Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 43. (1,086.) 22 oktober 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
808
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 43
honom måtte för studium af finska
språket dels i Finland, dels i Sveriges
finnmarker under en tid af minst två
månader " somrarna 1902 och 1903 beviljas
ett anslag af 800 kronor pä de villkor,
k. m:t täcktes bestämma. Ansökningen
åtföljdes af yttrande utaf föreståndaren
för nämda skola, och hade denne anfört,
att, då af sikten med det begärda anslaget
vore att sätta sökanden i tillfälle att med
större framgång bedrifva den finsktalande
ungdomens undervisning i svenska språket
samt vid förefallande behof kunna vara till
gagn vid påtänkt Of vers ätt ar e verksamhet
och annan skrifning i syfte att gagna vår
finnbygd, det skulle lända skolans
verksamhet för den finsktalande befolkningens
försvenskande till synnerlig nytta, om
sökanden sattes i stånd att behärska finska
språket, så mycket mera som den finsktalande
ungdomen från den nordligare och
västligare finnbygden allt mer sökte sig till
folkhögskolan i Boden.
K. m:t har för nämda ändamål
tilldelat sökanden ett understöd af 800
kronor.
Dispens* K. m:t har lämnat bifall
till en af biträdande lärarinnan vid
Fjällbacka v folkskola Anna Ottilia Pehrsson
gjord ansökning, att hon, som är född
den 22 juni 1875 och den 21
december 1893 aflagt småskollärarinneexameii
samt därefter från den 15 januari 1894
tjänstgjort som biträdande lärarinna vid
Fjällbacka folkskola, måtte erhålla
tillstånd att, utan hinder däraf att hon icke
aflagt folks kollärarinneexamen, söka och
innéhafva ordinarie lärarinnebefattning
vid folkskola inom Kville församling.
Skolstriden i Bollnäs.
Länsstyrelsens i Gäfleborgs län meddelade beslut
i afseende å skolhusbyggnad inom
Säf-versta rote i Bollnäs församling blef,
såsom vi i n:r 15 meddelade, öfverklagadt
hos kammarkollegium, som yttrade,
att då inom Bollnäs församling sedan
längre tid tillbaka den öfverenskommelse
tillämpas om bekostande af skolhus inom
distriktet, att hvarje skolrote ansvarar för
anskaffande af behöriga lokaler, samt de
klagande ej påkallat rubbning af de i
berörda afseende nu bestående förhållanden
eller ådagalagt några omständigheter, som
författningsenligt kunna verka ändring i
kyrkostämmans beslut, funne kollegium ej
skäl göra ändring i det slut, hvaruti
länsstyrelsen stannat.
K. m:t, där Nils Åkerman i Björktjära
sökt ändring i detta kammarkollegii
utslag, har den 3 dennes ej funnit skäl
att i öfverklagade utslaget göra ändring.
Såsom af n:r 41 synes, har
kammarkollegium uti ett senare gifvet utslag
förklarat, att den hittills inom
församlingen följda öfverenskommelsen om
skolhusbyggnadsskyldighetens fullgörande
rotevis måste anses hafva upphört gälla,
då församlingens medlemmar ej längre
därom sig förena, hvadan flertalets
beslut å stämman den 2 mars icke
hindrade tillämpningen af gällande
folkskolestadgas föreskrift om skyldighet för hela
skoldistriktet att gemensamt bygga och
underhålla skolhus.
Gemensamhet i skolutgifterna
har kammarkollegium af samma skäl,
som vi i n:r 41 anförde i fråga om
Bollnäs församling, äfven fastställt för
Vårviks församling.
Länsstyrelsen i Älfsborgs län hade
fastställt beslutet om
skolhusbyggnadsskyldighetens fortfarande utgörande
rotevis, men kollegium har med ändring af
länsstyrelsens öfverklagade resolution
förklarat flertalets beslut å kyrkostämma
den 19 dec. 1901 ej hindra tillämpning
af folkskolestadgans 57 § l mom. i fråga
om skyldighet för hela distriktet att
gemensamt bygga och underhålla skolhus,
hvadan kyrkostämmobeslutet
undanröjdes, dock med rätt för de särskilda
skol-rotarna att vid verkställande af
gemensam skolhusbyggnad tillgodoräkna sig de
kostnader, de hvar för sig å sina
skolhus användt.
Folkskoleinspektionen i
Halmstad. Vid oktoberkyrkostämman
förekom åter den två gånger uppskjutna
frågan om tillsättande af en
folkskoleinspektör, som skulle hafva till uteslutande
uppgift att öfvervaka och leda undervis
ningen i Halmstads folkskolor.
Skolrådets förslag innebar bl. a.,
att den blifvande inspektören skulle hafva
aflagt examen inför akademisk fakultet och
hafva gjort sig förtrogen med skolväsendet,
helst äfven genom egen undervisning;
att inspektören icke utan skolrådets
medgifvande finge innéhafva annan aflönad
befattning;
att tjänsten skulle till en början tillsättas
på tre år; samt
att lönen skulle bestämmas till 3,500 kr.
