Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 46. (1,089.) 12 november 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 46
SVENSK LÄRARETIDNING.
875
Skrea, Hall.: Grundlönen för
lärarepersonalen vid de mindre folkskolorna höjdes
med 50 kr. En af lärarinnorna fick
därut-öfver ett personligt lönetillägg af 50 kr.
Näfversjö, Jönk.: Stämman afslog
folkskoleinspektören Franzéns förslag om
inrättande af en ny folkskola, så att
församlingen finge två fasta folkskolor med
bibehållande af de båda nu befintliga
småskolorna.
Redslared, Alfsb.: Fortsättningsskola
inrättas nästa år vid folkskolan. Beslutet
fattades, sedan läraren utfäst sig att
bidraga (!) med 75 kronor till den af skolrådet
föreslagna skolans uppehållande.
Raus, Mim.: Skolrådet fick af
oktoberstämman i uppdrag att till ny stämma
inkomma med förslag om lärarelönernas
reglering. Emellertid afstyrkte skolrådet helt
enkelt alltsamman, och vid stämman i förra
veckan bifölls skolrådets hemställan.
Lännäs, Öreb.: Nytt småskolehus skall
byggas vid kyrkan på en af kammarherre
Montgomery-Cederhielm skänkt tomtplats.
Kostnaden beräknas till 4,000 kronor.
Gällaryd, Jönk.: En kommitté utsågs att
afgifva förslag till skolväsendets
förbättring1. Till ledamot i densamma invaldes
folkskolläraren A. Hultqvist.
Dalarö, Sthlm: Organist- och
klockarelönen höjdes från 250 till 300 kr.
Ryttern, Vstm.: Fortsättningsskolornas
lä-setid förlägges helt och hållet utom
folkskolans i stället för att som förut med en
månad ingå i sistnämda skolas
undervisningstid.
Sillerud, Vrml.: Fyra fortsättningsskolor
inrättas nästa år. Vik. organisten
tillerkändes 50 kronors löneförhöjning.
Ny kil, Östg.: Fortsättningsskolor inrättas
fr. o m. nästa år vid fasta folkskolorna vid
kyrkan och i Bäck.
Kärna, Östg.: Biträdande lärarinnans lön
höjdes från 350 till 380 kronor;
småskollärarinnan erhöll ett dyrtidstillägg af 25 kr.
Ett orgelharmonium skall inköpas till
folkskolan.
LITTERATUR
Nytt i bokhandeln.
Om åskådlighet vid den grundläggande
undervisningen af Klas Vinell. Sthm, C. & E.
Gernandts förlag (i distr.). 35 öre.
Förklaring till Jesu bergspredikan. För
skolor och s j älf studium af T. F. Rylander.
Sthm, P. A. Norstedt ’& söner. 65 öre.
Om ungdomens sedliga uppfostran af d:r
Ellen Sandelin. Sthm,’Albert Bonnier, l kr.
Sinnlighetens rätta plats och betydelse i
personligheten. Föredrag af Fredrik
Klave-ness. Sthm, P. A. Norstedt & söner, 60 öre.
Ur fjällfolkets lif. Sagor och bilder af
Gustaf Schröder. Sthm, C. £ E. Gernandts
förlag. 3 kr. 25 öre.
Fagervik och Skamsund af August
Strindberg. Sthm, C. & E. Gernandts förlag. 4
kr. 75 öre.
Svaga herrar af Algot Ruhe. Sthm, C.
& E. Gernandts förlag. 3 kr.
Örnar. En diktsamling af K. G.
Ossian-Nilsson. Sthm, Albert Bonnier. 2 kr. 75 öre.
Tragediens födelse af Friedrich Nietzsche.
Sthm, C. & E. Gernandts förlag. 2 kr. 25
öre.
Hälsning från Hostad. Kalmar.
A. V. Carlsons bok förlag s aktiebolag s
förlagskatalog 1877-1902. Utdelas gratis.
Lönnkammaren. En berättelse från
reformationstiden i England af L. Pocklington.
l kr. 50 öre.
Djurvärlden. Sthm, Hugo Geber. Haft.
52 o. 53 å 60 öre.
Nordisk Tidskrift. 6:e haft. - Dagny.
Haft. 16. - 20:e seklet, N;r 2. - Ljus. N:r
6. - Hälsovännen. N:r 21.
Folkskollärarnes rättsliga
ställning
var föremål för diskussion vid Malmö
folkskollärareförenings möte den l
dennes. Frågan inleddes af folkskolläraren
J. Engdahl, som först lämnade en
utförlig öfversikt af det Bergmanska
af-sättningsmålet.
Därefter jämförde han svenska
förhållandena med utlandets. I Danmark
är det sålunda skoledirektionen, som har
rättighet att afsätta. I Norge fordras
enighet hos skolestyret och »overtilsynet»
(inspektören). I Frankrike äro de
disciplinära straffåtgärderna mot lärare
följande:
1) Förmaning, som tilldelas af inspektören.
2) Varning af densamme.
3) Afsättning med rättighet att söka annan
plats.
4) Afsättning för viss tid, ej öfverstigande
fem år.
5) Afsättning för alltid.
