Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 45. (1,088.) 5 november 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
842
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 45
landskärleken riktigt flammar, där kunde
man vänta ett raskt framåtskridande.
Vidare erinrade talaren om de män,
genom hvilkas kraftiga initiativ
folkhögskolan tillkommit, de gamla
riksdagsmännen Nils Petersson i Runtorp
och Gustaf Jonsson i Skeppnetorp. Bland
andra skolans nitiska vänner nämdes
äfven rådman Torpadie och biskop
Sjö-bring, hvilken senare borde bevaras i
tacksamt minne, emedan han under
skolans mest kritiska dagar offrade tid
och krafter för dess bästa.
Talaren uppdrog sedan i stora drag
skolans historia. Den hade ända tills
i år varit förlagd på Ebbetorp. År 1887
förenades landtmannaskolan med
folkhögskolan. Att skolan vunnit allt större
förtroende visades däraf, att elevantalet
årligen ökats, så att detta i år för första
gången öfverstiger 50. Den nya
byggnaden hade kostat 30,000 kr. Ingeniör
Löf mark i Kalmar hade uppgjort
ritningarna, och byggmästare Blomkvist
hade utfört byggnadsarbetet.
Byggnadstomt var skänkt af ägaren till
Ingels-torps gård i Dörby, grefve Sparre på
Krono vall i Skåne. Om den nya
byggnadens lämplighet hade en af våra mest
kända folkhögskoleföreståndare yttrat:
»Denna folkhögskolebyggnad är till det
yttre den bästa i Norden, till det inre
den bästa i Sverige.» Största
förtjänsten af, att ett sådant yttrande kunnat
fällas, tillkom styrelsens nitiske
ordförande.
Därpå afsjöngs unisont den här nedan
intagna hälsningen »Till Högalids
folkhögskola den 28 oktober 1902» af
läroverkskollegan, f. d.
folkhögskoleföreståndaren Gunnar Norlander. Textblad hade
förut utdelats bland de näryarande.
Sedan ingeniör Sjögren uppläst några
från andra folkhögskolor anko.mna
häls-ningstelegram och en versifierad
skrifvelse från en medlem af Dörby
kommun, vidtog en half timmes rast, under
hvilken de nya lokalerna togos i
betraktande. I de bägge första
våningarna har man höga och luftiga lärorum i
ljusa, glada färger, och i tredje
våningen har föreståndaren sin
bostadslägenhet. Till bostadslägenheter för eleverna
samt för de andra lärarne äro ett par
närbelägna hus med omgifvande
trädgård inköpta. Det minsta af dessa
synes på bilden, det andra ligger midt
emot den nya lärobyggnaden.
Efter rasten samlades man åter, och
sedan »Vårt land» unisont sjungits,
inledde biskop Tottie läsåret med en
föreläsning om »Tanke- och lefnadssätt i
Sverige på den karolinska tiden».
Talaren grundade sin föreläsning på
anteckningar af Jesper Svedberg om hans
åskådning och lefnadsordning.
Sedan biskopen hållit bön, afslöts
högtidligheten med psalmen 500 v. 7.
Efter festens slut voro landshöfdingen,
biskopen och skolans styrelse m. fl.
inbjudna till middag hos föreståndaren,
ingeniör Sjögren. K. Gr. Hörnell.
Till
Högalids folkhögskola
den 28 oktober 1902.
Mel. »Ja, vi elsker»
Stämmom glada upp en äkta
kraftig, kärnsvensk sång!
Må vi fadrens gärning mäkta
föra ut en gång!
Ej de dyra forntidsarfven
dådlöst täras få!
Hän igenom tidehvarfven
Ökta må de gå!
Andens, handens krafter unga
för en ofödd ätt
bry té mark i mödor tunga,
allt på fadrens sätt!
Tanke, af hvars makt vi glöda,
mörkret ej slår ner:
Ljusets frö en härlig gröda,
korn och kärna, ger.
För allt godt, som du oss gifver,
varm en hälsning tag!
Gömdt uti vår barm det blifver
till vår sista dag!
Eörde ljusets kraft vårt sinne,
dig vår tack därför
ägnas uti trofast minne.
Ljuset aldrig dör!
Gunnar Norlander.
Folkskoleväsendet i
Stockholm.
