Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 39. (1,082.) 24 september 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
726
SVENSK LÅRARETIDOTNa
N:r 39
flaggprydda frontispis fram mellan
stammarna-
Byggnaden ligger nämligen alldeles
inbäddad i granskogen, genom hvilken
Yärtavikens vatten och närliggande
byggnader här och där skymta fram. Kring
skolgården, på hvilken kvarstå ett dussin
granar, planteras en häck af lind,
hvarjämte en mindre del af densamma är
afskild till plantering af buskar,
blommor och köksväxter. Som gräns mot
skogen och blifvande gator är uppfördt
ett två meter högt gulmåladt trästaket.
Skolhuset är uppfördt af trä i två
våningar och en liten frontispis på en
källarvåning af beton. Det är måladt
i hvitt med en dragning i gult och med
bruna fönsterbågar. I frontispisen är
placeradt ett urverk från Linderoths
fabrik med svart urtafla och förgyllda
visare samt slagverk på taket invid
flaggstången. Tvänne med järnstaket
försedda stentrappor leda upp till de
båda ingångarna.
I källarvåningen äro förlagda tvänne
slöjdsalar med tillhörande kapprum och
rum för materiel. För öfrigt finnas här
nödiga rum för värmeledningen,
tvättstuga, ved- och matkällare m. m.
Första våningen innehåller 5 läsesalar
med kapprum, frukost- och toalettrum
för lärarepersonalen, vaktmästarens
bostad, ett rum och kök, samt tvänne
mindre förrådsrum.
Andra våningens midtelparti upptages
af öfverlärarens bostad 4 rum och kök,
serveringsrum och tambur; de båda
sidopartierna innehålla 4 läsesalar med
kapprum. Salarna äro ljusa och luftiga och
så stora, att de bekvämt kunna rymma
ända till 42 barn med en lufttillgång
för hvarje af något mer* än 6
kubikmeter. Hvarje sal har nämligen en
rymd af 260 kubikmeter.
Belysning sker med gas, och
värmeledning är inrättad efter ingeniör f V.
Dahlgrens system.
Ritningarna, ursprungligen uppgjorda
vid Ekmans snickerifabrik, hafva något
omarbetats af arkitekten A. V.
Bergström, som äfven utfört detalj- och
ar-betsritningarna, hvar jämte han ock
tjänstgjort som kontrollant vid byggnadens
uppförande.
Byggnadsarbetet var öfverlämnadt åt
byggmästaren Holm men öfvertogs efter
hans frånfälle af hans borgensmän
firman Olsson & Rosenlund med hr C. J.
Gustafsson som ansvarig byggmästare.
Anders Branzell.
Till invigningen i går voro inbjudna
folkskoleöfverstyrelsens ledamöter,
församlingens kyrko- och skolråd,
folkskoleinspektören, skolornas öfverlärare samt
barnens föräldrar. Skolhuset var
festligt smyckadt med flaggor, lefvande
växter och guirlander af blommor och grönt,
den. sena sommarens sista skörd. I en
af salarna, som anordnats till
samlingssal, var anbragt en vacker
flaggdekoration omkring konungens porträtt.
Sedan en barnkör, under ledning af
fröken H. Vinbladh af sjungit psalm 204:
v. 2 och 3 samt »Ja, härligt är det
land vi äga», förrättades invigningen af
församlingens kyrkoherde, d:r O.
Lagerström. Som afslutning sjöngs en för
tillfället skrifven ^invignings sång, spm
tryckt utdelades till de församlade, samt
till sist ps. 500: 7.
I skolan äro hittills inskrifna 102
gossar och 103 flickor, fördelade på 8
afdelningar med samundervisning. Som
öfverlärare tjänstgör folkskolläraren
Anders Branzell.
Skolan och konsten.
Konsthistoria af Carl Gr. Laurin. Andra
tillökade upplagan. Stockholm, P. A.
Norstedt £ söners förlag.
