Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 52. (1,095.) 24 december 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1,006
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 52
lottade, såväl under som efter deras
skoltid, och huru han städse nitiskt främjat
allt, som kunde befordra skolans
uppfostrande verksamhet.
Hr Kinnwall uttalade därefter ett tack
till skolrådet för det förtroende och den
välvilja, som detta ständigt visat honom,
till skolans lärarepersonal och de
närvarande lärjungarna, till hvilka han
riktade varma och gripande afskedsord.
På aftonen hade skolans lärare och
lärarinnor för sin afgående värderade
chef anordnat en afskedsfest.
De afgående hyllas. Vid Maria
folkskola härstädes var på
afslutnings-dagen den 20 december anordnad en
»kollegiefest», till hvilken inbjudits
afgångna kamrater. Dessa voro fröknarna
Fanny Lundin, Octavia Vallberg och fru
Fredrique Hiibinette samt sånglärares
Edvard Forsström. De två förstnämda hade
redan lämnat skolan, likaså hr
Forsström, som på grund af nervsjukdom
måst afbryta sin tjänstgöring. Fru
Hiibinette har beviljats afsked med
innevarande års slut.
Festen, i hvilken öfver hundra
personer deltogo, hölls i skolhusets öfra
våning, där åtskilliga lärosalar blifvit
för ändamålet iordningställda och
smyckade med flaggor och grönt.
Sedan kaffe intagits, vidtog ett
gemytligt samkväm, därunder en af lärare och
lärarinnor bestående kör under hr Otto
Carlssons ledning utförde flera vackra
sånger. Dessutom förekom musik,
upp-läsnirg m. m. Härpå intogs gemensam
supé, hvarefter skolrådets ordförande,
kyrkoherden K. A. Eklund, i ett
varm-hjärtadt anförande och under stor
tillslutning framförde ett tack till de
afgångna för deras mångåriga trogna
arbete inom skolan. Från fröken Fanny
Lundin och hr Forsström, som genom
sjukdom voro förhindrade att vid festen
närvara, framförde talaren hälsningar.
Efter talet utförde kören en anslående
hyllningssång, författad och komponerad
af hr Otto Carlsson. Sedan ytterligare
ett par hyllningstal hållits - det ena
i bunden form af fru Lotten Thorin -
afslöts festen, som varit ägnad att hos
deltagarna kvarlämna ett angenämt
minne.
De yttre anordningarna för festen
hade på ett förträffligt sätt
omhänder-hafts af några lärarinnor vid skolan.
En debatt om ny
skolhusbyggnad förekom vid Göteborgs
stadsfullmäktiges sammanträde i förra veckan,
Folkskolestyrelsen hade föreslagit ett nytt
skolhus, afsedt för 1,120 barn och
be-tingande en kostnad af 337,000 kronor,
Drätselkammaren och budgetsberedningen
hade yrkat på ärendets återremitterande
till folkskolestyrelsen.
Under den debatt, som härom uppstod i
stadsfullmäktige, varnades för återremiss,
hvilket vore detsamma som uppskof, men
Göteborg vore efterblifvet i fråga om folkskolehus.
Man borde icke se blott på billigheten. En
skolhusbyggnad borde redan genom sitt yttre
rycka upp barnasinnet. Detta gjordes för
rikemans barn. Just i ett arbetarekvarter
kunde det behöfvas att påpeka för barnen,
att skolan vore något, som låge öfver det
alldagliga. Behöfligt vore, att i en
byggnadskommitté sådan som denna
Öfverläraren eller annan lärare insattes. Äfven
påpekades skolgårdarnas dåliga beskaffenhet:
dammet yrde där i högan sky och det fina
stoftet, som låge där i ett tjockt lager,
trängde äfven in i skolsalarna. I Danmark
hade man asfaltbelagda skolgårdar.
Denna sidans talan fördes af
folkskolestyrelsens ordförande rektor Röding,
grosshandlaren K. G. Karlsson och lektor
Söderblom.
^ motsatta sidan stodo professor Ernst
Carlson, ingeniör Atterberg och
grosshandlaren Justus Väller, hvilka framhöllo, att
hvad som behöfdes vore många och billiga
skolhus men icke dyrbara och pråliga. Vore
det fråga om att göra den allra ringaste
inskränkning på skolhuset i pedagogiskt
afseende, ville de icke vara med därom, men väl
då de t endast gällde att efterse, huruvida ej
byggnaden skulle kunna uppföras billigare
än hvad folkskoiestyrelsen foreslagit.
Hvarför hade styrelsen förlagt gymnastiksalarna
å vinden? Det vore en oändamålsenlig
anordning att låta omkring 3,000 barn -
äfven barn från ett närliggande skolhus
skulle gymnastisera här - med mestadels
klapprande träskor springa upp och ned för
alla trapporna. Icke borde man i återremiss
se den minsta afvoghet. Frågan hade
dessutom behandlats allt för hastigt i
folkskolestyrelsen. Sålunda hade man t. ex. glömt
fönstren i vaktmästarens bostad.
Slutet på den långa och lifliga
diskussionen blef, att ärendet utan votering
återremitterades till folkskolestyrelsen.
