Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 38. (1,081.) 17 september 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 38
SVENSK IÄRARETIDNING.
713
tal »folkskollärarekandidaturer», som
redan på valrörelsens första stadium
gjorde sig gällande inom ledande
politiska kretsar, häfdade vi med skärpa
den uppfattningen, att
folkskollärarens ställning till riksdagsmannavalen
vore densamma som . öfriga
medborgares. Men i tillit till det sunda
omdömet inom den kår, hvars talan vi
föra, ansågo vi oss i samband
härmed kunna göra följande uttalande:
Låtom oss tillägga, att han
naturligtvis äfven har samma moraliska
skyldighet gentemot sina meningsfränder i
fråga om det taktiska uppträdandet.
Folkskolläraren bör, vare sig han tillhör
de konservativa eller liberala, hålla sig
alldeles för god att uppträda såsom
»sprängkandidat», såsom »politisk
lergök». Har han anledning tro, att
vidhållandet af hans kandidatur kan vålla
splittring och därigenom skada den sak,
hvilken enligt hans öfvertygelse är den
rätta, så träder han utan tvekan lojalt
tillbaka. Därmed främjar han bäst sin
egen och sin kårs heder samt bidrager
att gifva åt ordet
»folkskollärarekandidaturer» " en vackrare klang än det på
somliga håll för tillfället tyckes äga.
På grund af historiska och sociala
förhållanden är det för hvar och en
uppenbart, att under för öfrigt lika
omständigheter en kandidat ur
landt-manna- eller näringsidkareklasserna
måste hafva större »politisk bärighet»,
d. v. s. större utsikter att kunna samla
flertal än en kandidat ur
folkskollärarekåren. Detta är ett faktum, som
ur speciell läraresynpunkt möjligen
kan beklagas men som i alla
händelser icke låter sig, förneka. För
lärarekandidaten är risken att bli s.
k. sprängkandidat därför i allmänhet
större än för landtmanna- eller
näringsidkare-kandidaten. I ännu högre
grad än för andra måste det på grund
häraf för läraren vara en bjudande
plikt att underordna sin person under
sin öfvertygelse, d. v. s. att utan tvekan
afstå från en hederspost, ifall han
därigenom kan i någon mån bidraga
till främjande af de sträfvanden, för
hvilka han arbetar. Genom ett
motsatt handlingssätt misskrediterar han
icke blott sig själf utan ock hela sitt
stånd samt skadar den sak, hvilken
framför allt bör ligga honom om
hjärtat. Att folkskollärare uppställas
såsom riksdagsmannakandidater kan
vara godt och väl, så vida det
nämligen sker med måtta och med
någon beräkning af möjliga utsikter.
Men långt viktigare är, att
folkskollärarekåren behåller det anseende för
ett korrekt uppförande, h varåt den
hittills i regeln haft att glädja sig.
Lider detta anseende något afbräck,
kunna följderna blifva i hög grad
beklagliga.
Två pedagogiska arbeten
hafva i dagarna utkommit från
trycket, nämligen »Lärobok i pedagogik
för folkskollärare- och
folkskollära-rinneseminarier» af rektor Sven
Lundqvist samt »Bilder ur pedagogikens
historia» af rektor Fredrik Lundgren.
Vi återkomma till dessa arbeten.
Åtta folkskollärare
äro hittills invalda i andra
kammaren för nästa treårsperiod. jt Omvalda
äro hrr V. Johansson i Öja, L. Gr.
Broomé i Bårslöf och J. E. Nordin i
Sättna. Utom de i förra numret
uppräknade nyvalda, nämligen hrr J.
Forssell i Kolbäck, J. Ström i
Trän-strand och J. E. Granlund i Härads,
hafva ytterligare två folkskollärare
blifvit utsedda till representanter i
andra kammaren, nämligen hrr C. J.
Berggren i Östmark i Värmland (född
1853) och Magn. Sundström i
Söder-åla i Helsingland (född 1861). .
Småskollärarinna, som oförvitligen
tjänstgjort i fem är,
borde", menar en lärarekrets,
betraktas som ordinarie och således icke
kunna entledigas från sin plats i
annan ordning än som gäller för
ordinarie folkskollärare. Därmed skulle
emellertid enligt vår mening föga
eller intet vinnas för en förbättring
i småskollärarinnornas rättsliga
ställning. De skoldistrikt, som icke ville
vara på något sätt bundna vid en
lärarinna, skulle allt fortfarande
kunna ställa så till, att de sluppe få
någon ordinarie småskollärarinna. Det
gälle ju blott att före de fem årens
utgång uppsäga lärarinnan och skaffa
sig en ny. Följden af den föreslagna
bestämmelsen skulle, befara vi, blifva
den, att lärarinnorna komme att vara
på ännu mera rörlig fot än hvad
redan nu är förhållandet.
