Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 34. (1,077.) 20 augusti 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
626
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 34
Sommarkurserna
i Göteborg.
Kursernas öppnande.
Några dagar efter öppnandet af de
första sommarkurserna i hufvudstaden
hafva dylika kurser öppnats äfven i
rikets andra stad. I motsats till
i’Stockholm, där man slagit in på en annan
väg än den i Uppsala och Lund
profvade, har man i Göteborg mera anslutit
sig till den vid statsuniversiteten
begagnade formen, en form, som mera
lämpar sig för Göteborgs resurser.
I lördags kl. 10 f. m. skedde det
högtidliga öppnandet af Göteborgs första
sommarkurser i högskolans stora sal,
som var fylld till sista plats af
kursernas anordnare, föreläsare och deltagare
samt särskildt inbjudna. Bland de
närvarande märktes landshöfdingen frih. G.
Lagerbring, biskop E. H. Rodhe,
ordföranden i Göteborgs stadsfullmäktige
professor Aug. Wijkander, tillika medlem i
kursernas bestyrelse och föreläsare vid
desamma, ordföranden i Göteborgs
folkskolestyrelse rektor Rud. Röding m. n.
De närvarande välkomnades af
ordföranden i kommittén för
sommarkursernas anordnande, högskolans rektor
professor Johan Vising, som därvid yttrade
följande:
Ärade församling-!
Å deras vägnar, hvilka anordnat dessa
kurser, och å deras, hvilka där bjuda Eder
sina kunskaper och sin erfarenhet, hälsar
jag- Eder, deltagarne i de första
sommarkurserna i Göteborg, välkomna.
Det har särskildt för högskolan varit kärt
att få träda i spetsen för denna förmedling
af den lärda forskningens resultat till vida
kretsar af bildningssökande och att i den
mån, det kunnat ske, erbjuda vetenskapens
utöfvare och älskare gästfrihet för deras
möte. De, som grundlagt detta lärosäte,
hafva helt visst-haft blicken Öppen för att
de specialstudier, som här skulle idkas,
kunde och borde göras fruktbringande
utöfver den omedelbara räckvidden, något
som Göteborg med sina i flera afseenden
stora förhållanden på samma gång- kräfde
och möjligg-jorde. Vi, som i den första
generationen äro satta att utföra deras tankar,
ha ej haft svårt att af tidsandans riktning
och in- och utländska universitetsexempel
vinna bekräftelse på det berättigade i hvad
grundläggare afsett. Därför hafva vi också
terminligen anordnat föreläsningar, som med
ungefär två timmar i veckan gifva hvar och
en afgiftsfritt och i populär form del af det
forskarearbete, som vid denna högskola
bedrifves; och för att nå så långt som
möjligt med denna bildningsspridande
verksamhet låta vi sedan trycka en stor del af
dessa föreläsningar i samrnelverket »Populärt*
vetenskapliga föreläsningar vid Göteborgs
högskola».
Med dessa föreläsningar hafva vi velat
verka i hufvudsakligen samma syfte som
universiteten med sina sommarkurser, men
vi hafva dock med hänsyn till den olika
åhörarekrets, som kan erhållas vinter och
sommar, med beredvillighet omfattat det
här erbjudna tillfället att deltaga i ett
allmänbildande företag. Om endast en del af
högskolans lärare kommer att här uppträda
i katedern, beror detta därpå, att antalet
erbjudna föreläsningar var så stort, att
hälften måste strykas; och det befanns därvid
fördelaktigt dels för omväxling i ämnen och
dels för kursernas praktiska anordning ätt
några’ högskolelärare trädde tillbaka.
Öfriga högre bildningsanstalter i Göteborg,
nämligen Chalmers’ tekniska läroanstalt,
högre latin- och realläroverken, handelsinstitutet,
museum, trädgårdsföreningen och
folkskollärareseminariet, hafva nämligen genom
representanter ur sina lärarekårer och
personal erbjudit intressanta kurser af annan art
än dem högskolan är i tillfälle att gifva,
och dessutom komma tvänne privatlärde i
Göteborg och tvänne docenter från
Uppsala ,att meddela forskningsresultat, som
ansågos böra särskildt tilltala den
åhörareskara, som här är samlad.
Med dessa krafter har bestyreisen för
sommarkurserna vågat inbjuda den större
allmänheten, som kunde känna sig manad
att här under några dagar icke blott
mottaga undervisning utan utbyta tankar och
lefva ett intellektuellt lif under frihet från
det hvardagliga tvånget och uppfriskande
ombyte af omgifning och
lefnadsförhållanden.
Den första påstötningen till dessa kursers
anordnande gaf Göteborgs skolförening med
erkännansvärd omtanke i främsta rnmmet
för detta stifts folkskollärare och vidare för
andra trakters bildningssökare med måttliga
anspråk. Den sista stödjande handen gaf
dels staten genom ett frikostigt anslag af
penningar och lättnader i resekostnaderna
på statens järnvägar, dels enskilda
kommunikationsbolag genom liknande
nedsätt-ningar.
