Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 37. (1,080.) 10 september 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
698
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 37
det praktiska lifvet. I åtskilliga
städer, såsom Göteborg, Malmö och
Gäfle, har på grund häraf
undervisning i ett främmande språk
(engelska eller tyska) blifvit uppförd på
»folkskolans högre afdelnings»
läs-ordning, och om resultatet af denna
undervisning har den mest
uppmuntrande erfarenhet vunnits. Men i
Stockholm har man ’egendomligt nog
motsatt sig hvarje sådan åtgärd,
hvilket väsentligt bidragit till att
massor af folkskolans lärjungar
alldeles i onödan samt i alla händelser
i förtid strömmat öfver i de allmänna
läroverken och fyllt dessa till
trängsel.
Vill man råda verklig bot på
denna trängsel, finnes härför intet bättre
medel än det hittills förbisedda: att
gifva en kraftig utveckling åt den
begynnelse till en »folkskolans högre
afdelning», som trots alla hinder
härstädes arbetat sig fram.och som med
någon uppmuntran skulle kunna
göras duglig att tillfredsställa det
allmänna bildningsbehof, hvilket nu
bereder stockholmsläroverken så stora
svårigheter.
Att så sker kräfves för öfrigt ej
blott af hänsyn till de barn, som nu
för tidigt öfvergifva folkskolan, utan
måhända ännu mer för deras skull,
hvilka kvarstanna i densamma.
Mycket ofta förhåller det sig nämligen så,
att dessa senare äro de för studier
bättre anlagda, medan däremot de
barn, som på grund af föräldrarnas
lyckligare ekonomiska villkor blifva
till läroverk öfverflyttade, därstädes
»med sin klena begåfning bli till en
börda för undervisningen och
måhända utestänga sådana, som hellre bort
komma i åtnjutande däraf». Genom
att varmare omhulda »folkskolans
högre afdelning» skulle man gagna
såväl den ena parten som den andra.
Äfven folkhögskolans lärare
i vårt land hafva nu sammanslutit
sig i en särskild förening, »Svenska
folkhögskolans lärareförening». Förut
hafva som bekant folkskolans,
läroverkens samt de högre flickskolornas
och samskolornas lärarekårer hvar för
sig bildat allmänna
sammanslutningar för hela landet. Vi hälsa denna
yngsta trupp hjärtligt välkommen
under sammanslutningens fana, vissa
som vi äro att det skall blifva
folkhögskolans lärare lättare att utföra
sin viktiga öfverbyggnad på
folkskolan, om de stå fullt eniga om mål
och medel samt stödja hvarandra i
berättigadt kraf på understöd åt
folkhögskolan och dess arbetare.
Två bort men tre i stället
Under de hittills försiggångna
riks-dagsmannavalen hafva två
folkskollärare, som för närvarande äro leda-
möter af andra kammaren, icke
blifvit återvalda, nämligen hrr J. Nordin
i Hammerdal, som allt sedan 1891
representerat Jämtlands norra
domsaga, samt V. Heimer, som i fjor
ingick vid ett fyllnadsval på grund af
den förutvarande riksdagsmannens
sjuklighet men som nu fått vika för
sin företrädare, hvilken under tiden
tillfrisknat. I stället hafva tre nya
folkskollärare hedrats med
riksdags-mannauppdraget, nämligen hrr J.
Forssell i Kolbäck (född 1855), J.
Ström i Transtrand (född 1848) och
J. E. Granlund i Härads (född 1858).
Om tillämpningen
af den nya förordningen angående
rätt för folkskollärare att åtnjuta
tjänsteårsberäkning för uppflyttning
i högre lönegrad, äfven om under
hvarje femårsperiod nära ett års
tjänstledighet åtnjutits, hafva vi
mottagit åtskilliga förfrågningar.
Förordningen har utkommit från trycket,
den 2 sistlidna juli, och eftersom
ingen särskild tid för tillämpningen
finnes angifven, trädde den i kraft
fyra veckor därefter, sålunda den 30
juli. De nya bestämmelserna gälla
alltså för sådan uppflyttning i högre
lönegrad, som infaller efter den 30
juli d. å. För uppflyttning, som skulle
ägt rum t. ex. den l sistlidna juli,
kan förordningen ej tillämpas, utan
fordras i dylikt fall full tjänstgöring
under senaste femårsperiod. För de
allra flesta lärare och lärarinnor får
förordningen betydelse först från deri
l januari 1903," eftersom alla
upp-flyttningar i högre lönegrad med
undantag af den första alltid äga rum
från årets början. Den nya
förordningen kan vinna tillämpning redan
under innevarande år endast för det
fåtal, som vunnit sin första ordinarie
anställning mellan den 30 juli och
den 31 december 1897.