De tre sista straffen ådömas af
prefekten, och läraren har rättighet att
öfver domen anföra besvär hos
undervisningsministeriet. Vid behandlingen
af disciplinära mål äger den tilltalade
läraren rätt att utse försvarsadvokat.
Beträffande öfriga tjänstemän i
Sverige gälla flera disciplinära straffgrader,
såsom varning, böter, suspension och
afsättning. Alla dessa straff ådömas för
de lägre tjänstegraderna af vederbörande
öfverstyrelse. Talaren ansåg
förhållandena för svenska folkskollärarekåren vara
synnerligen otillfredsställande och slutade
med ett yrkande, att föreningen måtte
ingå med motion i ärendet till
centralstyrelsen för S. A. F.
Diskussionen blef liflig.
Hr ’M.- B. Lundberg påpekade, att § 32 i
folkskolestadgan tydligtvis tillkommit tör att
ur kåren utrensa ovärdiga och skadliga
element, och han konstaterade med glädje
det för kåren hedrande, att en af dess’ främste
män i riksdagen, nämligen hr Fridtjuv
Berg, tagit initiativet till en iagförändring,
som stadgade omedelbar afsättning för
uppfostrare, som gjorde sig skyldig till
moraliska felsteg, då det gäller den, som stode
under hans vård. Det vore sålunda ej åt
kårens ovärdiga element, man begärde en
säkrare ställning, utan det vore vår önskan,
att ej en oförvitlig, dugande lärare skulle
kunna af första bästa skolråd afsättas,
emedan han af en eller annan från skolarbetet i
allmänhet fristående anledning råkat i
kontrovers med detsamma. I utlandet vore
folkskollärarne i regeln fullständigt
jämn-ställda med öfriga ämbetsmän. Lagen i
Frankrike gällde ej allenast folkskollärarne
utan äfven de högre skolornas personal.
Det vore detta vi skulle begära: att bli i
rättsligt hänseende jämnställda med
läroverkens lärare och andra ämbetsmän. Som
åklagare kunde däremot gärna skolrådet
fungera.
Hr A. Tholander framhöll nödvändigheten
af en skollag, som trädde i stället för den
nuvarande på administrativ väg tillkomna
folkskolestadgan.
Hr Värner Rydén påpekade det oriktiga i
att samma institution kunde vara både åkla-
gare, domare och part i målet. Skall åkla-
faren och den ena parten tillsamman döma
en andra, är domen på förhand gifven, så
mycket mer som domarne (likaväl som
vittnena) ej äro edsvurna eller för sina
handlingar i detta hänseende juridiskt ansvariga,
j^-klagarerätten kunde gärna skolråden få
behålla, men domsrätten borde förläggas
till en högre myndighet, som kunde
förutsättas äga högre kompetens och framför
allt vara opartisk. Närmaste myndigheten
vore domkapitlet. Talaren hyste visst inga
öfverdrifna föreställningar om domkapitlen,
särskildt efter ett par af deras domar i
varningsmål, men så länge skolan sorterade
under kyrkliga myndigheter, kunde ingen
närmare institution komma i fråga.
Dessutom borde antalet straff grader ökas.
Sedan några af föregående talare på
nytt haft ordet, beslöt föreningen
enhälligt att åt sin styrelse uppdraga
utarbetandet af en motion i ärendet.
DÖDSFALL
S. A. Carlén f. Föreståndaren för
Västernorrlands läns folkhögskola Sven
Alvar Carlén afled helt hastigt af
hjärtslag söndagen den 2 dennes, dagen efter
det han börjat skolans trettionde läsår.
Carlén föddes 1843 i Skara, där fadern
då var läroverksadjunkt (sedermera rektor
i Mariestad och kyrkoherde i Grrefbäck).
Efter studier i Skara och Uppsala antogs
han som andre lärare vid den nybildade
folkhögskolan i Bie 1872. Redan året
därpå utnämndes han till föreståndare
för den likaledes nyupprättad e
folkhögskolan i Västernorrlands län, där han
med undantag af läsåret 1878-79 allt
jämt tjänstgjort och därunder fått följa
denna skola från plats till plats i de
båda landskapen Medelpad och
Ångermanland. Carlén kände lifligt
olägenheterna af denna ambulering. Under
åren hade emellertid en byggnadsfond
samlats, och skolan fick fast fot och
egna lokaler i närheten af Fränsta
station i Medelpad.
Carlén lefde ett från sina kamrater
inom folkhögskolan tillbakadraget lif, och
han syntes aldrig på några möten. Från
orten, där han nära 30 år verkat, har
han fått varmt vitsord om kärlek till
och duglighet för sitt kall. Vid skolans
25-årsjubileum 1897 utgaf han en
särdeles intressant förteckning öfver skolans
samtliga elever med angifvande af deras
dåvarande lefnadsyrke, mottagna
förtroendeuppdrag m. m.
»Jag har aldrig talat illa om någon
person och aldrig gjort någon person
illa», voro hans sista ord. Han fällde
dem med anledning däraf, att någon af
de vänner, med hvilka han frisk och kry
samtalade, beklagade att ett par
grann-boende lågo i tvist med hvarandra.
Knappt hade han sagt de orden, förrän
han segnade ned och lifvets låga
slocknade. Det har anmärkts, att sagda ord
utgjorde den bästa karakteristik af
honom själf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