Den svenska skolan har länge varit
likgiltig för konsten och det sköna som
uppfostringsmedel. Detta påstående kan
synas som ett hårdt tal, men ser man
med opartisk blick hurudant tillståndet
verkligen varit i synnerhet i
barndoms-och ungdomsskolorna, så skall man
kanske finna ett ännu starkare uttryck
berättigadt. Ett fyrkantigt rum med
fönster utan gardiner, gråa dammiga väggar,
nedsmutsade och nedritade ett stycke
upp; gråa klumpiga skolmöbler, i hvilka
den ena generationen efter den andra
graverat namn, en ful, svart tafla -
hvar och en vet, att detta i regel
karakteriserat ett svenskt skolrum. Det har
rent af blifvit en vishetsregel,, att allt
i skolan skulle vara grått eller så nära
grått som möjligt för att harmoniera
med smutsen. Detta skulle vara s,å
praktiskt. Skolböcker, kartor, planscher
och annan åskådningsmateriel har varit
bra nog i samma stil. I skolans yttre
utrustning har legat liksom en protest
emot det sköna. Visserligen har
skolhusens arkitektur stundom varit
estetiskt tillfredsställande, men, huru
viktigt det yttre än kan vara, är dock
lokalens inre af mycket större betydelse
för de ungas utveckling. Och
undervisningen? Till stor del sträng, torr
saklighet - för »att icke säga formalism.
De enda konstverk, med hvilka barn
och ungdom fått göra någon bekantskap,
hafva varit diktens. Men huru ofta ha
de unga fått njuta det sköna i skaldens
skapelser? Oftare hafva disposition,
ordförklaringar eller grammatikaliska
finurligheter varit undervisningens föremål.
Mången har under yngre år fått läsa
»stycken ur Fritiof s saga», »ur Fänrik
Ståls sägner» eller andra diktverk på
ett så förvändt sätt, att han blifvit
ut-ledsen på dem.
Den direkta undervisningen om
konstnärer och deras verk har, om sådan
förekommit, så godt som utan undan
tag bestått i ett nanin med tillägget »en
berömd», »en mycket berömd», »han
skapade härliga byggnadsverk» eller
andra lika : upplysande och känsliga
framställningar. Att konstverken själfva
kunna, ifall de väljas och ställas
framför de unga med förstånd, ha en stor
och välgörande betydelse för deras
utveckling, ja, rent af äro en oumbärlig
andlig spis för en uppväxande människa,
det ha skolans målsmän allt för ofta
förbisett.
Det har varit så, men under de
senaste åren synes en gryning till något
bättre ha börjat. Frågan om konsten
i skolan har behandlats i pressen och
på möten af skolans vänner och
målsmän. Dessa börja inse, att här något
är brutet, som måste försonas.
Läro- och läseböcker börja illustreras
äfven af estetiska hänsyn. Kanske är
det ingen, som allvarligare arbetat
härför än författaren till ofvanstående
arbete. Sista upplagorna af Folkskolans
läsebok, Odhners historia, Carlsons
geografi bära vittne om hurudana böcker,
han vill lägga för de unga.
Det svåraste hindret för att låta
skön-hetskrafvet komma till sin rätt i skolan
ligger däri? att hela den generation, som
nu har skolans arbete och ledning om
hand, är så föga bekant med konsten
och dess skapelser. Denna brist kan
en vuxen människa icke afhjälpa på ett
angenämare sätt än genom studiet af
konstens historia. Tills hr Laurins bok
utkom, ha vi dock på vårt språk saknat
en ofverskådlig och för själfstudier
lämplig framställning af detta ämne. Första
upplagan mottogs därför med verklig
glädje, och huru behöflig boken var,
framgår bäst däraf, att en ny upplaga
så snart behöft utgifvas.
Vi befara, att boken dock ej är
tillräckligt känd af lärare och lärarinnor.
Därför ha vi ansett det lämpligt att nu
vid läsårets början fästa
uppmärksamheten på den. Den utgör en volym på
700 sidor och lämnar en visserligen
sammanträngd, men dock rätt fyllig
och liflig skildring af konstens
utveckling från äldsta tider till våra dagar.
De olika skedena, deras uppkomst och
sammanhang, äro klart och
öfverskåd-ligt behandlade, men likväl är
framställningen så konkret, att intresset på
hvarje punkt knyter sig till ett enskildt
konstverk och dess mästare. Detta
underlättas genom en mängd synnerligen
omsorgsfullt valda och i allmänhet väl
utförda reproduktioner, som upptaga
mera än hälften af bokens utrymme.
Ensamt ett betraktande af dessa måste,
om intresse finnes, föra rned sig en
verklig uppfattning af det skönas väsen
och framställning under olika tider och
hos skilda folk.
För konstens teknik och terminologi
är under framställningens gång enkelt
och åskådligt redogjordt. En mängd
planer och teckningar öfver berömda
byggnadsverk och detaljer af dem äro
särskildt utarbetade för boken. Olika
stilarter få härigenom en förträfflig
belysning. För att gifva en konkret före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