S KOLNYHETER
Folkskollärarna och
riksdags-mannavalen. . Under de hittills gångna
nio valdagarna hafva fem folkskollärare
blifvit utsedda till ledamöter af andra
kammaren för nästa riksdagsperiod.
I Södra Luggude valkrets, Mlrn., har
återvalts folkskolläraren Lars Gust. Broomé
med 1,013 röster (motkandidaten, en
nämdeman, fick 746 röster).
Folkskolläraren Johan Forssell i
Kolbäck har blifvit nyvald som
representant för Västmanlands södra domsaga
med 727 röster (nuvarande ^
riksdagsmannen, grefve och godsägare, erhöll
509 röster). Vid fjorårets fyllnadsval i
september blef hr Forssell vald med 417
röster mot 412, men detta val upphäfdes,
och vid det nya valet i december
stannade F. i minoritet.
I Malungs och Nås tingslag i öfre
Dalarne har folkskolläraren och
landstingsmannen Johan Ström i Transtrand
blifvit nyvald med 459 röster
(motkandidaten, en handlande, hade 244 röster).
I Medelpads västra domsaga har till
riksdagsman blifvit återvald
folkskolläraren Johan Erik Nordin med 610
röster (motkandidaten, en hemmansägare
och f. d. riksdagsman, fick 469 röster).
Inom Luleå domsaga har
folkskolläraren Johan Erik Granlund i Härads
blifvit nyvald med 271 röster (nuvarande
riksdagsmannen fick 160 röster och en
annan kandidat 138).
- Vid åtskilliga val hafva
folkskollärare varit uppställda som kandidater
men stannat i minoriteten. I Har jagers
och Rönnebergs härad fick folkskolläraren
O. A. Fr an ek i Kjeflinge 375 röster (den
valde 875), i Törnå härad folkskolläraren
A. Dahlberg i Lackalänga 140 (den valde
462), i Sunnerbo västra valkrets
folkskolläraren A. Vahlgren i Traheryd 61
röster (den valde 254), i Västra härad i
Jönköpings län folkskolläraren Joh.
Lindberg i Norra Ljunga 329 röster (den
valde 690), i Tössbo-Vedbo domsaga
folkskolläraren V. Heimer 178 röster
(den valde, som förut varit riksdagsman,
510), i S j äle vad-Arnäs tingslag
folkskolläraren A. F. Björne 266 röster (den
valde 503) och i Piteå domsaga
folkskolläraren Isr. Andersson i Ojebyn 91
röster (den valde 304).
- Till riksdagsman för de halländska
småstäderna har nyvalts organisten i
Varberg musikdirektören Alfr. Lundgren
med 284 röster (nuvarande
riksdagsmannen fick 270). - För Västerbottens
norra domsaga har nyvalts organisten
P. Zimdahl i Skellefteå landsförsamling
med 720 röster (motkandidaten fick 618
röster). Hr Z. var före tillträdet af sin
nuvarande plats år 1883 folkskollärare
i Valbo i Gestrikland.
- Seminarierektor G. V. Bucht i
Hernösand erhöll vid riksdagsmannavalet
för Hernösand och Örnsköldsvik 234
röster, medan den valde erhöll 329 röster.
- För Enköping m. fl. städer fick
rektorn, f. d. folkskoleinspektören F. V.
Ärnar k 346 röster men den
hittillsvarande representanten 554.
Folkskollärareseminarierna. Nytt
läsår har tagit sin början vid
folkskollärareseminarierna.
Vid Uppsala folkskollärareseminarium
hafva af 56 inträdessökande 28 vunnit
inträde, nämligen i första klassen 24,
i tredje klassen l småskollärare och i
fjärde 3 s. m. kandidater. Nu utgör
hela elevantalet 101.
I Linköpings folkskollärareseminarium
erhöllo af 53 sökande 28 inträde, däraf
3 studenter i fjärde och de öfriga i
första klassen.
Af 70 inträdessökande vid Falu
folkskollärarinneseminarium intogos i andra
klassen 3 och i första 18 elever.
De inträdessökande till Karlstads
folkskollärareseminarium voro 56. Af dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
