Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 42. (1,085.) 15 oktober 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLUSTRERADT VECKOBLAD FÖR FOLKUNDERVISNINGEN.
N:r 42.
(1,085.)
STOCKHOLM, 15 OKTOBER 19O2, *=§
21:a. årg.
Prenumerationspris:
Vi år 4 kr., 3/4 år 8,25 kr., V2år2,25 kr., */4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 8, nedra botten. Kontorstid: 10-6. Åilm. tel. 60 00.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
förläggare: Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Tryckt hos Idun» Kungl. Hofboktryckeri, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å all m. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid : hvarje onsdags förmiddag.
A n n o n s p r i s :
10 öre för en millimeters höjd på enkel spalt. Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2, so kr.
Annons bör vara Inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
Danska skolförhållanden.
Anteckningar från en studieresa af Per Borgh.
2. Landsbygdens skolhus.
/vad som
genast
väcker
främlingens
uppmärksamhet
är de i allmänhet
präktiga lokaler,
som bestås
danska folkskolor.
Särskildt gäller
detta
naturligtvis nyare
skolhus. Att
städerna ha
tidsenliga folkskolor,
förvånar
mindre, ty detta är
man van vid
äfven hemma
hos oss. Men
då man ute å
rama
landsbygden upptäcker
folkskolebyggnader, som skulle pryda hvilket stadssamhälle
som helst, då beundrar man danskarne. Här skulle våra
konservativa och skolfientliga tidningar få skäl att skrika om
»skolpalats». Att kostnaderna för skolhusbyggen icke
behöfva afskräcka, blott viljan är god, det ser man i Danmark.
Ty äfven fattiga församlingar ute å jylländska hedarne ha
sina - skolpalats. Där nyare skolhus blifvit uppförda,
behöfver man i regel icke göra sig besvär med att fråga efter
vägen till desamma. Styr man blott kosan till den ståtligaste
byggnad, som upptäckes i grannskapet, så befinnes denna i
nio fall bland tio vara kommune(folk-)skolan.
En dansk iolkskola från senare åren är icke byggd i någon
sorts tråkig bondgårdsstil. Här låter man icke hvilken klåpare
som helst göra upp ritningar till skolhus utan anlitar verkliga
arkitekter, som äro fackmän på det området. Och den danske
prästen eller storbonden blir ej afundsjuk, om hans egen gård
får träda i skuggan för »kommuneskolen». Tvärtom sätter han
Folkskolehuset i Glostrup.
en ära uti att få den byggnad, hvari hans barn skola
undervisas, till den i arkitektoniskt afseende prydligaste i orten.
T. o. m. landsbygdskyrkorna i Danmark s^-v&fjpeket obetydliga
ut i jämförelse med skolhusen. Och man bygger med tanke
på framtiden. Ofta finnas i nyare skolhus en eller ett par
reservsalar, som ännu* icke användas. De behöfvas nog
framdeles, menar man. Det skadar icke, om skolhuset är rymligt,
men det anses som ett slöseri att från början förfuska en
ändock dyrbar byggnad. Kostnaderna beklagar man sig icke
öfver, men däremot fråga danskarna gärna främlingen, om
han anser deras kommuneskole vara tidsenlig. Det ligger en
viss stolthet häri men en stolthet, som är berättigad.
Och skolhusens inre svarar fullkomligt mot deras ståtliga
yttre. Det blefve nog svårt att i Danmark leta upp nya
skolhus, där golf- eller fönsterytorna äro for små, där
belysningen kommer från orätt sida, där luftkuben är för liten
eller där ordnad ventilation i samband med värmekällan
Öfverläraren bostad i Grlostrup.
Med dagens nummer f ö/j er enligt k. genera/poststyrelsens medgifvande ett cirkulär angående »L/’u$».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
