Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 39. (1,082.) 24 september 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
738
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 39
sands folkskola, hvarefter han erhöll
plats vid Gideå nyinrättade bruksskola,
där han stannade till 1873, då skolan
Indrogs på grund af verkets afstannande.
Nu fick T. plats vid Näs och
Karlsfors sågverks folkskola, men först 1880,
då bruksskolan inordnades under
kommunens skolväsen, erhöll T. fullmakt
som ordinarie innehafvare.
Under årens lopp försvagades
emellertid T:s hälsa i hög grad.
Synförmågan aftog, hvarjämte nervförlamning
började hindra hans rörlighet- 1892
måste han därför afgå med afkortad
pension.
T. var en skicklig lärare med särskild
förmåga att leda barnens uppfostran.
Ordning, arbete och allvar paradt med
mildhet satte prägeln på hans skola.
Ehuru han med svårighet kunde läsa,
innehade han ett för en lärare ovanligt
stort förråd af kunskaper, och hela hans
väsen bar vittne om stor intelligens.
Vid pensionstagandet tillerkändes
honom af sågverksbolaget fri bostad och
vedbrand. Alltsamman utgörande bevis på
den aktning och vänskap, han förvärfvat.
Sina sista år tillbragte T. i lugn och
sorgfrihet. Kamrater och vänner hade
han många. De voro alltid välkomna
till den från den yttre världen så godt
som afstängde gamle. Trots sina
lidanden var han alltid hjärtlig, glad och
gästfri. Skolan intresserade honom allt
fortfarande, och ända intill det sista
försökte han själf följa med i
skoltidningarna.
I torsdag vigdes i Hosjö kapell hans
stoft åt den sista hvilan. Barnen i
hjans f. d. skola instämde i
orgelmusiken. Skolrådets ordförande talade vackra
afskedets ord.
Frid öfver hans minne!
7. E- d.
J. Modéen f. Nyligen afled
organisten^ klockaren och f. d.
folkskolläraren i Åsenhöga, Jönk., Johannes Modéen.
Född i Våthult 1823, tog han 1856
folkskollärareexamen i Göteborg och blef
1857 ordinarie innehafvare af de
förenade folkskollärare-, klockare- och
organistbefattningarna i Åsenhöga. Som
lärare blef han här banbrytare och hade
i det nyuppförda stora skolhuset öfver
100 barn att undervisa. Han tröttnade
snart på ett så drygt arbete, helst
barnen vid inskrifningen stundom saknade
nästan alla förkunskaper. Redan 1863
lämnade han därför lärareplatsen och
slog sig i stället på handel.
Organist-och klockaresysslorna behöll han och
innehade dem ännu vid sin död.
Godmodig och vänsäil, i sin krafts
dagar en ovanlig sångare, skötte han
alla sina sysslor plikttroget.
Han efterlämnar maka och sjutton
lefvande barn; två hafva gått före
honom.
K. Molander f. Efter en tids
lungsotslidande afled den 18 dennes i
sitt hem folkskolläraren i Ökna i Nerke,
Karl Molander i en ålder af endast 27 år.
Det pågående
centralstyrelsevalet
22.
Med anledning af hittills synliga
valartiklar och med hänsyn till läget i öfrigt
framställa sig för en opartisk reflexion följande
vid valet vägledande synpunkter:
1. De båda på allvar ifrågakommande
kandidaterna äro hvar pä sitt sätt dugande
personer.
2. Hr Broomé har visat sig mera
intresserad som riksdagsman och hr Cederberg
mera såsom skolman.
3. Hr Cederberg måste således anses vara
bäst kvalificerad för medlemskap i en
Zä-rareförenings styrelse.
4. Något motsatsförhållande mellan stad
och landsbygd torde ej böra
framkonstru-eras eller frammanas inom lärarekåren.
5. Det är en fördel, att, för så vidt
lämpliga personer kunna erhållas, skilda
landsdelar representeras inom centralstyrelsen.
Att nu, när två personer från Malmöhus län
redan äro medlemmar af nämda styrelse,
invälja ytterligare en tredje, därtill finnes
f. n. ingen som helst anledning-.
Landsortsbo, medlem i S. A. F.
Känner Ni
någon /ärar e, /ärar/n na eller sko l v än, som
ännu ej prenumererat på Svensk
Läraretidning* - lärarekårens eget s ko l b låd -
så försumma ej att snarast möjligt visa
honom eller henne tidningen och omtala
fördelarna af att för egen räkning hålla
sig med densamma!
Förmånligare resevillkor.
