Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 35. (1,078.) 27 augusti 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 35
SVENSK LÄRARETIDNING.
659
dithän, att vid mötet en interimsstyrelse
skulle bildas, förelåg ingen egentlig
meningsskiljaktighet. Mötet beslöt därför
enligt inledarens uttalande, sedan äfven
d:r Ingers däri instämt.
I interimsstyrelsen invaldes följande
nio personer: professor Pfannenstill, d:r
Inger’s, öfverstelöjtnant Norlander,
kyrkoherde Palmqvist, redaktör Myrström,
kyrkoherde Källblad i Hjärsås och
Öfverläraren /. Franzén samt folkskollärarne ÅT. O.
Bruce och O. Sandqvist. Fyra
suppleanter utsagos.
-de-
N. Rasmusson f. l sitt hem i
Espö, Mim., afled den 21 dennes
klockaren och organisten Nils Rasmusson.
Född 1838 i Svedala, tog han
organist- och kyrkosångareexamen i Lund
år 1866 och blef 1868 ordinarie
klockare och organist uti Espö församling,
där han nu lyktat sina dagar.
Det pågående
centralstyrelsevalet.
18.
Gärna unnar jag hr Cederberg allt det
beröm, han af insändare i denna tidning1
erhållit, och jag har ingen som helst
anledning att betvifla sanningen af, att han är
en framstående skolman, som väl kan fylla
en plats i styrelsen för S. A. F. Men på
senaste tiden har denna diskussion
öfvergått till det löjliga, på samma g:ång det
begåtts orättvisa mot hr Broomé. En
anonym insändare i n:r 33, hvilken kallar sig
landsortslärare, gör sig i synnerhet skyldig
till fel härutinnan.
I det löjliga, såsom då han förmenar, att
de, som rösta på hr Broomé till ledamot i
centralstyrelsen, anse S. Ä. F, för en
politisk förening; att därför, att hr Cederberg,
boende i Norrköping, var sekreterare vid
svenska folkskolläraremötet, som hölls i
Norrköping, detta skulle vara tillräcklig1
merit för att sätta honom framför hr Broomé
(hr B. var sekreterare vid ett Lunds stifts
Skolmöte i Helsingborg-, och man finner ej
så lätt den, som öfvergår honom i
skicklighet att sköta pennan); att, emedan vid
skolmötet i Norrköping behandlades skolfrågor,
som rörde landsbygden, skulle framgå, att
hr Cederberg förstår och b eh j artar
landsbygdsskolans behof; att en stor del af
inledare-, referent- och
afdelningsordförandeupp-dragen bekläddes med erfarna
landsortslärare räknas äfven till hr Cederbergs favör.
Värre är det dock med orättvisan mot hr
Broomé. Han påstås icke ens vara en
medelmåttigt framstående, ty, säger
insändaren, han har ej uträttat mera än hvilken
skollärare som helst, och att det vore att sänka
fordringarna på våra representanters
skol-intressen till ett minimum, ifall hr Broomé
blefve vald. Hr Broomé har dock i 18 år
varit ordförande i Könnebergs-S.
Luggude-kretsen af S. A. F., bevistat många af Lunds
stifts skolmöten allt sedan 1875 och ofta
genom sina goda insikter och sitt klara
framställningssätt bidragit till skolfrågors
lyckliga lösning. Vid tvänne stiftsmöten, i
Landskrona och Helsingborg, var han medlem af
bestyreisen. Vid stiftsmötet i Lund 1899,
som var besökt af mer än 1,200 deltagare,
var han vice ordförande och ledde
förhandlingarna under en stor del af mötet. Han
har bevistat de nordiska skolmötena i
Stockholm och Kristiania, och höll i Stockholm
inledningsföredraget öfver en af de
uppställda diskussionsfrågorna. Man behöfver
ej länge vara tillsammans med hr Broomé
för att i honom lära känna den intresserade
och erfarne skolmannen, och den, som vid
stiftsmöten och andra skolmöten åhört hans
med stort bifall mottagna föredrag Öfver
viktiga skolfrågor, har lärt sig1 i honom
värdera den varmhjärtade barnavännen,
den framsynte pedagogen. Kedan 1882
framställde han vid stiftsmötet i Landskrona
frågan om folkskolan som bottenskola, och
det inledningsföredrag och de inlägg, han
under ämnets behandling gjorde, väckte
uppseende i vida kretsar.
Må vi icke i våra sträfvanden att
framhålla våra vänner begå orättvisa mot
obekanta kamrater!
Fjärrestad den 19 augusti 1902.
A. Guldstrand.
19.
