Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 48. (1,091.) 26 november 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
910
SVENSK LÄRARETIDNING,
N:r 48
emellertid, att hänsyn togs till dettas
arkitektur. Af denna anledning beslöt
nian, att byggnaden skulle uppföras af
sten, och uppdrog åt arkitekten Nils
Lundberg i Stockholm att uppgöra
ritning härför. I denna, som oförändrad
blifvit följd, synes hr L. på ett lyckligt
sätt hafva förenat det stilenligt riktiga
med det ändamålsenliga och för en
landsförsamlings ekonomi möjliga.
Kostnaderna för själfva byggnaden
hafva utgjort 22,100 kr. förutom 900
kr. för uthus. Detta pris måste anses
mycket lågt. Det oaktadt utmärker sig.
byggnaden för en icke vanlig soliditet.
Grundmurarna äro lagda till minst
1,2 meters djup och bredd af grofva
gråstensblock och sockeln af tuktad
granit i s. k. kryssmur. Mellan grunden
och tegelmuren har anbringats ett
isoleringsskift af asfaltpapp. Murarna äro
på långsidorna upptill vindens bjälklag
och på gaflarna ända upp 0,45 m. tjocka,
för öfrigt 0,30 m. Taktäckningen
utgöres af plåt.
Lärosalarnas storlek,
belysningsförhållanden m. m. äro i full
öfverensstämmelse med »Normalritningar till
folkskolebyggnader». Luftväxling är
anordnad medelst Andersson & Vidmarks
»frost- och dragfria ventiler».
Skolsalarnas uppvärmning sker medelst
kaminer.
I skolsalarna och samlingsrummen äro
väggarna till l1 fa meters höjd klädda
med fernissad panel. Det öfriga af
väggarna samt taken äro limfärgade i
ljusgul ton.
Skolhuset, som med ett föredrag om
uppfostran den 2 dennes invigdes af
församlingens pastor L. Hedner, utgör
i ändamålsenlighet, soliditet och
prydlighet en heder för församlingen Alla
folkbildningens vänner måste känna en
uppriktig glädje öfver, att man äfven
på vår rena landsbygd kommit därhän,
att ett sådant skolhus kan uppföras utan
att något motstånd reses mot företaget.
J. A. S-g.
Från tyska och schweiziska
fortsättningsskolor.
Anteckningar från en studieresa sommaren 1902
af J. P. Malmberg.
2.
I de i föregående artikel omnämda
skolorna har det endast varit fråga om
yrkeskunskapens teori. Men man börjar
anse denna ej vara tillräcklig utan gifver
äfven undervisning i arbetenas praktiska
utförande. Detta hade jag tillfälle att
taga kännedom om i Mynchen.
Fortbildningsskolväsendet är här för närvarande
under ombildning i nyssnämda riktning.
Praktisk undervisning är redan
anordnad för slaktare, sötare (exkursioner till
uppvärmningsanläggningar), badare och
frisörer, glasmästare, sockerbagare (mo-
dellering), hofslagare och smeder,
svarf-vare och trädgårdsarbetare (exkursioner)
Dessutom finnas fackskolor med endast
teoretisk undervisning för bagare,
skomakare, skräddare, dekorationsmålare och
lackerare, fotografer och lärlingar i
byggnadsfacket. För uppehållandet af dessa
skolor samverka staden och
yrkesföreningarna, vanligen på så sätt, att
staden bekostar lokaler och lärarekrafter,
under det föreningarna anskaffa
lämplig åskådningsmateriel. Så hade
skor-stensfej areföreningen under sistlidet år
för detta ändamål inköpt modeller och
apparater för ett belopp af 1,300 mark.
Undervisningsämnena äro: religion,
affärsuppsatser med läsning, räkning med
bokföring, teknologi och varukännedom,
statskunskap, kemi och fysik, teckning,
botanik och (för skraddarne) gymnastik.
Härtill kommer den praktiska
undervisningen. (Anmärkas bör, att icke alla
dessa läroämnen förekomma i hvarje
skola.) Kursen är treårig. Antalet
lärotimmar i veckan varierar under
vinter-halfåret mellan 6 och 9, under
sommaren är timantalet mindre.
Undervisningen är förlagd dels till
söndagsförmiddagen, dels till
hvardagsefterrnidda-garna kl. 2-6. (Märk: inga uttröttade
lärjungar!) Folkskollärare bestrida den
teoretiska undervisningen, medan den
praktiska vanligast meddelas af särskilda
fackmän. Så har en öfverdjurläkare
åtagit sig åskådningsundervisningen i det
offentliga slakthuset, och flera mästare
leda de praktiska öfningarna.
Belåtenheten med de nya
anordningarna syntes vara allmän icke minsfc bland
yrkesmännen och eleverna själfva, och
skolförsummelser voro nästan okända.
