Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 34. (1,077.) 20 augusti 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
630
SVENSK LÄRARETIDNING,
N:r 34
kade Öfver am.net: Trons världsöfvervin- j
nande kraft.
KL 10 öppnades mötet i K. F. U.
M:s -stora säl af bestyreisens ordförande
folkskolläraren K. L. Larsen i Göteborg,
hvilken redogjorde för mötets tillkomst
och hälsade de närvarande, särskildt
de-inbjudna, välkomna. Därpå företogs val
af funktionärer. Till mötets ordförande
utsågs hr K. L. Larsen, till vice
ordförande folkskollärarne Fr. Dahlén i
Björketorp och Joh. Ohlander i Göteborg, till
sekreterare folkskolläraren J. Emil
Björkman i Göteborg.
De egentliga förhandlingarna började
med ett föredrag af folkskoleinspektören
R. Cervin öfver ämnet: Huru skola vi
lärare bäst bevara kärleken till vårt kalif
Tal:n påvisade huru i själfva verket
ingen lifsgärning vore så i behof af
kärlek som uppfostrarens och lärarens,
särskildt folkskolans lärares, som ofta
utsattes för svårigheter och motgångar,
hvarigenom kärleken till kallet sattes på
prof. Kraft att hålla den vid makt
måste i främsta rummet hämtas från
kärlekens egen urkälla.
Mötets första of verläggningsämne lydde.
Hvilka äro de väsentligaste hindren för
uppnående af ett tillfredsställande resultat
beträffande modersmålets skriftliga
behandling i folk-skolan? Diskussionen inleddes
af skolinspektören d:r J. M. Ambrosius
i Göteborg med ett anförande, som
fullständigt återgifves här ofvan.
I frågan yttrade sig
seminarieföreståndaren Tycho Lindequist i Göteborg,
kyrkoherden F. Lagerman i Gällared, båda i
hufvudsak instämmande med inledaren.
Folkskolläraren J. A. Björklund i
Mölndal kritiserade andra punkten i
resolutionsförslaget och påpekade vikten af
att ämnena för uppsatsskrifningen vore
praktiskt bildande.
Skolföreståndarinnan Eva Rodhe i
Göteborg tackade å alla svenska barns
vägnar inledaren för hans inlägg i denna
fråga. Rättstafningsbördan tynger så
mycket på barnen, att de mista lusten
för de skriftliga öfningarna. Intet ämne
tar så mycken tid och är så litet
utvecklande som rättstafningen.
Uppsats-öfningen- borde börja tidigt, såsom
inledaren också föreslagit. Talrn kunde
åberopa en mångårig erfarenhet till stöd
för denna åsikt. Men - framförallt -
slöt talrn - låtom oss blott enigt arbeta
för en förenklad stafning, så skall det
till sist lyckas - trots alla lärda herrar.
Kyrkoherden P. Lundén i Göteborg
erinrade om bruket i vissa skolor att låta
lärjungarna korrespondera med barn på
andra orter, t. ex. i Norge. Tal.
vitsordade, att en sådan skriftväxling medfört
goda resultat för barnens språkliga
utveckling.
Folkskolläraren A. Svensson i Torslanda
tackade inledaren för hans uttalande
och påpekade, att den omtalade
skriftväxlingen stötte på ekonomiska
svårigheter för de fattigaste barnen.
Seminarieadjunkten G. O. Börjesson
ville instämma med inledaren däri att
uppsatsöfningarna borde tidigt begynna.
Måtte ock den dagen snart randas, då
griffel och skiffertafla bannlysas ur
folkskolan !
Sedan inledaren ytterligare haft ordet
och påvisat det opraktiska i att
Folkskolans läsebok, en volym på bortåt
1,100 sidor, vore bunden i endast ett
band, uttalade sig mötet i
öfverensstämmelse med inledarens förslag.
Andra öfverläggningsämnet under
första mötesdagen hade denna lydelse:
Hvilken ställning bör folkskollärarekåren
intaga till vår tids arbetarerörelse f
Folkskolläraren /. A. Björklund i Mölndal,
hvilken inledde diskussionen i denna fråga,
föreslog följande uttalande:
Lärarekåren bör söka uppfostra de unga
att rätt fatta sina medborgerliga plikter och
- i den mån dess tjänsteåligganden det
medgifva - bidraga till allt, som kan vara
ägnadt att höja den arbetande klassens
ställning i intellektuellt, moraliskt och
ekonomiskt hänseende, genom att deltaga med
arbetarne i deras sträfvan för nykterhet,
erhållande af egna hem, bildandet af
konsumtions-, sjuk- och begrafningsföreningar samt
- utan att direkt inblanda sig i dagens
strider mellan arbetare och arbetsgifvare
- verka för att goda samfundsförhållanden
må råda äfvensom att arbetarnes
berättigade önskningar beträffande social
lagstiftning om ålderdomsförsäkring, skydd mot
yrkesfara, begränsad arbetstid, progressiv
beskattning m. m. må blifva tillbörligt
beaktade.