Genom erkänn ansvärdt tillmötesgående
från vederbörande förvaltningar ha
deltagarne i våra större skolmöten under de
senare åren beredts förmånen att å
järnvägar och ångbåtslinjer resa mot nedsatt
afgift, vanligen så, att mot uppvisande af
legitimationskort enkel biljett berättigat till
återresa samma väg.
Då det för dem, som skola undervisa i
fäderneslandets geografi och historia,
emellertid är af betydelse att få – om än
flyktigt - bese så mycket som möjligt af vårt
land, men då folkskollärare, bl. a. af
ekonomiska skäl, sällan äro i tillfälle att
företaga några längre resor, skulle det för
lärarekåren och således indirekt för skolan vara
af ej ringa betydelse, om skolmötesresorna
kunde ordnas så, att förmånen af den
vanligen till 50 % uppgående prisnedsättningen
finge åtnjutas äfven i fall, då
mötesdeltagare önskade välja annan väg för hemfärden
än för bortresan.
Att det ur ofvan antydda synpunkt vore
en afsevärd fördel att t. ex. vid en resa
Göteborg-Stockholm äga mot enahanda
förmåner, som vid återresa samma väg,
färdas ena gången stambanan och den
andra Bergslagsbanan eller ena gången
järnväg och den andra kanalled, ligger ju
i öppen dag.
På grund af ofvanstående göres härmed
en vördsam vädjan till bestyreisen för
trettonde allmänna svenska folkskolläraremötet
att taga ofvanberörda önskemål i
öfvervägande samt eventuellt vidtaga de åtgärder,
som kunna leda till dess förverkligande.
Skulle saken ej kunna ordnas t. ex. så,
att uppvisandet af legitimationskort
berättigade till resa å half biljett?
Kretsordförande.
En etik ett f råga.
Med anledning af hr P. Lagerblads motion
om att namnet småskola borde borttagas
och ersättas med benämningen folkskolans
nedre afdelning, så vill jag tacka deri aktade
motionären för det sunda och tidsenliga
förslaget, som jag är viss om tilltalar alla sanna
vänner till vår folkskola och synnerligast
de s. k. småskollärare. Att det ligger
något oegentligt och befängdt i titeln
>små-skola> och^småskollärare» är ju tydligt, och
säkert är -att dessa yrkessyskon äro mer
värda än att bära en dylik afvita titel.
Under den förutsättning, att motionen
leder till önskvärdt resultat, vill jag dock
framhålla, att titeln folkskollärare för de
nuvarande småskollärare väl ändå ej vore
fullt lämplig såsom ledande till
begreppsförvirring, och borde därför ej af dem
upptagas. Jag skulle därför vilja föreslå, att
de benämdes skolassistenter, som exakt
uttrycker deras verkliga ställning. Deras
kom-petensprof - skolasslstentexamen - borde
få afläggas under kontroll af censorer efter
två-årig seminariekurs med två månaders
praktisk öfningskurs i seminariets
»små-skoleafdelning» (nedra afdelningen), och till
denna öfningskurs skulle i mån af utrymme
äfven fä anmäla sig de, som med goda
vitsord genomgått fem klasser af allmänt
läroverk eller den afslutningskurs, som
eventuellt kan komma till stånd vid läroverken
för tillträde till lägre statssysslor.
Skulle sedan önskemålet högre pedagogisk
examen för aspiranter till folkskolans
Öfverbyggnader och folkskoleinspektörsämbeten
förverkligas, så borde denna af
folkskollä-rarne efter minst fem års tjänstgöring
aflagda högre skollärareexamen benämnas
skoldirektörsexamen. Inom folkskolevärlden
finge man sålunda trenne examensgrader:
skolassistent, folkskollärare och skoldirektör,
af hvilka den mellersta vore den
förmedlande, som i sig upptoge de två andra.
Bnrgs.
Tack!
Till alla dem af min aflidne mans
lärjungar, som bidragit till resandet af den
för mig så dyrbara minnesvården å hans
graf, hembäres härmed mitt varma och djupt
kända tack.
Karlstad den 20 september 1902.
Erika Törnberg.
Ny lönereglering i Bajern.
En löneförbättring med villkor.
Enligt den reglering af
folkskollärarelönerna, som 1894 ägde rum i Bajern,
har minimilönen i kommuner med
mindre än 2,500 innevånare växlat mellan
870 och 1,000 mark. I kommuner med
öfver 2,500 innevånare har den rört sig
mellan 1,221,5 och 1,360 mark. I
Mittelfranken har den dock varit 1,424,3
mark. Efter 5, 10, 13, 15, 20, 25, 30,
35 och 40 tjänsteår hafva ålderstillägg
på 90 mark tillkommit.
Den bajerska folkskollärarekåren har
dock alltjämt ansett dessa grundlöner
för låga och därför energiskt arbetat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
