Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (1,099.) 21 januari 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 3
nors skuld, 20 års amortering på denna
gör 100 kronor om året, hvartill
kommer 100 kronor i ranta efter 5 .%. Som
säk^rfaet for låaaet har jmg måst taga en
lifförsäkring å 2,000 kr., och betalar i
premier härför 40 kr. årligen.
Änke-och pupillkassan fordrar kr. 33: 33
årligen. Vidare är jag upptaxerad till 800
kr:s inkomst och därför påförd 35
fyrkar. Kommunalskatten är 93 öre pr
fyrk, hvilket för mig gör kr. 32: 55,
hvartill kommer kronoskatten kr. 5: 72
samt personlig afgift till prästerskap
och skola l kr. Summa kronor 312; 60.
Efter utbetalningen af dessa obligatoriska
utgifter återstår af mina 700 kronor
endast kronor 387: 40 till
lefnadsomkost-nader.
Församlingen består mig med husrum
och vedbrand, hvarför man kunde tycka,
att det skulle vara billigast att sätta
upp eget hushåll. Men då vore jag
tvungen att aflöna och underhålla
hushållerska, och detta blefve nog
tämligen dyrt. Att gifta mig och skaffa
mig hustru och småttingar blefve nog
ännu dyrare. Det billigaste sättet att
lefva anser jag vara följande. Jag har
möblerat ett af skolans rum med de
nödvändigaste möblerna och bor där.
Städning och dylikt ombesörjes af en
granne, som äfven håller mig med
sängkläder och mat. För allt detta får jag
betala 30 kr. i månaden, hvilket gör 360
kr. om året. Af lönen återstår då 27 kr.
40 öre till kläder, tvätt, böcker, tidningar,
postporto, resor m. m. Dessa 27 kr.
förefalla ännu löjligare, om man
betänker, att motsvarande siffra för en
ordentlig bonddräng är ungefär den
tio-dubbla.
Här har jag visserligen en biförtjänst
i slöjdundervisningen, som inbringar 80
kr. om året, så att min nettolön stiger
till 107 kr. 40 öre. M.en’ ändå är den
ej hälften af bonddrängens.
Detta i lyckligaste fall. Men man må
komma ihåg, att på många ställen i vårt
land inackordering ej kan erhållas till
30 kr. i månaden äfvenså att en stor
del af lärarne sakna slöjdarvode. I
dessa fall blir lärarnes ekonomiska
ställning ännu sämre än min.
Af ofvanstående synes framgå, att
missförhållandena ifråga om
folkskollärarnes aflöning -äro så stora, att man.
ej behöfver eller bör tillgripa sådana
uppgifter som de i n:r 51.
Landsortslärare i första lönegraden.
J. Källström t Hos fränder i
Avesta afled den 7 dennes efter en tids
lidande af lungsot folkskolläraren i
Hedesunda fil. kand. Johannes Källström.
Han var född 1869 i Falun och blef
efter studier vid allmänna läroverket i
sin födelsestad student i Uppsala, där
han år 1891 aflade fil. kandidatexamen
och folkskollärareexamen. Efter en tids
tjänstgöring som e. o. folkskollärare i
Sandviken blef han ordinarie först i
Vikers kapellförsamling och år 1898 i
Hedesunda, där han under sitt sträfsamma
arbete ådrog sig den sjukdom, som lade
honom i grafven.
Under sin korta arbetsdag gjorde han
sig bemärkt som en dugande lärare och
god kamrat samt vann allas aktning och
tillgifvenhet.
Nykterhetsundervisningskurserna i
Göteborg.
Då i referatet af nykterhetskurserna i
Göteborg ett mitt anförande framhållits på ett
sätt, som om just det åsyftat en mera
vidsträckt fordran än inledarens, ber jag1 att
få framhålla följande:
Mitt yrkande framkom såsom anvisning
till det i mina ögon riktigaste sättet att pä
öfvertygelsens väg vinna lärarekåren
»uppifrån och ända ned» tör »absolutismens»
princip.
Då k. förordningen stadgar, att det i
barndomsskolan skall meddelas undervisning »om
de rusgifvande dryckernas natur och
verkningar» och detta i tydlig afsikt att
förebygga rusdrycksbruket och dess följder, bör
den naturliga väg^n vara den, att vid
lärarebildningsanstalterna i första hand sådan
undervisning- lämnas och att
lärarekandidaterna i detta som i alla öfriga ämnen ha
att genomgå godkänd examen och att
sålunda »ingen må kunna till lärare antagas,
som ej har godkända kunskaper om
rusdryckernas skadliga inverkan såväl i fysiskt
som psykiskt, moraliskt och socialt
hänseende».