Ett 10-tal för redaktionen namngifna
föreningsledamöter hafva begärt plats för
följande:
Vi ämna vid det pågående
centralstyrelsevalet gifva våra röster åt de afgående samt
hr J. Cederberg, Norrköping.
Flera valmän.
Folkskolan som bottenskola
är en idé, som vinner allt större
anslutning och således allt flera förkämpar.
Helt nyligen har detta ämne såsom en
hufvudfråga behandlats vid de preussiska
folkskollärarinnornas landsförenings
allmänna möte i Hålle, där fröken Maria
Lischnewska i Spandau höll ett med
lifligt bifall mottaget föredrag om
»hvarför enhetsskolan är en social, national och
pedagogisk nödvändighet».
Med enhetsskola menas hela
skolväsendets enhetliga organisation med
folkskolan som bottenskola för alla barn
intill 12 års ålder. På folkskolan skola
sedermera alla högre skolor byggas:
fortsättningsskola, realskola, högre realskola
och gymnasium. Tillträdet till dessa
Öfverbyggnader skall icke bestämmas af
föräldrarnas förmögenhetsvillkor utan af
barnens flit och begåfning. Begåfvade
barn ur de lägre folklagren skola på
statens bekostnad erhålla sin utbildning.
Enhetsskolans idé, sedan 300 år
tillbaka väckt, har genom de största
pedagogers verksamhet långsamt mognat.
Tjugonde århundradet måste bringa den
till genomförande, emedan den sociala,
national a och pedagogiska rörelse, som
för närvarande utmärker folkets sträfvan,
endast på enhetsskolans grund kan nå
sitt mål.
Enhetsskolans sociala nödvändighet
följer af kapitalismens växande makt,
genom hvilken den sociala klyftan allt
mera vidgas. Ingenstädes är dock denna
klyfta så ödesdiger som inom uppfostrans
område. Här hafva dock kapitalisterna,
ingen rätt till herravälde. Endast i det
fall, att här lämnas rum för ett
naturligt urval, kan samhällskroppen bevaras
från farliga skakningar och god näring
tillföras de ledande samhällslagren.
Enhetsskolans nationella nödvändighet
är gifven i och med det tyska folkets
politiska enhet och dess utveckling i
den riktningen, att det allt mera blir
en världsmakt. Den politiska enheten
måste hvila på enhetligheten i uppfostran,
och världsmaktsställningen kräfver en
skarp utprägling af det nationellt
egenartade, något som kan vinnas endast
genom större tillgodoseende af de
nationella bildningselementen och på
enhetsskolans grund.
Från pedagogisk synpunkt är
enhetsskolan alldeles Själfskrifven, på det att
hvarje barn må få just den uppfostran,
som det på grund af sina anlag kräfver,
samt på det att folkskolans och de högre
skolornas lärare må träda i fruktbar
växelverkan med hvarandra. I
sammanhang härmed må nämnas, att
enhetsskolans alla grader må stå öppna för
såväl flickor som gossar.
Det faller af sig själft, att folkskolans
framtida utveckling i alla afseenden
beror däraf, huruvida den blir en hela
folkets skola och sålunda kommer att
blifva föremål för hela folkets
gemensamma intresse.
Folkskolan uteslutande en
statsangelägenhet. I storhertigdömet
Hessen sträfvar man efter att folkskolan
må underhållas endast af staten. En
utredning rörande kostnaderna för
folkskoleväsendet har för den skull ägt rum.
Denna utredning har nu inlämnats till
riksdagen, och de hessiska lärarne, som
helst .önska att blifva kvitt sin
nuvarande »bastardställning» mellan stat och
kommun, och som därjämte ef ter sträf va
en rättvisare fördelning af anslagen till
skolväsendet, hoppas, att ett förslag,
som går ut på att staten skall helt
öfvertaga folkskolan, må framläggas till nästa
riksdag. Fr.
(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort,
som icke äro undertecknade med afsändarens namn och
adress, lämnas utan afseende.)
455. S. A. Löneförhöjningen för
småskollärarinnor inträder alltid vid början af
kalenderår. Lärarinna, som tillträdde plats
hösten 1892, får alltså sitt första ålderstillägg
från den l januari 1903.
456. A. A. 1) Därvid kan intet åtgöras.
Hufvudsaken är, att det senaste betyget är
fullt lagligt. 2) Ett intyg om att man
under tiden tjänstgjort bör väl kunna på
något sätt erhållas. 3) Torde gå an.
457. Kj-n. 1) För att få räkna
tjänsteår för uppflyttning i högre lönegrad skall
småskollärarinna hafva under året
tjänstgjort minst åtta månader. Öfveiiäsning
berättigar ej till flera tjänsteår. 2) Från nästa
års början.. Se svaret 455!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
