Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 49. (1,092.) 3 december 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
934
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 49
för vanartade barn, om de vågade gå
till sina föräldrar eller uteblef ve från
skolan. Kärleken till föräldrarna tog ut
sin rätt, och barnen besökte upprepade
gånget hemmet, men på pastors
befallning [hämtades de alltjämt tillbaka af
fjärdingsmannen. Slutligen fingo de
emellertid kvarstanna hos föräldrarna,
hvilka! äfven betalte de räkningar, som
kommo från inackorderingsställena.
En [tid gick det utan vidare bråk, och
de tvä yngsta barnen besökte folkskolan.
Då fiok fadern på omvägar höra, att
barnen åter skulle tagas från honom
och foras uppåt landet till någon plats,
som endast pastorn och hans trogna
kände till. Fadern tog nu barnen med
sig och reste öfver till Danmark samt
inackorderade dem i närheten af
Köpenhamn j
Koipmo så pastor, länsmannen,
fjär-dingsiiiannen, skol- och kyrkorådet till
Carlssjon samt fordrade, att barnen skulle
öfverlemnas till skolrådet. Fadern
vägrade och upplyste, att de ej funnos
hemm^a, hvarpå vederbörande aflägsnade
sig. [Dessförinnan nekade pastorn att
utskrifva barnens dopattester.
Nu har Carlsson till länsstyrelsen i
Malmö ingifvit en skrifvelse, däri han
framhåller skolrådets öfverträdelse af
§ 38 i folkskolestadgan och hemställer
om rsrtt att själf få ombesörja sina barns
uppfoétran, hvilken han förmenar sig
aldrig hafva försummat. Då skolråd et e j
pröfvat rättmätigheten af sina anmärkningar
mot barnens undervisning, anser
Carlsson, £..tt det öfverskridit sin befogenhet.
Så står för närvarande denna i de
skånska tidningarna under senaste tiden
mycket omskrifna sak.
Slöjdundervisningen. l förra vec
kan tölls sammanträde med
slöjdlärare-föreni^gen i Göteborg, därvid styrelsen
återvaldes. Slöjdinspektören Hans
Hallen redogjorde i ett längre, intressant
och sakrikt föredrag för sina
erfarenheter under en studieresa till Stockholm,
Uppsala, Norrköping och Lund, där
slöjdförhållandena i mångt och mycket äro
annorlunda än i rikets andra stad.
Inspektör H. skildrade slöjdens ställning
som frivillig1 eller obligatorisk,
undervisningstider, timantal i veckan och
undervisningsveckor om året, tiden för detta
läroämnes införande i de olika städernas
undervisningsväsen, de använda slöjdarterna och
materialen, verktyg-, slöjdlokaler m. m.
Uteslutande träslöjd finnes i Norrköpings
och i Lunds folkskolor. I Stockholm
idkades tr,i-, papp- och metallslöjd samt - i
endast en afdelning - bokbinderi. I Uppsala
hade man trä- och pappslöjd äfvensom i en
afdelning skomakeri. I olikhet med hvad
förhållandet är i Göteborg få gossarne
behålla alla de af dem förfärdigade
slöjdalst-reii utom i af delning-en för skomakeri i
Uppsala. Där förfärdigades kängor, hvilka såldes
till ett välg-Örande sällskap, som sedan i sin
tur ti Ihandahöll kängorna åt mindre
bemedlade skolbarn för det billiga priset af
kr. 2: 50, eller jämt hälften af det pris, till
hvilket de af sällskapet blifvit inköpta.
De genom skomakeriaf delningen s arbete
influtna penningarna blefvo vid årets slut
lika fördelade mellan afdelningens lärjungar,
någ-ot som naturligtvis utgjorde en tillfreds-
ställelse och en sporre, på samma gång som
handafärdigheten inhämtades.
Lokalerna för slöjdundervisningen voro i
flertalet fall ljusare och den artificiella
belysningen öfverallt bättre än i Göteborg,
hvarest de i källarvåningarna förlagda
lokalerna upplysas medelst fotogenlampor.
Slutligen erinrade slöjdinspektören om att
i år 30 år förflutit sedan gosslöjden
infördes i Göteborg, ^r 1872 öppnades
nämligen en »arbetsskola i snickeriyrket» uti
skolhuset i västra Majorna, i hvilken omkring’
40 gossar fingo »turvis inöfva» de första
handgreppen i nämda yrke, som det heter
i folkskolestyrelsens årsberättelse för
angifna år. Försöket slog väl ut, hvilket
äfven samma årsberättelse vitsordar ined
omnämnandet, att denna sysselsättning’ har i
allmänhet vunnit bifall af barnen.
Efter föredraget vidtog diskussion
rörande eventuella ändringar i planen för
slöjdundervisningen vid stadens
folkskolor.
Inträdespröfningen vid de
allmänna läroverken. Vid Stockholms
folkskollärareförenings sammanträde
sistlidna lördag förekom till öfverläggning
följande fråga: Vore det ur folkskolans
synpunkt önskligt, att inträdesexamen vid de
allmänna läroverken förlades till slutet af
vårterminen ?
Diskussionen inleddes med ett längre
anförande af hr Anton Wassberg, hvilken
som sin mening uttalade, att det af
flera skäl vore för folkskolan och dess
lärjungar i hög grad önskligt, att
inträdesexamen vid de allmänna läroverken
förflyttades från höstterminens början
till slutet af vårterminen.
