rektor, professor Joh. Vising,
svar på den några månader tidigare
inlämnade skrifvelsen. I svarsskrifvelsen
heter det, att högskolan visserligen icke
förfogar öfver tillräckliga lärarekrafter
för att med dem kunna anordna
sommarkurser, jämförliga med dem, som
hållas vid universiteten i Uppsala och
Lund, men högskolan erbjuder sig att
»ställa de krafter, den kan hafva
tillgängliga, till förfogande för att medverka
till anordnande af sommarkurser år 1902
och möjligen framdeles med några års
mellanrum». - »Det är nämligen» –
heter det i skrifvelsen - »att hoppas,
att inemot halfva antalet af de
erforderliga föreläsarne skulle kunna
påräknas inom högskolan för kurser om 10
till 12 dagar under de senaste två
veckorna af augusti 1902, och att
ytterligare föreläsare i tillräckligt antal skulle
kunna vinnas från Chalmers’ tekniska
läroanstalt, de högre allmänna
läroverken och Göteborgs handelsinstitut.»
Rektor föreslår därför, att skolföreningen
genom ombud sätter sig i förbindelse
med högskolans rektorsexpedition för att
gemensamt med denna på önskad tid
få till stånd sommarkurser af i
skrifvelsen antydd art.
Som synes, har
skolföreningen härmed fått sin önskan
uppfylld, och förvisso stannar den
härför i tacksamhetsskuld i
främsta rummet till högskolans
energiske rektor, som också ej lämnat
någon möda ospard för att få
de önskade sommarkursernas
program så gediget och omväxlande
som möjligt.
I januari innevarande år
konstituerades kommittén för kursernas
anordnande. Den består af
rektor och tvänne andra professorer
vid högskolan, rektorerna vid
stadens h$£re allmänna läroverk,
föreståndaren för Chalmers’ tek-
niska läroanstalt, en lärare vid
Göteborgs handelsinstitut samt trenne
därtill utsedda medlemmar af Göteborgs
skolförening.
Programmet för sommarkurserna
upptager 16 föreläsningsserier, kurser i
engelska och tyska språken samt
förevisningar af Göteborgs musei samlingar
och Trädgårdsföreningens växter.
Föreläsare äro dels lärare vid högskolan, dels
lärare vid stadens allmänna läroverk,
Chalmers’ tekniska läroanstalt och
handelsinstitutet, dels några andra, bland
dem docent Fr. v. Schéele i Uppsala.
Grundlinjer ha utgifvits af 10
föreläsare, nämligen professorerna Otto
Syl-wan och Rudolf Kjellén, docenterna F.
von Schéele och C. Thulin, lektor J.
Floren, fil. doktorerna Emil Hedelius och
Anton Stuxberg, fil. kandidaterna J. A.
Afzelius och Imri Holm samt byråchefen
Vilh. Berg, hvarjämte fil. kand. J. V.
Åkermark till ledning vid lekkursén
utgifvit »Grunddragen af sex friluftslekar».
Kurserna komma att blifva talrikt
besökta, ehuru de samtidigt pågående
sommarkurserna i Stockholm och Lund
räkna ett stort antal deltagare. Till i
måndags hade ingått öfver 360 anmälningar.
Ny, ställbar skolbänk.
En ganska vacker uppfinning, en
ställbar skolbänk har blifvit gjord af
snickerifabrikören P. Olsson i Malmö. Hr
Olsson levererade för ett par år sedan alla
skolmöblerna till Malmö nyaste och
största skolhus, däribland omkring 600 st.
skolbänkar. Under arbetet med
bänkarna, hvilka förfärdigades i tre olika
storlekar: en afsedd för småskolan, en
för folkskolans lägre och en för dess
högre klasser, uppstod hos hr O. tanken
på förfärdigandet af en skolbänk,
användbar eller förändringsrnöjlig efter
olika åldrar. Tanken omsattes slutligen i
handling, och resultatet blef den här
presenterade skolbänken.
Till form och utseende liknar den ju
de vanliga nyare typerna för tvåsitsiga
bänkar, har något bakåtsvängda ryggstöd,
ett för hvarje barn, samt s. k. pendel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