Med anledning af uppkommen fråga
om öfverflyttning från de särskilda
församlingarna i Stockholm till staden i
dess helhet af skyldigheten att bygga
och underhålla folkskolehus har inom
ecklesiastik-departementet utarbetats
förslag till lag angående folkskoleväsendet
i Stockholm äfvensom en redogörelse
för nämda ärende. Detta har nu
remitterats till öfverståthållare-ämbetet med
anmodan att inhämta yttranden af
Stockholms stads territoriella församlingar,
Öfverstyrelsen för Stockholms stads
folkskolor, Stockholms stadsfullmäktige samt
konsistorium och ined dessa yttranden
jämte eget utlåtande i ärendet till k.
m:t inkomma.
Lagförslaget har följande lydelse:
Förslag
till
Lag angående folkskoleväsendet i Stockholm.
Med upphäfvande af nådig-a stadgan
angående folkundervisningen i Stockholms stad
den 27 september 1861, så vidt samma
stadga ännu är gällande, förordnas som följer:
i §.
1. Folkskoleväsendet i Stockholm utgör
med de undantag, om hvilka förmäles i 6
§ 3 mom. och 10 § af denna lag, en för hela
staden gemensam angelägenhet, hvilken
staden såsom kommun har att vårda; sko-
lande i följd häraf kostnaderna för
folkskoleväsendet, med angifna undantag, beslutas
och utgöras på sätt örn kommunalutskylder
är stadgadt.
2. Folkundervisningen i staden ordnas i
enlighet med särskild, af konungen utfärdad
stadga.
2 §.
Folkskoleväsendet handhafves af
öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor
jämte de territoriella församlingarnas
skolråd. .
3 §.
Öfverstyrelsen utgöres, af ledamöter,
utsedda af skolråden, Stockholms stads
konsistorium och stadsfullmäktige sålunda, att
hvarje skolråd äfvensom konsistorium väljer
en ledamot samt stadsfullmäktige bland
stadens till fullmäktige valbare inbyggare välja
lika många ledamöter som hela antalet af
de utaf skolråden valde.
Ledamot i öfverstyrelsen utses för en tid
af två år och kan återväljas. Af går
ledamot under den tid, för hvilken han blifvit
utsedd, väljes annan ledamot för den tid,
som återstått för den afgångne.
4§-
Öfverstyrelsen tillkommer med afseende å
folkskoleväsendet enahanda befogenhet, som
åt de i gällande förordning1 om
kommunalstyrelse i Stockholm omförmälda nämder,
hvar inom sitt område, finnes anvisad.
Angående öfverstyrelsens öfriga allmänna
åligganden samt om ordningen och sättet
för ärendenas behandling" hos öfverstyrelsen
gäller hvad därom föreskrifves i särskild,
af konung-en för öfverstyrelsen utfärdad
instruktion; skolande beträffande
öfverstyrelsens verksamhet jämväl lända till
efterrättelse bestämmelserna uti den i l §
omförmälda stadga.
Skolråden hafva att i tillämpliga delar
ställa sig- till efterrättelse k. förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd i Stockholm den 20 november 1863
äfvensom den stadga, hvarom förmäles i l §
här ofvan.
6 §.
1. Då denna lag träder i kraft, öfvertager
staden de rättig-heter, församlingarna
g-e-mensamt hafva till eg-endom och medel, som
anslagits till eller användes för
folkskoleväsendet, och ikläder sig staden skyldighet
att fullgöra de förbindelser i fråg-a om
folkskoleväsendet, för hvilka församlingarna
gemensamt häfta.
2. De före nyssberörda tidpunkt i
vederbörlig- ordning fattade beslut rörande
aflö-nings- och pensionsförhållanden skola äga
samma giltighet, som om besluten fattats af
staden.
3. Angående dispositioner och
testaments-anslag med afseende å folkskoleväsendet,
hvilka före angifna tidpunkt blifvit eller
därefter blifva ställda under öfverstyrelsens
eller skolråds förvaltning, gäller hvad
särskildt är eller varder stadgadt.
Om anskaffande och underhåll af
folkskolelokaler, efter det denna lag trädt i kraft,
äge stadsfullmäktige på förslag- af
öfverstyrelsen att besluta; börande vid
anskaffande af nya lokaler fullmäktige låta sig
angeläget vara att tillg-odose de särskilda
församlingarnas behof och att förlägga hvarje
skolhus så vidt möjligt inom den
församlings område, för hvilken skolhuset närmast
är afsedt.
När församling- så önskar, äge
församling-en att å staden öfverlåta sina för
folkskolan anskaffade lokaler under följande
villkor:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