Jönköping den 18 januari 1903.
Med utmärkt högaktning
Adéle Wetterlind.
Lärarebristen i Tyskland
fortfar alltjämt och detta helt naturligt.
Det behöfves nämligen icke så
synnerligen stor fyndighet för att räkna ut,
att en person med den begåfning, som
erfordras för att blifva folkskollärare,
skall på nästan hvilken annan bana som
helst vinna en ekonomisk och social
ställning, som vida öfverstiger
folkskollärarens. Särskildt inom de områden,
där lärarelönerna äro lägst, gör sig
lärarebristen både i kvantitativt och
kvalitativt hänseende förnimbar. Så för
närvarande i Oldenburg. Endast ett
jämförelsevis ringa antal gifver sig där in
på folkskollärarebanan, de bästa af de
unga lärarne öfvergifva landet, och
läraretjänsterna få till mycket stor del
uppehållas af gamla uttjänta lärare,
hvilka såväl i sitt eget som i skolans
intresse för länge sedan bort vara
pensionerade. Belysande för ställningen är
följande tilldragelse, som refereras af
»Pädagogische Zeitung»:
En lärarebefattning Far nyligen ledig
vid en folkskola i Birkenfeld. Till denna
befattning anmälde sig en -
landtbrukare. Denne lär hafva varit försedd
med ett intyg af en präst, att han
någon gång varit inskrifven vid ett
seminarium. Det säges ock, att han på
grund af detta intyg någon gång för
lång tid sedan varit tillfälligtvis anställd
som lärare någonstädes, man vet icke
hvar. Hvad man däremot med säkerhet
vet är, att han under de senaste 17
åren varit landtbrukare i sin hembygd.
Denne landtbrukare erhöll platsen.
Emellertid betraktade hela folkskollärarekåren
denna tillsättning som. ett slag i
ansiktet, och ordföranden i landets
lärareförening inlade personligen hos
regeringen en bestämd gensaga mot det
skedda. Detta hade ock till följd, att
landtbrukaren dagen före befattningens
tillträdande från regeringen erhöll ett
telegrafiskt meddelande, att den gjorda
tillsättningen var upphäfd.
I Bajern söka skolans högsta
myndigheter afhjälpa lärarebristen genom att
låta realskolornas och gymnasiernas
rektorer anvisa folkskollärarebanan såsom
lämplig för abiturienterna. Dessa få
komma in i seminariernas högsta klass,
gymnasisterna utan inträdesexamen.
Bayrische Lehrerzeitung uttalar sin
glädje öfver anordningen, mest därför
att mellan skolorna härmed förklarats
lämpliga att meddela den grundläggande
allmänbildning, som måste finnas hos
en folkskollärare, en åsikt, som
folkskollärarekåren under många år förfäktat.
Staten har härigenom själf skjutit en
bresch uti det utbildningssystem, som
varit tillskapadt enkom för
folkskollärare och som haft sin dryga del i det
förhållandet, att folkskollärarekåren på
den sociala rangskalan hållits ett
trappsteg nedanför annat bildadt folk.
Oaktadt den nämda åtgärden nu ingenting
annat afser än att för billigt pris hafva
lärarebristen, anser tidningen dock, att
den i sinom tid skall kraftigt bidraga
till höjande af lärarelönerna, hvilket är
det enda radikala medlet att för
framtiden komma undan lärarebristen.
Fr.
(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort,
som icke äro undertecknade med afsändarens namn och
adress lämnas utan afseende.)
24. H. M. N. 3. 1) Om i annonsen
bestämts för liten vedmän^d, torde detta ej
berättiga församlingen att undandraga sig
sin skyldighet att hålla läraren med
»nödigt bränsle eller ersättning därför». 2) Om
Ni insänder l kr. och lämnar nödiga
upplysningar, skola vi uppdraga åt en person
att i kungl, biblioteket taga reda härpå,
25. N-g. Hvilketdera som helst, blott
å blanketten tydligt angifves, huru
beräkningen är gjord.
26. Oväld. Obekanta med de lokala
förhållandena våga vi ej gifva något bestämdt
råd. Vi tycka emellertid, att saken borde
kunna klareras utan så många
omständig’-heter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