Det var förvisso ett tyckligt grepp, då
vederbörande försäkrade sig om
yrkesföreningarnas medverkan. Härigenom
har man icke blott vunnit ett
beaktans-värdt stöd för själfva skolverksamheten
utan äfven hos arbetsgifvare och
målsmän uppväckt ett intresse, som måste
blifva till gagn för ungdomens fostran
i allmänhet.
Äfven för den kvinnliga ungdomens
fortsatta undervisning har man - i
olikhet med hvad fallet annars är i
Tyskland - väl sörjt i Mynchen. För
flickor i åldern 13-16 år finnes allt
sedan förra århundradets början en
obligatorisk söndagsskola, på senare tid
delvis ersatt genom s. k. onsdagsklasser.
De sålunda skolpliktiga flickorna kunna
dock i stället besöka den nyligen
inrättade fortbildningsskolan, som likaledes
har tre årsklasser med 6-7
lärotimmar i veckan. Folkskolan har ock
utvidgats ined ett slags fortsättningskurs,
en frivillig åttonde klass för både
gossar och flickor. Tyvärr hade jag ej
tillfälle att åhöra undervisningen i nämda
flickklass, men läroplanen synes mig
mycket tilltalande. Läroämnena äro:
religion 2 (siffrorna angifva antalet
lärotimmar i veckan), huslig ekonomi ined
arbeten i skolköket 8, kvinnliga
handarbeten 4, tyska språket 6, räkning 4,
teckning 2, gymnastik och lekar 2, sång
1. Undervisningen pågår somliga dagar
äfven under eftermiddagen, men klockan
11-2 äro flickorna i regeln fria, för att
de skola i hemmet kunna hjälpa till
med tillredningen af middagsmåltiden
och sålunda komma i tillfälle att så fort
som möjligt använda sina i skolan
förvärfvade kunskaper. - Af särskildt
intresse äro anvisningarna rörande huslig
ekonomi. Detta ämne utgör grundlaget
för den åttonde flickklassens hela kurs
och griper med sitt omfångsrika
lärostoff äfven in i räkne-, språk- och
hand-arbetsundervisningen. Målet, som är att
göra flickan duglig för hemmets kraf,
icke för något särskildt yrke, skall
vinnas
1) genom att hon inhämtar de
nödvändigaste kunskaperna om rationell näring,
beklädnad och bostad under ständigt
beaktande af det motsvarande i såväl
naturalhistoria som fysik, fysiologi och kemi och
under användning af experiment och
åskådning;
2) genom att hos henne väckes och
underhålles kärleken till husligt arbete och
framkallas dessa dygder, som äro en
prydnad för hvarje husmoder: renlighet och
ordning, sparsarnhet och flit, enkelhet och smak;
samt
3) genom att hon göres förtrogen med de
praktiska handgreppen för de husliga
göro-målen och däri, så vidt ske kan, flitigt
öfvas.
Som prof på undervisningens innehåll
lämnas här en öfversikt af hvad som
genomgås rörande beklädnad och bostad.
Beklädnad. 1. Beklädnadsämnen (linne
bomull, siden, ull, pälsverk, skinn). Deras
bearbetning’ och förändring genom
färgning, blekning och garfning. 2.
Bekläd-nadsämnenas och de färdiga klädernas
fysikaliska egenskaper. 3. Klädedräktens
hygien. Smak och anständighet i klädsel. 4.
Rengöring af kläder (tvättning, stärkning’,
mangling’, strykning m. m.). 5.
Rengöringsmedel. 6. Bädden.
Bostad. 1. Örn de viktigaste
byggnadsämnenas egenskaper från hälsolärans
synpunkt. 2. Bostadens fysikaliska
förhållanden med afseende på läge, grundens
beskaffenhet, grundvatten, dränering, luft, ljus.
3. Uppvärmning: a) brännämnen, b)
upp-värmiiingssätt. 4. Belysning: a)
belysningsämnen, b) belysningssätt. 5
Försiktighets-mätt vid eldning och belysning. 6.
Ventilation och desinfektion. 7. Sundhetsregler
med hänsyn till våningens luftning,
uppvärmning, belysning1 och rengöring. 8.
Bostadens inredning och möblering.
Flickor, som genomgått denna klass,
kunna omedelbart inträda i tredje
klassen af fortbildningsskolan. Här få de
undervisning bland annat om
husmoderns egenskaper, barnens plikter mot
föräldrarna, barnens uppfostran i
kroppsligt, intellektuellt och sedligt hänseende,
sjukvård, husmoderns och tjänstefolkets
plikter mot hvarandra, försäkringsväsen,
umgängessätt och anständigt
uppträdande, val af yrke, kvinnan i
affärslif-vet, samfärdsel och samfärdsmedel,
fäderneslandet som familj, myndigheterna,
kvinnans rättigheter och plikter i staten.
Det vore frestande att göra ännu flera
utdrag ur läroplanen för att, särskildt
beträffande ämnet tyska, visa, huru man
tillgodosett mera ideella och estetiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
