Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 41. (1,084.) 8 oktober 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
766
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 41
lokal, som användts ända till
innevarande år. Det dröjde emellertid
omkring ett år, innan skolans anordningar
hunnit blifva klara, och först den 27
november 1837, stiftarens födelsedag,
kunde J. H. Dahls flickskola börja
sin verksamhet med ett 50-tal elever.
Till en början hade skolan ganska
svårt för att få elever, men snart blef
tilloppet af inträdessökande mycket
stort.
Skolan blef emellertid redan i början
en smula snedvriden. Man bortsåg ifrån
testators föreskrift, att de
inträdessökande skulle ha inhämtat det mått af
kunskaper, som kunde meddelas i
stadens dåvarande skola; man bortsåg
likaledes ifrån testators mening, att skolan
skulle vara afsedd i synnerhet för
sådana flickor, som på grund af sina
föräldrars förmögenhetsställning ej kunde
erhålla någon utbildning utöfver
lankas-terskolans; man ville helst taga
lärjungarna ur stadens »borgerskap», d. ä. de
mera bemedlade, och först efter tvekan
beslöt man sig för att hämta lärjungar
också bland »lämpliga suj etter inom
folkskolan».
Så kom folkskolestadgan 1842 och
förändrade i väsentlig mån stadens
skolförhållanden. Under årens lopp
utvecklades J. H. Dahls flickskola till en vanlig
folkskola med samma antal klasser och
samma läroämnen, om man undantager
slöjden, som alltid kom att intaga ett
framstående rum på skolans läroplan.
I socialt hänseende ville den stå på en
högre nivå än folkskolan, men hade för
öfrigt ganska svårt att hålla jämna steg
med den yngre systern, då denna allt
mer växte till i kraft. Att skolan ändå
kunde blifva, hvad den var, kär för alla
inom samhället, därför hade den att
tacka nitiska lärarekrafter och en
klarsynt styrelse. Särskildt må framhållas
det varma intresse och det oegennyttiga
arbete, som ägnats skolan af styrelsens
mångårige ordförande, hof rättsrådet M.
G. Bruzelius.
Men en parallellskola till den
egentliga folkskolan och därtill i viss mening
en rival, som drog till sig de i
ekonomiskt hänseende lyckligare lottade
barnen, hade aldrig varit donators mening.
En brytning måste därför komma. Så
länge skolan höll sig uppe på
folkskolans nivå, blundade man för
missförhållandet, men då den till följd af en
hel del omständigheter började blifva
efter i kapplöpningen, började tanken
på en omorganisation arbeta sig fram.
Kontraktsprosten E. Flygare har för
evärdliga tider inristat sitt namn i
skolans historia, därigenom att han tagit
första steget till förändringen och sedan
bedrifvit den med oböjlig energi. Att
närmare redogöra för det senaste
decenniets strider’ mellan olika uppfattningar
af skolans uppgift och ändamål -
under hvilken tid omorganisationsplanen
cirkulerat mellau skolans styrelse,
stadens skolråd, domkapitlet och k. m:t
- skulle göra denna lilla historik allt
för omständlig. Freden slöts emellertid
omsider till skolans båtnad.
Men nu måste en annan fråga tagas
med i beräkningen. Om skolan skulle
kunna ombildas att blifva en verkligt
praktisk öfverbyggnad på folkskolan och
utbilda de unga flickor, söm genomgått
folkskolan, i verkligt praktisk riktning,
då behöfdes nya lokaler, nya
lärarekrafter och kapitäl, vida of ver stigan de
dona-tioneji, förstärkt med de 20,000 kr.,
som år 1889 skänktes till skolan af
kopparslagaren Anders Verlin, och öfriga
mindre summor, som af olika personer
öfverlämnats till skolan för olika
ändamål. Då trädde Kristianstads samhälle
hjälpande emellan. På talrikt besökt
kyrkostämma den 24 oktober 1899
beslöt församlingen,
1) att »sedan Dahlska skolans styrelse hos
domkapitlet utverkat den förändring i
skolans reglemente, som af skolrådet
föreslagits, och i öfrigt ändrat skolan i
öfverensstämmelse med sagda reglementes
föreskrifter, folkskolans för flickor s. k. högre
afdelning då skall indragas och åt Dahlska
skolan öfverlämnas den fortsatta
undervisningen med de af folkskolans från fjärde
klass afgående flickor, som önska att däraf
komma i åtnjutande;
2) att kyrkostämman förklarar sig villig
att för framtiden lämna J. H. Dahls
flickskola det ekonomiska understöd, som
utöfver de medel, hvaröfver skolan redan
disponerar, kan pröfvas nödigt för dess
ifrågavarande omorganisation och
uppehållande på sätt, det för skolan numera
gällande reglemente föreskrifver».
