Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 44. (1,087.) 29 oktober 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
832
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 44
Färila, Gflb.: Slöjd för gossar skall införas
vid kyrkskolan och skolan i Stocksfors.
Lärarinnan i Hofra fick på ansökan 400
kronors lön fr. o. med nästa år.
Brännkyrka, Sthm: 400 kronor beviljades
i årligt anslag fr. o. m. 1903 till en särskild
slöjdlärarinna vid Liljeholmens och
Blommensbergs skolor.
Hult, Jönk.: Småskollärarinnornas löner
höjdes till 350 kronor, ehuru de hafva blott
3-4 tjänsteår.
Solna, Sthm: En pension af 300 kronor
beviljades lärarinnan Josefina Andersson,
när hon tjänstgjort i 30 år och uppnått en
ålder af 65 år. Lärarelönerna reglerades
på sätt, som synes här ofvan.
Malma, Vstm.: Lärarne i slöjd erhöllo 150
kr. för hvarje slöjdgrupp, slöjdlärarinnorna
uppbära 90 kr. hvardera i lön af
församlingen. Hvarje lärare fick 100 och hvarje
lärarinna 50 kronor i lönetillägg. Orgel
skall inköpas till den nya skolan i Kols va.
Nora landsförsamling, Oreb.: Till tre
skolbibliotek anslogos 50 kr. för hvartdera; 3
fortsättningsskolor komma att hållas samt
slöjdundervisning meddelas i 3 goss- och
12 flickafdelningar.
Ifvetofta, Krist.: Aftonskola skall inrättas
och slöjd för gossar införas vid Ifvetofta
folkskola.
Vinslöf, Krist.: En löneförhöjning af 50
kronor att tills vidare utgå beviljades
lärarinnan Bengta Persson. Till ny orgel i
Vinslöfs folkskola anslogs 200 kronor.
Nyed, Vrml.: Fortsättningsskolor komma
nästa år att inrättas och slöjd att införas i
alla flickskolorna, hvarjämte gossarna vid
två skolor få undervisning i slöjd.
Lit, Jmtl.: Läraren vid Klösta folkskola,
pastor E. Eriksson fick lönen höjd från
1,800 till 2,000 kronor.
Bromma, Sthm: I folkskolan vid Al vik
skall undervisning pågå 9 månader. De 3
öfverlärarne vid församlingens folkskolor
erhöllo hvardera 25 kr. i lönetillägg, och
organisten fick ett personligt lönetillägg af
150 kronor årligen.
Kyrkoköpinge, Mim.: Folkskollärarens lön
höjdes från 1,000 till 1,200 kronor.
Kolbäck, Vstm.: Som bidrag för vistelsen
vid årets sommarkurser i Göteborg erhöll
biträdande lärarinnan Alf rid a Andersson
vid Strömsholms folkskola 30 kronor.
Läraren vid Trångfors folkskola skall hafva
25 - kr. årligen, tills planteringsland kan åt
honom anskaffas. En kommitté tillsattes för
att utreda frågan om slöjdundervisnings
införande vid folkskolan i Trångfors.
Tingsås, Kron.: Slöjdlärarnes lön
fastställdes till 150 kronor.
Hjälmseryd, Jönk.: I enlighet med
folkskoleinspektörens förslag skall en fjärde
klass inrättas i folkskolan och
lördagsläsning införas.
Vendel, Upps.: Fortsättningsskola inrättas
vid alla församlingens skolor under
förutsättning att minst 7 elever begagna sig af
hvarje fortsättningsskola. Lärarinnan vid
Sunnanå mindre skola fick ett personligt
lönetillägg af 50 kr., så att hennes lön blir
400 kronor.
Snaflunda, Öreb.: En pension af 150 kr.
tillerkändes läraren vid Bredbergs mindre
folkskola A. V. Andersson.
Hedesunda, Gflb.: Folkskollärarinnan Elin
Degerman i Mälbo erhöll begärd ersättning
för bristande rum med 30 kronor om året.
Skallsjö, Älfsb.: Lönen för biträdande
lärarinnan vid Nääs folkskola samt för
lärarinnan vid mindre folkskolan på
Högsbo-holm höjdes till 400 kronor, oaktadt de icke
innehafva så många tjänsteår, som
berättiga dem till detta lönebelopp. Organistens
lön höjdes från 300 till 400 kronor.
Ö. Klagstorp, Mim.: Båda lärarne erhöllo
hvardera en löneförhöjning med 100 kronor.
Gammalstorp, Blek.: I enlighet med
folkskoleinspektörens yrkande beslöts
uppförandet af ny folkskolebyggnad i Bjäraryd för
en beräknad kostnad af 5,000 kronor.
Byggnaden skall vara färdig senast den l okt.
1904.
Järna, Kpbg: Två nya småskolehus
uppföras under nästa år i Vansbro, det ena
med två lärosalar. Härtill anslogs 10,000
kronor.
Långsele, Vnrl.: Fortsättningsskola skall
vid kyrkskolan inrättas nästa år.
Frösön, Jmtl,: Slöjd för gossar anordnas
fr. o. m. nästa år vid Hornsbergs skola mot
en ersättning åt läraren af 200 kronor för
hvarje afdelning.
