Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 48. (1,091.) 26 november 1902
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
912
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 48
ligt bortgallras och det nödiga urvalet
företagas af fullt kompetenta personer,
helst af författarne själfva. Af
»original, som i sin ursprungliga form äro
mera svårtillgängliga för ungdomen»,
kunna »bearbetningar och
moderniseringar» verkställas - en uppgift, som dock
hör till de allra svåraste, ty »att bringa
jämvikt mellan å ena sidan pieteten för
de stora andarnas verk och å andra
sidan hvad man skulle kunna kalla
popu-lariseringskrafvet, ställer mycket stora
fordringar på uppgiftens handhafvare».
I boken beröras mer eller mindre
utförligt äfven en del andra saker,
men så vidt vi kunna finna, utgör
hvad här blifvit anfördt själfva
huf-vudtankegången. Kärnpunkten däri
åter är utan tvifvel yrkandet, att den
ungdomsläsning, som äger den
berättande diktens form, skall i vida
högre grad än hittills varit fallet
hämtas ur den verkliga och egentliga
litteraturen, samt att produktionen af
speciell barn- och ungdomslitteratur bör
begränsas till ett minimum.
*
Af åtskilliga yttranden att döma
tyckes författarinnan mena, att hon
genom att göra ifrågavarande
yrkande till sitt kommit i strid med dem,
som betrakta frågan om
ungdomsläsningen från pedagogisk synpunkt.
Krafvet att ungdomsläsningen »skall vara
pedagogisk, det vill säga lämpad efter
den unga läsarens ståndpunkt», är -
säger hon - den fordran, »som
kommit mest ondt åstad».* Hon synes
föreställa sig, att principstriden om
ungdomsläsningen står mellan de
pedagogiskt intresserade å ena sidan
och de litterärt intresserade å den
andra.
Vi våga emellertid påstå, att denna
uppfattning hvilar på ett fullständigt
misstag.
Det är på pedagogikens egen mark,
som striden börjat, och det är mellan
skilda pedagogiska betraktelsesätt, som
den kommer att utkämpas. Den lösen,
som författarinnan höjt, stammar från
pedagoger, icke från estetici och
litteratörer. Vi kunna i detta afseende nöja
oss med en hänvisning till den
redogörelse för besläktade sträfvanden
utomlands, som vi lämnat i
uppsatsföljden »Poesi och konst i skolan»
(Svensk Läraretidning år 1901 n:r 27,
29 och 30’), och till de betraktelser,
vi till denna redogörelse anknutit.
Författarinnans räfst med den
speciella barn- och ungdomslitteraturen
må synas skarp nog men kan i skärpa
icke mäta sig med den, som för mer
än sex år sedan anställdes af
folkskolläraren H. Wolgast i hans
väck&n-de skrift »Das Elend unserer
Jugend-litteratur» och som han sedan med
* I en mellansats tillägges visserligen: »så
söm den uppfattats och omsatts i praktiken»,
men om räckvidden af detta medgifvande
saknas hvarje antydan.
oförtröttad kraft förnyat i sin
månadsskrift »Jugendschriften-Warte». Fru
Linder drifver understundom sina
satser väl mycket till sin spets, men
hon går dock icke längre än de
re-formifrande tyska skolmannen, som
till sitt fältrop tagit Theodor Storms
paradox: »Vill du skrifva för
ungdomen, så bör du icke skrifva för
ungdomen», hvilken sats, afklädd sin
paradoxala form, betyder: allt som
skall vara godt nog åt barn, det måste
vara godt nog äfven åt vuxna.
Vid närmare påseende finner man
ock, att den synpunkt, författarinnan
själf anlägger, icke är den estetiska
utan just den pedagogiska.
Ungdomsläsningens ändamål är ej att
vara blott >til Lyst», säger hon, utan
att utgöra »ett det viktigaste
bildningsmedel» , hvarigenom »kunskap
bibringas, själslifvet utvecklas och
personligheter danas». Och äfven för urvalet
häfdar hon med skärpa samma rent
pedagogiska synpunkt. »Ju mer
skolarbete och andra plikter lägga beslag
på barnens tid och krafter, så att
jämförelsevis litet af båda kan ägnas
åt den fria läsningen, dess mer, säger
hon, »bör afseende fästas just vid
denna fordran, att hvarje barn erhåller
den dess uppfattningsförmåga, dess
utvecklingsstadium mest passande
läsningen». Författarinnan uppställer ju här,
så vidt vi kunna se, själf den
fordran, som hon säger hafva i fråga
om .ungdomsläsningen »kommit mest
ondt åstad».