Folkskolläraren .J". P. Olsson i Nittorp
anmärkte beträffande det föreslagna
uttalandet, att om det förekommit på ett
politiskt möte, han icke skulle ha några
betänkligheter att instämma i dess
innehåll. Som ett skolmötesuttalande ktin1
de han däremot ej förorda det till
antagande, då det Upptogo vissa detalj Or
såsom progressiv beskattning o. d., som
låge Utanför mötets uppgift att bedöma.
Tal. ville i detta fall erinra om det
sunda förfaringssätt, som S. A. F. och
dess tidningsorgan ständigt följt att ej
inblanda sig i religiösa och politiska
tvistefrågor. Föreslog på grund däraf,
att resolutionen måtte sluta med ordet
»hänseende» i inledarens förslag.
Af de följande talarne - folkskollä
rarne J. Björkman i Espered, A. Thorell
i Göteborg och J. A. Holmberg i
Lundby, folkskoleinspektören E. Cervin i
Lundby, kyrkohérdarne F. Lagerman i
Gällared, Klas Kleberg i Kalf och K.
Tora i Östad samt skolföreståndarinnan
Ev a Rodhe i Göteborg - anslöto sig
flera till hr Olssons yrkande.
Däri instämde ock mötet med ett af
hr Thorell föreslaget tillägg af ordet
religiöst framför orden »intellektuellt,
moraliskt och ekonomiskt».
#
Kl. 5 e. m. skedde utfärd till Styrsö
hafsbad med särskildt förhyrda ångare.
Här höll kand. Ernst Bergendal föredrag
om simning, lifräddning och skenbart
drunknades behandling. Tvänne .gossar
tjänstgjorde som åskådningsmateriel vid
förevisande af tillvägagångssättet.
Efter supén höllos flera tal: af
ordföranden for kung och fosterland, af
riksdagsmannen K. G. Karlsson för folksko^
lan af hr F. Schöldéen för sammanslutning^
en, vidare af d:r Ambrosius, kyrkoher- .
den Torin och folkskolläraren A.
Svensson i Torslanda;
Sång utfördes under direktör A. 0.
Assars ledning. Utfärden, som var i
allo lyckad, gynnades af det härligaste
väder.
#
Andra mötesdagen började med
morgonbön, förrättad af folkskoleinspektören
A. Z. Hammarberg i Vessige, som ock
höll föredrag öfver »Tidens kraf på
folkskolan». Bland de många synpunkter,
detta föredrag erbjöd, må särskildt
antecknas krafvet på sund lifsglädje i
skolan. Lefnadströtthet finge ej där
grundläggas.
Hvilka äro anledningarna till de ofta
förekommande klagomålen öfver kristendoms^
undervisningen i folkskolan? utgjorde
dagens första diskussionsämne. Inledaren,
folkskolläraren F. Dahlén, föreslog
följande svar:
Då religionen är vårt dyrbaraste arf och
egendom och kristen domsundervismngen
skolans viktigaste läroämne, men bland
dennas alumner måste inrymmas barn af för>
äldrar med olika ståndpunkt till
kristendomen, och då benägenheten att göra
skolan ansvarig för de ungas förseelser ofta
ligger till hands, så torde klagomålen öfver
kristendomsunder visningen svårligen
upphöra; hvaremot anledningarna till berättigade
sådana kunna aflägsnas därigenom,
1) att lärokurserna upprättas med nära
anslutning till utvecklingsskedena i
bar-nets lif,
2) att på lägre stadiet företrädesvis
meddelas enkla, konkreta bilder och berättelser
Ur deU heliga skrift,
3) ätt de dogmatiska lärpsanningarna
framflyttas till skoläns högre klasser,
4) att slentrianmässig minnesläsning på
allt sätt motarbetas,
5) att katekesutvecklingens frågoform
utbytes mot den berättande,
6) att allt, som kan gifva näring åt olusten
och motviljan för Guds ord, i möjligaste män
aflägsnas, och
7) att undervisningen genom läraren-s
personliga förhållande göres lefvande i det
unga barnahjärtat.
Efter inledaren yttrade sig
folkskollärarne J". Björkman i Espered, N. A.
Linddal i Veinge, A. It. ^kerlund i
Göteborg, skolföreståndarinnan Eva Rodhe,
Öfverläraren J. A. Jarlen i Göteborg,
folkskoleinspektören /. A. Hultqvist,
kyrkohérdarne K. Torin och Lagerman,
komminister Brorsson i Tufve samt
pastorerna Lusch och HolmdahL
Inledarens förslag till uttalande i hvad
anginge framflyttande af den dogmatiska
undervisningen rönte en och annan
gensaga jämte å andra sidan kraftiga
instämmanden. Det vore, menade man,
visserligen sant, att barnen ej kunde
begripa allt hvad man i detta ämne ville
bjuda dem, men det vore en glädje att
veta, att de kunde tro. Undersökningar
hade till och med ådagalagt, att barnen
tyckte bättre om katekesen än om
bibliska historien. Den lärare, sorn under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
