Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 34. (1,077.) 20 augusti 1902
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
632
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 34
van dia mindre folkskolorna till egentliga
folkskolor, borde lärarinneplatserna göras
lockande med andra medel än fast
anställning, t. ex. högre lön. Bestämmelser
om ordinarie anställning efter vissa år
skulle fortfarande hålla
småskollärarinnorna i en undantagsställning, ty hvem
kunde hindra uppsägning före slutet af
femårsperioden? Bäst och enklast
vore? att småskollärarinnorna finge samma
rättsliga ställning som folkskolans
lärarepersonal. Längre kunde man ej komma.
Ojämnheter i afseende på proportionen
mellan ordinarie och extra skulle då
reglera sig på samma sätt som nu sker
i egentliga folkskolan. Tal:n
konstaterade, att under diskussionen alla varit
eniga därom, att en förbättring i
småskollärarinnornas ställning vore
berättigad.
Mötet beslöt uttala sig i enlighet med
seminarieföreståndaren Lindequists
förslag, dock med uteslutande af orden:
»och mindre folkskola».
#
Till revisorer att granska mötets
räkenskaper utsagos hrr Joh:s Johansson, K.
G. Gunnessen och J. Ohlander, samtliga
i Göteborg.
Beträffande nästa möte hade en
kommitté första dagen blifvit tillsatt för
afgifvande af förslag. Mötet beslöt, att
nästa stiftsskolmöte skulle hållas i
Göteborg under förra hälften af augusti
må-nag 1904 samt att bestyreisen för
densamma skulle ntgöras af 12 personer,
hvaraf 6 för Göteborgs stad och 2 för
hvartdera af de län, som tillhöra stiftet.
De 5 ombuden för Göteborgs stad skulle
utses af Göteborgs skolförening, hvaremot
mötet som sjette ombud för staden
utsåg folkskolläraren K. L. Larsen, som fick
i uppdrag att första gången sammankalla
öfriga ombud. För Bohuslän utsagos
folkskollärarne P. Larsson i Uddevalla
och A. F. Dahlén i Lycke, för Älfsborgs
län folkskollärarne Fr. Dahlén i
Björketorp och And. Karlsson i Surte, för
Hallands län folkskollärarne S. Sandqvist i
Halmstad och Aug. Landen i Lindome.
Skulle någon af de valda blifva hindrad,
erhöllo de sålunda utsedde bemyndigande
att med sig adjungera nödigt antal ombud.
*
Sedan sålunda förhandlingarna förts,
till slut, riktade ordföranden till mötet
några hjärtliga afskedsord. För det nya
tillfälle till samarbete, som genom
tillkomsten af detta möte beredts, och för
det berömvärda sätt, hvarpå det
anordnats och ledts, framförde hr J. Ohlander
ett tack. Mötets tacksamhet mot
Göteborgs stadsfullmäktige och Älfsborgs läns
landsting, som lämnat mötet ekonomiskt
understöd, tolkades af hr Fr. Dahlén.
Så uppstämdes gemensamt sv. ps. 500:
7, och mötet upplöstes för att till en
god del fortsättas under sommarkurserna.
En musikalisk afslutning af mötet
utgjorde den stämningsfulla konsert, som
på aftonen sista mötesdagen ägde rum
i Johanniskyrkan och vid hvilken d:r
Bygren, fröken Goldensohn och
musikdirektör Fr. Hjort synnerligen förtjänstfullt
medverkade. Anordnandet af denna
högtidsstund hade uppdragits åt
folkskolläraren A. E. Åkerlund, som har all heder
af det sätt, hvarpå äfven denna del af
mötet lyckats. -r.
Stiftsskolmötet i Ystad.
(Bref till Svensk Läraretidning.)
Lunds stifts 30:e allmänna
folkskolläraremöte hölls, såsom i korthet
om-nämdes i förra numret, i Ystad den 12
och 13 dennes. Den lilla
medeltidsstaden vid Skånes sydkust hade iklädt
sig en rik flaggskrud till främlingarnas
ära och såg riktigt inbjudande ut .trots
det mindre vackra vädret.
Mötesanordningarna voro så goda som
lokala förhållanden tilläto och vittnade
om bestyreisens osparda möda. Lokalen
var väl liten, i synnerhet som
tillströmningen af deltagare blef större, än man
väntat. Det fattades icke många i 600.
Efter inledningsgudstjänsten började
förhandlingarna i allmänna läraverkets
samlingssal och fortsattes till kl. 3 e. m.
Ordföranden, rektor L, Neuman, frambar en
hälsning från biskop Billing, som blifvit
inbjuden till mötet men af stiftsgöromål
hindrats att antaga inbjudningen. Mötet
tackade genom telegram för hälsningen.