Föreläsningsverksamheten på
landsbygden. På inbjudan af
folkskolläraren E. A. Eriksson i Bollebygd
hölls den 13 dennes ett sammanträde i
Fläskjurns skola för bildande af en
före-läsningsförening. Mötet beslöt, att en
dylik skulle bildas under namn af
Bollebygds härads föreläsningsförening och
träda i verksamhet med nästa års ingång.
Öfver 100 personer hafva redan tecknat
sig som medlemmar. I
femmanna-styrelsen blef E. A. Eriksson i Bollebygd
ordförande, F. Dahlén i Björketorp
sekreterare och R. Uhlin i Bollebygd
kassaförvaltare.
August Abrahamsons stiftelse.
Vid Nääs slöjdlärareseminarum hafva
under 1902 afhållits 4 slöjdkurser, 2
kurser för utbildande af lekledare och l
fruktan vändningskurs med i allt 368
deltagare.
Uti de 4 slöjdkurserna deltogo 250
personer (168 lärare och 82 lärarinnor), af
hvilka 58 förut genomgått kurs vid
läroanstalten och 3 där genomgått tvänne
slöjdkurser under året. Af deltagarne
voro 179 från Sverige, 27 från England,
12 från Skottland, 10 från Holland, 8
från Amerikas Förenta stater, 4 från
Danmark, 3 från Norge, 2 från Finland,
l från Ryssland, l från Island, l från
Grekland, l från Bulgarien och l från
Natal.
Sveriges olika landsändar hafva
representerats på följande sätt:
Göteborgs och Bohus län 24, Stockholms
stad 17, Malmöhus län 16, Östergötlands och
Värmlands län hvartdera 13, Älfsborgs län
12, Jönköpings län 11, Stockholms, Uppsala,
Södermanlands,Skaraborgs, Kopparbergs och
Gäfleborgs län hvartdera 8, Kalmar län 6,
Hallands och Örebro län hvartdera 5,
Västernorrlands län 2 samt Kronobergs,
Gotlands och Kristianstads län hvartdera l
deltagare.
Af de manliga deltagarna hafva 126 varit
folkskollärare, 29 slöjdlärare, 3 lärare i högre
skola, 2 lärare i öfningsskola, l
universitetslärare, l fil. d:r, l stud. måg., l
skolföreståndare, l högskolelärare, l lärare i
konst-industriell skola, l tekniker och l agronom.
Af de kvinnliga deltagarna hafva 25 varit
slöjdlärarinnor, 14 lärarinnor i högre skolor,
9 folkskollärarinnor, 7 lärarinnor i
Kindergarten, 7 privatlärarinnor, 6 lärarinnor i
arbetsstugor, 5 småskollärarinnor, 5
hand-arbetslärarinnor, l teckningslärarinna, l
lärarinna i idiotanstalt, l lärarinna i
barnhem och l lärarinna i missionsskola.
De under sommaren afhållna kurserna
för utbildande af lekledare räknade
tillsammans 89 deltagare, (14 manliga och 75
kvinnliga), däraf 63 från Sverige, 12
från Norge, 6 från Finland, 4 från
England, l från Danmark, l från Ryssland,
1 från Holland och l från Grekland.
Af dessa voro 24 folkskollärarinnor, 13
lärarinnor i högre skolor, 13
gymnastikdirektörer, 11 folkskollärare, 8
gymnas-tiklärarinnor, 7 småskollärarinnor, 2
lärarinnor i abnormskolor, 2
tecknings-lärarinnor, 2 lärarinnor i arbetsstugor,
2 slöjdlärarinnor, 2 privatlärarinnor, l
lärarinna i huslig ekonomi, l adjunkt
och l fil. d:r.
Fruktanvändning skur sen n:r l räknade
29 svenska deltagarinnor.
Under 1901 utgjorde kursdeltagarne^
antal 302. Sedan seminariets grundande
hafva 3,708 personer genomgått de vid
läroanstalten anordnade slöjdkurserna,
299 de s. k. lekkurserna och 29
frukt-användningskurs.
Ett Skolmöte i höga norden.
Den 8 dennes hölls i Gellivare ett möte
med samtliga lärare och lärarinnor inom
Gellivare, Juckasjärvi och Karesuando
socknar. Utom distriktets
folkskoleinspektör kyrkoherden Karnell närvaro
tre prästmän samt ett sextiotal lärare
och lärarinnor.
Mötet begynte med morgonbön i
kyrkan, dar folkskoleinspektören, som
anordnat mötet, talade om uppfostrans
mål och lärarens höga uppgift.
Kyrkoherden Bergqvist erinrade om den
bortgångne folkskoleinspektören P. O. Grape
och önskade hans efterträdare lycka och
framgång. Lektioner i åtskilliga ämnen
och diskussion öfver en mängd frågor
ägde rum första dagen.
Andra dagen foro mötesdeltagarna till
Malmberget, där uppvisning ägde rum i
skolköket, hvarefter de besågo grufvor,
kapellet, elektriska verket o. s. v. Bland
de frågor, som vid återkomsten till
Gellivare diskuterades, märkas katekesfrågan,
hvars behandling vi omnämde i förra
numret, samt frågan huruvida
kristendom sunder visningen i flyttande mindre
folkskolor med finsktalande barn borde
ske på svenska eller finska språket.
Efter en liflig diskussion enades mötet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