Sålunda hafva genom förenade
bemödanden dessa kurser kommit till stånd, och det
är med uttalande af den förhoppning, att
det intellektuella i samarbete, den sociala
sammanslutning, den ömsesidigt gifna och
gemensamt kända vederkvickelse, som med
dem afsetts, ej måtte förfelas, som jag har
äran att öppna dem.
Efter dessa hälsningsord öfvergick
talaren till det föredrag, som enligt det
utkomna programmet skulle förekomma
vid kursernas öppnande. Till ämne för
detta hade talaren valt »Språk och stil».
I det med spänd uppmärksamhet
åhörda, i sann mening
populärt-veten-skapliga föredraget lämnades först svar
på frågorna om språkets uppkomst, dess
kronologiska förhållande till människans
tankeverksamhet, dess förhållande till
vissa organ i människokroppen samt dess
förändring och utveckling. Detta
beträffande språk i dess vidaste betydelse:
människans utöfvande af sin talförmåga.
-I fråga om språk i speciellare
bemärkelse eller de olika nationalspråken
besvarade talaren spörsmålen om dessa
språks antal samt om huruvida de en
gång i urtiden utgjort ett enda språk,
och uppehöll sig därefter vid vårt eget
språk, jämfördt med andra.
Till sist fäste sig talaren vid en tredje
betydelse af ordet språk, nämligen det
som egentligen bör kallas stil. Talaren
ansåg den vanligaste definitionen af detta
ord ej fullt uttömmande och föreslog i
stället följande: stil är det arbete, som
en författare (talare) utför utöfver
producerandet af idéerna (inventionen) och
förbindandet och ordnandet af dessa
(dispositionen).
Efter föredraget beslöto de församlade
på professor Visings förslag att till
konungen aflåta ett telegram. Under
förmiddagens lopp anlände från konungen
telegrafiskt svar härå.
Sedan professor Vising lämnat talare-
stolen, intogs densamma af
föreståndaren för sommarkursernas byrå,
folkskolläraren J. Emil Björkman, som lämnade
en del meddelanden angående kursernas
anordning, utflykten till Nääs m. m.
samt anhöll å byråns vägnar om
välvilligt öfverseende med de fel och brister,
som kunde komma att vidlåda
anordningarna, något som talaren ansåg
svår-undvikligt, helst man vid kursernas
anordnande ej beräknat ens närmelsevis
så många deltagare som de nu anmälda.
Dessa uppgingo i söndags till det föga
anade höga antalet af 517.
Kl. 12 började föreläsningarna för att
pågå till kl. 2, och på eftermiddagen kl.
5-7 företogo kursdeltagarne, fördelade
i fyra grupper, besök i museets olika
afdelningar, i Trädgårdsföreningens park
och växthus samt i Furstenbergska
konstgalleriet. Dessa besök upprepas under
loppet af de tre närmaste hvardagarna,
tills samtliga deltagare fått tillfälle att
besöka dessa institutioner.
Utfärden till Nääs.
Omkring half ten af kursdeltagarna eller
j ära t 250 hade beredt sig tillfälle att
vara med om det besök å Nääs,
hvartill de i söndags inbjudits af direktör
O. Salomon.
I det härligaste väder företogs resan,
först med järnväg till Floda och
därifrån å den välkända lilla ångslupen
Säf-velången sanat tvänne af denne
bogserade pråmar till det vackra herresätet,
som nu kan kallas - såsom direktör
Salomon framhöll - alla svenska
lärares och lärarinnors hem.
Mottagandet å Nääs var lika anslående som varmt.
Bakom stiftelsens svenska, engelska och
ungerska ståndar hade deltagarne i de
nu pågående slöjd- och lekkurserna
samlat sig strax ofvanför bryggan, och när
gästerna stigit i ^and, hälsades de med
klingande sång, svensk och engelsk. Med
ståndaren i spetsen tågade man sedan
i led och under sång upp till slottet,
där direktör Salomon bjöd gästerna
välkomna. På inbjudan af direktör S. togs
därpå slottet och dess sevärdheter i
betraktande.
Ett stämningsfullt ögonblick var det,
då man på förslag af professor
Lindberg sökte upp den plats i parken, där
Aug. Abrahamson hvilar. Detta besök
blef till en högtidlig hyllning af den
hädangångnes minne.
Sedan en sång afsjungits, äskade
professor Lindberg, gripen af den
högtidliga stämningen, ljud och tolkade i
varma ordalag den tacksamhet, som
måste besjäla hvarje lärare och lärarinna
gent emot den ädle mecenaten.
En väl samsjungén manskör af
kursdeltagare å Nääs af sjöng ett par sånger,
och den gripande hyllningen var all.
Så tågade man till Vänhem, där
»kafferep» var anordnadt, och där
folkskolläraren Axel Rosén från Göteborg i
högstämda, ordalag talade för gamla moder
Svea. Nu tog man slöjd- och
gymnastiksalarna i betraktande och åskådade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