Härefter kunde skolan i dubbel
mening byggas på solid grund.
Den under året uppförda nybyggnaden
ligger visserligen en smula inklämd, i
vinkel med stadens norra folkskola, men
visar en särdeles smakfull fasad och
verkar i stort sedt dekorativt.
Egentligen en envåningsbyggnad med hög
källarvåning och frohtispis, verkar den
- åtminstone invändigt – mera som
ett tre våningshus.
I bottenvåningen kommer man från
den rymliga vestibulen till vänster
genom en korridor in i det stora och
enastående, trefligt inredda köket. Till
höger i samma våning finnes matsalen
med enkel men smakfull utstyrsel. I
samma* våning har man ock skafferi,
tvätt- och strykrum samt badrum. I
andra våningen ligger den präktiga
slöjdsalen närmast öfver »köksdepartementets»
lokaler och två lärosalar med
vederbörliga kapprum till höger öfver matsalen.
I tredje våningen äro inredda bostäder
åt föreståndarinnan och hennes biträde
samt åt skolans städerska. Salarna kunna
upplysas med tillräckligt antal
Auerbrän-nare och uppvärmas med järnugnar från
Bolinders verkstäder. Alla golfven äro
gjutna i cement och täckta med
lino-leummattor. Skolhuset är uppfördt af
byggmästare A. Lindahl i Kristianstad
efter ritning af arkitekt Lindvall i Malmö
och har betingat ett pris af 65,000
kronor.
Enligt det för skolan gällande
reglementet skola på arbetsordningen först
och främst upptagas rent praktiska
ämnen, såsom olika former af slöjd jämte
huslig ekonomi i förening med
matlagning, men därjämte är tid anslagen åt
kristendomsundervisning, svenska
språket, matematik och hälsolära.
Undervisningen i dessa ämnen skall både med
hänsyn till lärokurser och lärometoder
vara lämpad efter elevernas mera
framskridna utveckling.
I skolan äro inskrifna 71 flickor,
hvilka alla genomgått folkskolan och där
erhållit afgångsbetyg. De äro fördelade
på tre afdelningar, och kommer hvarje
afdelning att två dagar å rad deltaga i
arbetet inom skolköket; den öfriga tiden
delas ungefär lika mellan slöjden och
de teoretiska ämnena.
Skolans styrelse, bestående af
kontraktsprosten E. Flygare som ordförande
och hof rättssekreteraren L. Ljungberg,
direktör E. Möller, handlandena O. Th.
Carlsson och Hj. Sommelius som
ledamöter, har till skolans föreståndarinna
och till lärarinna i huslig ekonomi
antagit fröken Eva’Stael v. Holstein och
till hennes biträde fröken Birgit Holmer.
Som lärarinna i de teoretiska ämnena
är antagen fröken Cecile Svensson och
som slöjdlärarinna fröken Pauline
Björkman.
Det är åt unga, friska krafter,
skolans ledning närmast blifvit anförtrodd,
och alla för skolan intresserade hysa
med direktionen den önskan, att de må
vara mäktiga att fylla sin ansvarsfulla
uppgift och redan f rån början leda arbetet
in på rätta hjulspår, så att skolan må
vinna och behålla samhällets förtroende
och blifva till välsignelse för
uppväxande generationer.
Fredagen den 3 dennes invigdes
skolhuset för sitt ändamål med en anslående
högtidlighet. Särskildt inbjudna voro
ledamöter af hofrätten, magistraten,
stadsfullmäktige, skoldirektionen, skolans
gamla styresmän, skolans nuvarande och
förutvarande lärarinnor samt för öfrigt
skolans vänner och gynnare.
En afdelning af Vendes
artilleriregementes musikkår var placerad i ena
korridoren och inledde högtidligheten
med några musikstycken. Sedan de
inbjudna gästerna och skolans elever
placerats i den rymliga slöjdsalen, som
dagen till ära var smyckad med flaggor
och grönt samt prydd rned porträtt af
donator samt hans maka och barn, af
aflidne kopparslagaren Verlin och af
hof-rättsrådet Bruzelius, af sjöngs psalmen
461, v. 5 och 6, samma psalm, som
sjungits i Kristianstads kyrka den 3
maj 1836 vid J. H. Dahls jordfästning.
Högtidstalet hölls af prosten Flygare,
som. lämnade en sympatisk och gripande
skildring af donators lefnadsöden och
vackra lifsgärning samt en redogörelse
för skolans utveckling intill
omorganisationen. Han frambar till hof rättsrådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