Den mest brännande frågan blef den
första: öm fackmannainspektion i-
folk-skolan. I den lifliga, delvis häftiga
diskussionen deltogo ej mindre än 10
talare, af hvilka somliga hade ordet flera
gånger. De i diskussionen deltagande
lärarne, inledaren hr V. Almer från Arlöf,
A. Svanlund från Malmö, O. Th.
Huldén från Kristianstad, /. Franzén i
Lund, förordade alla af olika skäl en
fackmannainspektion, då den hittills
varande ej längre motsvarade tidens kraf.
Hr Svanlund hänvisade till förhållandena
i Tyskland, där man redan löst frågan.
Hr Huldén ville på grund af några
obehöf-ligt skarpa uttryck i
inledningsanförandet, riktade särskildt mot
skolrådsordförandena, varna för att vid mötet slå
an samma ton, som på ett något
pinsamt sätt skurit igenom vid ett
föregående af sommarens möten. Talaren
bemöttes härvid af hr Franzén, som
kraftigt betonade kårens rätt att säga
ifrån sina önskningar i alla frågor;
klandret gäller systemet, ej personerna.
Talaren genomgick inspektörsinstruktionen
punktvis och påvisade det nu gällande
systemets brister. Af de öfriga talarne
förordade doktor Winther och kyrkoherden
Ahlin } Ystad
fackmannainspektion,^medan däremot kyrkoherden Oléen från
Gladsax ställde sig bestämdt afvisande mot
de uppställda kraf ven. Lärarekåren
»spände bågen för högt i skyarna»,
enligt talarens mening. Hvilken ställning
till själfva frågan pastor M. Arnell från
Blekinge intog, blef ej riktigt klart, då
talaren, som enligt egen utsago äfven
var skollärare, syntes ha gjort till sin
uppgift uteslutande att ta
folkskollärarekåren i upptuktelse.
Inledningsanföran-det stämplade han som »prägladt af
idel säkerhet och högfärd», och talarnes
fordringar i inspektionsfrågan som
»oförskämdheter», hvadan han »skämdes» å
kårens vägnar. Talet om skolans
»oerhörda» utveckling vore tvetydigt; han ville
därför erinra om att ordet hade en dålig
betydelse. Talaren blef afbruten genom
häftiga yttringar af åhörarnes misshag.
Sedan diskussionen förklarats afslutad,
förelågo flera olika resolutions- och
ändringsförslag. För att icke något
förhastadt uttalande skulle göras i den
viktiga frågan föreslog hr Franzén
tillsättandet af en kommitté, som hade att
till följande mötesdag utarbeta ett svar
på frågan. Efter åtskilligt
parlamen-terande insattes i denna kommitté
folkskollärarne Almer, Franzén och Svanlund,
kyrkoherden Ahlin och rektor Neuman.
Enigheten inom kommittén blef dock
ej större, än att icke mindre än 4 olika
svar följande morgon förelades mötet:
kyrkoherdens, rektorns och de 3 lärarnes
samt doktor Winthers. Genom votering
antogs rektor Neumann resolutionsförslag
med 137 röster mot* 130, som voro för
lärarnes förslag. Utslaget bestämdes
hufvudsakligen genom de många
damernas medverkan. Eektor Neumans
uttalande var af följande lydelse:
Mötet anser, dels att statens
folkskolein-spektörsinstitution, ehuru den helt visst
verkat och verkar mycket godt, dock - så
länge inspektörssysslan är en bisyssla -
icke fullt motsvarar nutidens kraf, dels att,
oftare än hittills skett, folkskollärare böra
utnämnas till såväl kommunernas som
statens folkskoleinspektörer.
De tre folkskollärarnes förslag gick i
hufvudsakligen i samma riktning som
inledarens i förra numret återgifna
uttalande; hvarjämte fordrades 8-årig
tjänst i folkskola samt-
inspektörssyss-lornas ledigförklarande i laga ordning.
Sedan det första sammanträdet
af-brutits genom en välbehöflig tio minuters
paus, återupptogos förhandlingarna,
hvarvid Öfverläraren A. Svanlund från Malmö
höll ett intressant föredrag öfver ämnet:
Resebilder från Berlins och Dresdens
folkskolor. Det mottogs med starka applåder
och efterföljdes af sången »Ett land vi
ha, ett fagert land.»
Under eftermiddagssammanträdet, som
tog sin början kl. 5 e. m. skulle först
behandlats frågan: Hvilka äro medlen att
uppfostra etiskt starka individer? Som
emellertid inledaren, hr J. Viberg i
Svängsta, förhindrats att komma till mötet,
uppläste ordföranden inledningen och
afslutningen af det »skrifna och insända
inledningsföredraget, hvarvid det fick
bero. Hufvudinnehållet ansågs ligga
uttryckt i resolutionsförslaget, som hade
följande lydelse: 0
Etiskt starka individer fostras genom
väckandet af en ädel kamratanda; genom att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:45:12 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1902/0638.html