Ganska omotiveradt förefaller ock
det lilla hugg, hon på tal örn de
sammanplockade »läseböckerna» af
gammal typ riktar mot pedagogiken,
då hon förklarar, att ifrågavarande
läseböcker, »huru ofelbart de än varit
ordnade efter pedagogiska regler (!),
visat sig sakna den lefvande ande,
som ensam är i stånd att väcka och
fängsla barnens intresse så, att
innehållet blir verkligen fruktbärande
för deras tanke- och känslolif». Och
ännu mindre träffar hon mål, då hon
tillägger: »Vederbörande själfva ha
också i dessa dagar (?) afgifvit en
pedagogikens inkompetensförklaring på
detta område, då de vän dt sig till Selma
Lagerlöf med begäran, att hon skall
åstadkomma en geografisk läsebok
för skolans lägre klasser».* Vi kunna
alldeles icke se någon »pedagogikens
* Hon fortsätter: »Meningen lär vara att
lämna en annan författare uppdraget att
skrifva en motsvarande historisk läsebok.
Hvarför ej förmå Selma Lagerlöf att åtaga
sig äfven det uppdraget - hon som själf
varit en utmärkt lärarinna i historia och [-således]-] {+så-
ledes]+} äger till och med pedagogiska
förutsättningar för uppgiften - och på så sätt
uppnå en helgjutenhet, som eljest
ovillkorligen går förlorad. Ty det finns blott en
Selma Lagerlöf!» - Ja, de som lyckats få
den utmärkta författarinnan att åtaga sig;
det ena uppdraget skulle ingenting hellre
önskat, än att hon velat åtaga sig äfven det
andra. Men hvarken de eller fru Linder få
allt hvad de önska.
inkompetensförklaring» däri, att
pedagoger vändt sig till en vitter
författarinna för att få ett vittert verk, och
att denna författarinna, ehuru jsjälf
utmärkt lärarinna och sålunda i
besittning af pedagogiska
förutsättningar, uttryckligen fordrat att få sitt
arbete granskadt ur pedagogisk
synpunkt. Pedagogen såsom sådan kan
icke skapa diktning; för att förmå
något i den vägen måste han tillika
vara ett stycke konstnär. Men
skalden såsom sådan kan icke heller
uppfylla den fordran, »att hvarje barn
erhåller den dess
uppfattningsförmåga, dess utvecklingsstadium mest
passande läsningen»; för att i.någon
mån förmå detta, måste han tillika
vara ett stycke pedagog.
Må man låta detta vara detta; må
man medgifva hvad som borde vara
själfklart: att en
uppfostringsangelä-genhet måste bedömas och afgöras
såsom en uppfostringsangelägenhet.
Utsikterna att få den äkta litteraturens
värde såsom bildningsmedel erkändt
blifva sannerligen icke mindre för det.
Tvärtom. Ty väl finnes det en
pedagogisk riktning, som tager sikte endast
på människans intellektuella och
moraliska §idor och lämnar den estetiska
utan afseende, ja betraktar
densamma med misstrogna blickar. Men å
andra sidan finnes det ock en
pedagogisk riktning, som gör allvar af det
gamla yrkandet på en harmonisk
utveckling af det mänskliga väsendet i
dess organiska sammanhang, således
äfven af de estetiska förmögenheterna,
och som håller före, att därförutom
äfven de intellektuella och moraliska
löpa fara att missriktas och
förkrympas. Det är mellan dessa båda
uppfattningar striden står. Hvilken
utgång den kommer att få, kan icke
blifva föremål för tvifvel.
Ej mindre än SO motioner
hafva i år inkommit till
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening. En redogörelse för
deras innehåll kommer att i de
närmast följande numren meddelas.
Såsom nyvald
centralstyrelse-ledamot
i Sveriges allmänna
folkskollärareförening inträder Öfverläraren J.
Ce-derberg i Norrköping i stället för
Öfverläraren Joh:s Johansson i
Göteborg, hvilken efter att hafva tillhört
centralstyrelsen i 12 år nu undanbedt
sig återval.
Fyra dagar återstå.
Alla, som vilja medverka till
åstadkommande af stipendier för
lärarekårens fortsatta utbildning, understöd
åt sjuka småskollärarinnor m. m.,
kunna göra detta genom att före den
30 dennes direkt till Svensk Lärare-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:45:12 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1902/0926.html
