Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 50. (1,093.) 10 december 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
954
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 50
Fröknarna Matilda Videgren och
Rosalie Lindgren betonade vikten af att
motarbeta den dåliga
följetongslitteratu-ren. Sedan vidare yttrat sig
professorskan Asp, d:r Fineman och fröken
Marie-Loui^e Gagner, framhöll lektor N. P.
Ödman som hufvudsak i fråga om
nöjesläsningen, att föräldrarna följa barnen
med kärlek och förtroende, samt att de
själfva genomläsa de böcker, som sättas
i barnens händer.
Härpå afslöts mötet af ordföranden,
soni ställde i utsikt, att blifvande
föräldramöten skulle få tillfälle att
öfverlägga om gränserna mellan hem och
skola samt om barnbaler.
C. L-n.
Hvarannandagsläsningren i
Skara stad och stift.
Folkskolan i den gamla stiftsstaden
på västgötaslätten är föremål för
ständig uppmärksamhet allt sedan vi
förra hösten läto
folkskoleförfattningarna kasta sitt ljus öfver tillståndet
där nere. Det grämer mången, att
stadens folkundervisning med styrka
stämplas »såsom med skäl en visa i
hela landet». På funderingar och
förslag är ingen brist. Men några
verkligt praktiska åtgärder till
skolans förbättrande synas ännu vara
fjärran. Det tyckes vara meningen
att komma ifrån saken och få den
bortglömd igen. Domkapitel och
skolinspektör finna icke anledning
att vidtaga några åtgärder. Genom
att under lång tid ignorera
författningarnas bokstaf och anda bära
de ansvaret för den försumpning,
hvari Skara-ortens folkskoleväsende
råkat.
En artikel i Skaraborgs Läns
Tidning för den 22 sistlidna november
kastar ett bjärt ljus öfver
efterblif-venheten och begreppsförvirringen
hos folkskolans vårdare i trakten.
Författaren är »öfvertygad om
behöf-ligheten af en förbättring af
folkskoleväsendet» i den. goda staden och han
berömmer sig af att »äga fullständig
kännedom om folkskoleväsendet i Skara
och äfven någon kännedom om dess
anordning på andra håll särskildt inom
Skara stift».
Sedan han omtalat, att småskolan i
Skara har litet barnantal på hvarje
lärarekraft, berättar han med synbar fröjd
att Lidköpings folkskoleväsende, som
»med skäl anses väl ordnadt», står långt
efter Skara i fråga om småskolan:
Lidköping har i medeltal 44 barn på hvarje
småskollärarinna, så att hon dagligen
måste läsa ined två afdelningar.
Svårare har han att reda sig med att
försvara stiftsstadens folkskola, men han
bjuder till så godt han kan:
Jag är angelägen, säger han, att dess
brister icke anses vara mindre än de
verkligen äro; men jag ser ej skäl att
låta dem utan invändning utmålas större
än de äro. Ett yttrande, som jag mer
än en gång hört fällas, att
folkskoleväsendet i Skara är »det uslaste inom
stiftet», måste jag beteckna såsom minst
sagdt öfverdrifven Inom den egentliga
folkskolan härstädes tjänstgöra en
ordinarie lärare och tre ordinarie lärarinnor.
Hvar och en af de fyra årsklasserna är
delad i två afdelningar; så t. ex. bilda
gossarna i fjärde årsklassen en afdelning,
flickorna i samma årsklass en afdelning
o. s. v. Hvarje afdelning undervisas
för sig 5 timmar hvar annan dag.
Antalet lärjungar är under innevarande
läsår mellan 34 och 35 i medeltal för
hvarje afdelning.
Inom skoldistrikt på landsbygden är
- åtminstone i detta stift -
hvaran-nandagsundervisning mycket vanlig. Där
hvardagsläsning eller läsning 5 dagar i
veckan förekommer, är det mycket
sällsynt, att hvarje årsklass undervisas för
sig; två eller tre, ja stundom fyra
årsklasser undervisas tillsammans. På
landsbygden skulle en sådan anordning som
vi ha i Skara anses för en
jämförelsevis stark skolform.
#
Stiftsstadens folkskola är sålunda
icke sämre i allmänhet än
landsbygdens inom stiftet. Detta är ju en
tröst; det kunde ju varit tvärtom.
Tänk om landsbygden haft ett
utmärkt skolväsende enligt litt A. och
stiftsstaden hvarannandagsläsning,
flyttande skola eller mindre folkskola;
det hade onekligen varit mycket
ledsammare!
Men den citerade Skara-pedagogen
har tröstegrunder af ändå solidare
art. Han har upptäckt att Alingsås
och Mariestad äfven bestå sina
fattiga arbetarebarn med
hvarannan-dagsläsning. Den är visserligen icke
så konsekvent genomförd ännu som
i Skara, åtminstone icke i Mariestad,
där hvarje lärjunge har fyra timmars
läsning om dagen, men det kan snart
bli nära på likadant där, ty
domkapitlet har medgifvit, att hvar
annandagsläsning får användas i
folkskolans tredje och fjärde klass, om
barnantalet i dessa skulle bli för stort.
Äfven i Vänersborg lär man ha
prutat ned fjärde klassens
undervisningstid till hälften af det normala.
Trots alla försök att trösta, står
det sålunda fast, att bland städerna
| i stiftet har Skara det sämst ställdt,
men på landsbygden finnas åtskilliga
skolor, som ha ändå sämre anord-
ningar.
Skulle nu vederbörande i Alingsås,
Mariestad och Vänersborg bli
antastade för dåliga anordningar till
barnens fromma, så svara de säker-
ligen : det är sämre ställdt i Skara
och ännu sämre ute på landsbygden
här i stiftet.
Det är sålunda kommet så långt
inom en af rikets bördigaste och
äldsta kulturbygder, att man är nöjd,
om man bara icke har den allra
sämst lottade folkskolan. Och det
står fast, hvad vi påvisade förra
hösten, att stad och landsbygd efterhärma
stiftsstadens dåliga exempel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