Bjurkärn, Öreb.: Folkskollärarne fingo sin
vedbrandsersättning höjd till 100 kr. och
lärarinnorna till 50 kronor.
LITTERATUR
Grunddragen af pedagogiken. Af d:r W.
Eeinj professor i pedagogik vid
universitetet i Jena samt ledare af det
pedagogiska seminariet därstädes. Med
författarens biografi. Af Edmund Scholz,
rektor i Pässnek i Timringen. (Utgör
adertonde häftet af Pedagogiska skrifter,
utgifna af Sveriges allmänna
folkskollärareförenings litteratursällskap.)
Öfversättning. Lund 1901. Ph. Lindstedts
universitetsbokhandel. Pris l kr. 50 öre.
Uti förordet till -ofvanstående arbete
framhåller författaren, att frågan om
den bästa uppfostringsformen eller det
fullkomligaste uppfostringssystemet * är
en af de djupaste och mest ingripande
frågor, hvilka sysselsätta statsmannen,
folkvännen och en hvar, som verkar i
det offentliga lifvets tjänst, likaväl som
den ensamme tänkaren. Huru
betydelsefull och svår denna fråga är,
framgår bland annat däraf, att det vid dess
behandling gäller att bestämma hvad
mänsklig lycka är, och huru den
uppväxande generationen kan föras fram
emot detta högsta mål, samt hvilka
ansträngningar samhället måste göra för
att närma sig sin bestämmelse.
Det är sålunda en mängd
förhållanden, hvilka mynna ut i denna
brännpunkt. Och för hvar och en, som vill
grundligt studera desamma, framträder
därför, såsom författaren framhåller,
behofvet att lära sig att i denna mängd
finna sig till rätta och att framför allt
förskaffa sig klarhet öfver hvad
uppfostran i själfva verket vill och hvad
den förmår.
Detta behof kan, enligt författarens
mening, tillgodoses blott genom
uppställandet af ett planmässigt ordnadt
helt, som består af väl bearbetade
begrepp och på grund af sin
öfverskåd-lighet är ägnadt att midt ibland de
motsägande meningarna erbjuda en fast
mark.
Då författaren här framlägger
grunddragen af ett pedagogiskt system, är
det ej hans mening, att detta skall
utan vidare inläras. »En blott inlärd
sanning sitter lika löst som en påhängd
lem eller som en löstand eller en vax-
näsa.» Det är därför nödvändigt för en
hvar att försöka grundligt sätta sig in i
hvad andra utarbetat. Han skall, heter
det, själf pröfva, i hvad mån detsamma
kan göra anspråk på sanning och komma
honom till hjälp vid hans sträfvan efter
en fast och klar öfvertygelse.
Författaren framhåller slutligen, att
på grund af det begränsade utrymmet
har han här blott kunnat lämna en
kortfattad öfversikt af
uppfostringsväsendets och uppfostringsarbetets vida
område. En sådan öfversikt anser han
emellertid nödvändig för alla dem,
hvilka folkets uppfostran ligger om hjärtat.
Sedan författaren uti inledningen
framhållit, att det uppväxande släktet är
utsatt för en mängd osynliga, omedvetet
verkande inflytelser, uppvisas
nödvändigheten af att gentemot nämda
makter ställes en »sådan direkt, planmässig
och medveten inverkan, som kan
framspringa endast ur ett väl genomtänkt
och fast grundadt uppfostringssystem».
Då detta områdes oerhörda
utsträckning gör en grundlig orientering af
nöden, uppdelas det af författaren i
följande tvänne grupper:
1. Undersökningen afser först
anstalterna för offentlig och privat
undervisning samt den praxis, som utbildats
under århundradenas lopp. Därmed äro
vi inne på den praktiska pedagogikens
område. Hit höra frågorna angående
skolförfattning (skolornas förvaltning,
utrustning, organisation o. s. v.),
angående hem- och skolundervisning, angående
gymnasial- och folkskolepedagogik.
2. Fråga vi efter uppfostrans väsen
och begrepp, nödvändighet och
möjlighet, efter dess gränser och hinder, efter
dess mål, medel och vägar, så behandla
vi spörsmål, som falla inom den
teoretiska pedagogiken.
Båda dessa delar, den teoretiska och
praktiska, kallas af författaren med ett
gemensamt namn den systematiska
pedagogiken. Gentemot denna ställer han
den historiska, som har till uppgift att
framställa en bild af gångna tiders
upp-fostringsförhållanden och följa dessas
utveckling ända till nutiden.
Uti föreliggande arbete lämnas en
öfversikt af den systematiska delen af
pedagogiken.
Då den berömde och inflytelserike
pedagogen i detta arbete framställer sina
grundåskådningar i ämnet på ett
särdeles klart och öfvertygande sätt,
förtjänar det väl att studeras af ven af vårt
lands lärare. Att det väckt
uppmärksamhet äfven utom författarens
hemland, framgår däraf, att det redan förut’
blifvit öfverflyttadt till engelska,
japanska och serbiska språken. A. B.
Nääs modeilserie för pedagogisk
snickerislöjd. Pris 60 öre.
De nyligen från Nääs slöjdinstitut
utkomna ritningarna till slöjdmodeller
skola helt visst mottagas* med
synnerlig tillfredsställelse af lärare och
slöjdvänner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