årligen och därest inspektörens förordnande
efter de tre första åren förnyades, han skulle
få tvänne ålderstillägg hvartdera å 500 kr.
efter resp. 5 och 10 års tjänstgöring.
Under diskussionen om detta
ärende ifrågasattes, att befattningen skulle
förenas med länsinspektörssysslan eller
en elementarlärarebefattning, under det
andra talare yrkade, att den blifvande
inspektören ej skulle få innéhafva annan
syssla. För detta senare yrkande talade
läroverksadjunkten Ohlsson, den
hittillsvarande inspektören lektor Fr.
Anderson, folkskolläraren J. N. Vetterstrand
samt flera näringsidkare och arbetare.
Genom votering beslöts emellertid med
2,234 röster (hufvudsakligen bolag och
andra större röstägare, som läto sig
företrädas genom fullmakter) mot 1,326, att
inspektörsbefattningen skall vara förenad
med annan befattning.
Folkskolläraren S. Sandqvist framhöll,
att detta beslut vore fullkomligt
meningslöst. Om skolrådet kunde till inspektör
få en person, som ej beklädde annan
syssla, borde det väl äga rätt att
uppdraga befattningen åt bonom. Häri
instämde flera talare, och en uttryckte sitt
hopp, att platsen ej måtte bortgifvas åt
en schartauan sk teolog.
Återstod så frågan om lönen. Det
framhölls, att då en ny inspektör ej ägde
vana vid göromålen och skulle bli
upptagen af andra göromål, borde lönen ej
bli för stor. En talare föreslog 1^000
kronor såsom nu, en 800, en 600
kronor. Stämman beslöt att fastställa
lönebeloppet till 800 kronor.
Därmed har sålunda frågan för denna
gång blifvit vriden på sned, men det
kan antagas, att ärendet snart nog
kommer upp igen.
Göteborgs skolförening hade i
lördags sitt månadssammanträde.
Därvid höll teckningslärarinnan fröken Anna
Tengström ett med stort intresse åhördt
föredrag om teckningsundervisningen,
I föredraget, som väsentligen utgjorde
en skildring af intryck från studieresor
i utlandet, berördes först
teckningsmetoderna i svenska skolor, särskildt den
Stuhlmannska, som under en följd af år
här dominerat och i sitt hemland haft
sina anhängare förnämligast i Hamburg
och trakten däromkring. Dess
kännemärke låge som bekant bland annat i den
nyktra och torra konstruktionsöfningen,
militärisk sträng och utan näring för
fantasi och känsla.
Den specifikt tyska metoden
kännetecknades, enligt talarinnans erfarenhet, af sträng
regelmässighet. Den franska deremot - och
den satte tal:ii främst - befattade sig ej
med andra regler än dem, det sunda
förnuftet ställer upp. I ritsalen eller ateljeren
råder just ingen sträng ordning; utstyrseln
är ofta mycket enkel, arbetet är här
hufvudsaken. Här samlas flera klasser med
lärjungar på olika stadier, sammanhållna i
grupper kring den modell, hvarmed de
sysselsättas. Individualitet och själf
verksamhet främjas och sporras, och man är ej rädd
för täflan. Arbetslusten träder åskådaren
kraftigt till mötes. Icke ens nybörjarna
tröttas med en del föröfningar. De f å från
början ett föremål att afteckna, och
teckningen får bli så bra den kan.
Äfven i de franska folkskolorna söker man
göra eleverna förtrogna med skön konst.
Så användes sedan" några år tillbaka en
synnerligen väl skrifven lärobok i ämnet för
folkskolans barn. Man anser nämligen ej
som lyx att äfven ål de fattiga bereda en
ädel konstnjutning. Fransmännen ha ansett
rättvist att öppna portarna icke blott till
kunskapens utan ock till konstens rike,
därigenom visade sig som goda demokrater
och rättvisa män.
Sedan solosång utförts af kantor E.
V. Rådlund, företogs till behandling ett
förslag till motion till centralstyrelsen
för Sveriges allmänna
folkskollärareförening angående fortsättningsskolan. I
enlighet med detta förslag beslöt
föreningen att ingå till centralstyrelsen för
S. A. F, med begäran, att den måtte
taga i öfvervägande, huruvida och på
hvad sätt åtgärder skulle kunna
vidtagas för åstadkommande af en
lagbestämmelse, på grund af hvilken enskilda
kommuner (med särskild hänsyn till
större städer och industrisamhällen)
tillerkändes rättighet att införa obligatorisk
undervisning i sina fortsättningsskolor
för alla från den egentliga folkskolan
enligt § 47 l folkskolestadgan afgångna
barn.
Den fortsatta undervisningen
blef föremål för diskussion vid ett
Skolmöte för Tossene pastorat i Bohuslän
den 9 dennes. Frågan inleddes med ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