I skolan ingen politik!
Denna s j älf klar a fordran synes man
under partilidelsernas yra
understundom sätta sig öfver. Ett exempel
härpå har anförts af Södertälje
Tidning, som för några dagar sedan
berättade följande:
Till vår kännedom har kommit, att en af
lärarinnorna vid härvarande folkskolor i går
tillsagt flickorna i sin klass att till
lägenheterna utbära en mängd bref, innehållande
valupprop och valsedlar för högerns
kandidat. Somliga flickor lära ha fått hela
massor af sådana bref. En hade fått ett
bref att bära så långt bortom
föräldrahemmet, att, enligt faderns uppgift, därtill skulle
ha åtgått en hel timme fram och åter.
Utom den tid, som sålunda röfvats från
barnens läxor och lekar, ligger det en svår
kränkning mot föräldrarna i detta sätt att
missbruka barnen. Man tanke sig en fader,
som själf är ifrig vänsterman, men som
ändå icke skulle vilja sända sitt barn ut i
agitationsärenden för vänsterkandidaten, få
höra, att samma barn honom oåtspord sändts
ut i högerns ärenden!
Tilltaget hör till det fräckaste man gärna
kan förspörja. Och det obehöriga däri
minskas sannerligen icke därigenom, att det
är en sJcolrådsledamot, som gifvit lärarinnan
order därom.
Den skolrådsledamot, som »gifvit
lärarinnan order», borde väl hafva
vetat, att § 112 regeringsformen
uttryckligen hotar tjänsteman, hvilken
genom sin ämbetsmyndighet
obehörigen verkar uti riksdagsmannaval,
med förlust af sysslan, samt att han
sålunda lockat eller tubbat henne
till en ren olaglighet. Att lärarinnan
själf varit omedveten härom, taga vi
i likhet med Södertälje Tidning för
gifvet. För hvarje uppfostrare borde
det dock, oberoende af alla
lagbestämmelser, stå såsom något
själfklart, att barndomsskolan måste vara
fridlyst för allt hvad politiska
agitatorer heter, samt att de vuxna böra
utkämpa sina partifejder för sig
själfva, utan att barnen på något sätt
däruti inblandas.
S KOLNYHETER
Polkskollärarne och
riksdags-mannavalen. Bland de under den
stora valsöndagen den 7 d:s nyvalda
riksdagsmännen märktes äfven
häradsdomaren C. J. Berggren i Östmark,
hvilken med 480 röster (mot 416) utsågs
till representant för Fryksdals domsaga
i Värmland. Enligt hvad vi erfarit är
hr B. folkskollärare, klockare och
organist i Ostmark.
Till riksdagsman för Väster- och
Öster-Rekarne härad, Södm., är omvald
folkskolläraren Vilhelm Johansson i Öja med
1,036 röster (motkandidaten, en
godsägare, fick 556).
I Södra Helsinglands domsagas östra
tingslag har blifvit nyvald
folkskolläraren Magnus Sundström i Östansjö,
Söder-åla församling, med 826 röster
(motkandidaten, en hemmansägare, erhöll
485 röster).
- Föreståndaren for Gudmundrå högre
folkskola Johan Nydal har omvalts till
riksdagsman för Ångermanlands södra
domsaga med 823 röster (mot 120, som
tillföllo en nämdeman).
- Vid de senaste dagarnas val hafva
åtskilliga folkskollärare varit uppställda
som kandidater men stannat i
minoriteten. t I Västra Värends domsaga fick
folkskolläraren P. Borgh i Lekaryd 161
röster (den valde 622), i Gotlands norra
domsaga folkskolläraren J. Lyth i
Hang-var ett 100-tal röster (den valde ungefär
dubbelt så många), i Ingelstads och
Järrestads domsaga folkskolläraren J.
Vallin i Tomelilla 116 (den valde 600),
i Oxie härad folkskolläraren Alfr.
Svensson i Sofielundshusen 416 (den valde
807), i de skånska småstäderna
folkskolläraren J. Rosén i Trelleborg 280
röster (den valde, en borgmästare, 464),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