I diskussionen deltogo dessutom hrr
J. J. Dalström, G. Bergh, H. Thorelius,
Alfred Bergh, Hans Danielsson m. fl.,
samtliga instämmande med inledaren.
På förslag af inledaren och i anslutning
till ett yttrande i frågan af
folkskoleinspektören d:r C. G. Bergman inom
Stockholms läraresällskap beslöt föreningen
enhälligt att göra följande uttalande:
Då höstterminen vid Stockolms folkskolor
börjar den 22 augusti, men utgången af
inträdesexamen vid de allmänna läroverken
icke blir känd förr än de första dagarna i
september, uppstå alltid svårigheter vid
bildande af gossafdelningarna på skolans
mellanstadium, emedan man ej kan på förhand
veta, huru många af de inträdessökande,
som bli godkända, samt huru många af
dessa, som kunna vid läroverket mottagas.
Denna olägenhet för folkskolan skulle
försvinna, om mträdespröfningen vid de
allmänna läroverken förlades till slutet af
vår-terminen.
För de från folkskolan mträdessökande
lärjungarna skulle en förflyttning af nämda
examen till vårterminens" slut medföra en
väsentlig fördel, enär dessa gossar lättare
och med mindre kostnad skulle kimna i ett
eller annat ämne komplettera sina kunskaper
under terminens lopp än under
sommarferierna, då deras egna lärare äro bortresta
och därjämte icke så få bland gossarna
vistas på landet utan möjlighet att kunna
erhålla nödig- ledning-.
Då folkskolans lärjungar i allmänhet icke
hafva råd att skaffa sig enskild
undervisning för beredelse till inträdesexamen vid
läroverk, skulle dessutom genom denna
examens förläggande till vårterminens slut,
nämda lärjungar blifva mera likställda med
öfriga inträdessökande än hvad nu är
förhållandet, då dessa senare i allmänhet hafva
tillfälle att under sommaren ytterligare få
repetera sina lärokurser.
I anledning häraf vill föreningen som sin
mening uttala, att förläggandet af de
allmänna läroverkens inträdesexamen till
vårterminens slut skulle medföra väsentliga
fördelar såväl för folkskolan som för de
lärjungar vid denna skola, hvilka söka inträde
i de allmänna läroverken.
Uppfostran till frihet. Vid Stock
holms folkskollärareförenings
sammanträde i lördags höll folkskolläraren Hans
Danielsson öfver detta ämne ett
intresseväckande föredrag.
Inledningsvis redogjorde talaren för
fri-hetsbegreppets innebörd och skillnaden
mellan falsk och sann frihet. Han påvisade,
att friheten ej är medfödd, utan vore något,
som måste förvärfvas och sålunda blifva
föremål för uppfostrarens omtanke och
arbete.
Uppfostran till frihet skall börjas i
hemmet och skolan, där lägges grunden och
därför är det viktigt, att skolans män och
kvinnor liksom föräldrarna lägga en god
grund, sorn individen sedan kan vid sin
s j älf uppfostran tryggt bygga på.
Uppfostrarens uppgift i detta afseende vore
icke lätt. Det gällde att för barnets
verksamhet staka ut gränser, inom hvilka det i
obehindradt finge utveckla sitt frihetsbegär.
Detta verksamhetsfält borde vara så
vidsträckt som möjligt, sträcka sig till gränsen
för andra individers område men icke
däröfver. I det allmänna lifvet äro lagar och
författning-ar de råmärken, som angifva
gränserna för människornas frihet; för barn bör
lag-en, som de icke känna, ersättas af
uppfostrarens uttalade vilja. Här är det som
den pedagogiska takten kommer till
användning. - Exempel från hemmet och
skolan anfördes.
Uppfostran till frihet börjar sålunda med
en förnuftsenlig inskränkning- i friheten,
Goda vanor och förståndsodling- äro viktiga
ting, men viktigast vore att böja och rikta
viljan till öfverensstämmelse med
samvets-lagen och Guds vilja. När en människa
lärt sig den svåra konsten att vilja det rätta
och goda, har hon i sin viljeriktning det
råmärke, inom hvilket hennes handlingar
framträda tvångslöst och själfständigt. Då
är hon uppfostrad till frihet och till likhet
med vårt högsta ideal: Honom, som kan
göra hvad han vill.
Bespisning af folkskolebarn i
Göteborg. Denna välgörenhet, som
sedan 1885 varit anordnad i Göteborg
och för närvarande omhänderhafves af
en särskild förening, har varit föremål
för en ingående undersökning, hvars
resultat under förra veckan förekom till
behandling hos allmänna
folkskolestyrelsen. Med anledning af framställning
från styrelsen för anordnande af
barnbespisning och skollofskolonier tillsatte
nämligen folkskolestyrelsen en beredning
att afgifva yttrande om anordningar för
ökad barnbespisning i folkskolorna.
Beredningen, som bestått af
kassaförvaltaren i folkskolestyrelsen notarien O.
E. Mellgren, skolinspektören d:r J. M.
Ambrosius, Öfverläraren J. Ohlaiider samt
folkskollärarinnorna Alfrida Mally och
Harina Jonsson, har i fråga om behofvet
af barnbespisning kommit till den
åsikten, att 3,394 barn eller 26,47 procent
af det undersökta barnantalet borde i
fribespisningen deltaga. Då
undersökningen gjordes, nämligen sistlidna
februari, deltogo af dessa endast 2,137,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
