Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. (1,101.) 4 februari 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 5
vida dessa skolor skola kunna verka i
den riktning, som redan är påpekad,
beror enligt mitt förmenande till stor del
på föreståndariies förmåga och
duglighet,
Dessa skolor hafva tillkommit och i
början delvis uppehållits med enskilda
bidrag, men att på den vägen äfven
kunna anskaffa pensioner, tror jag
kommer att stöta på svårigheter, och är det
därför jag finner mig nödsakad att i
denna mycket behjartansvärda fråga
anhålla om riksdagens hjälp, och att denna
fråga tarfvar en snar lösning, därför
talar att våra båda äldsta folkhögskolor,
den i Hvilan och den i Onnestad,
öppnades år 1868 samt hafva således
fortgått snart 35 år, och dessa skolors
föreståndare äro båda födda 1840, och om
jag ej misstager mig, så har den ena
sedan skolan öppnades och den andra
omkring 30 år varit i skolornas tjänst,
och ett uppskof med denna frågas
afgörande kan lätt leda därhän, att dessa
skolors styrelse och möjligen äfven andra
folkhögskolors, om föreståndarne under
tiden blefve oförmögna att längre kunna
sköta sina platser, nödgades af skeda dem
utan att kunna bereda dem något som
helst understöd. Jag har i denna min
motion sökt beakta de anmärkningar,
som gjordes mot min vid förra
riksdagen afgifna motion i detta ärende,
särskildt den anmärkning att
förslagsställare närmare bör angifva i hvad
riktning han önskar utredningen skall
företagas.
Anhållande om riksdagens öfverseende
därför, att jag redan i år åter upptager
min motion, hoppas jag, att riksdagen
för dessa skolors framtida väl skall taga
hänsyn till de skäl, jag här haft äran
anföra, och vågar jag därför hemställa,
att riksdagen måtte hos k. rn:t an-
hålla, det k. m:t måtte låta verkställa
och för riksdagen framlägga utredning
om och under hvilka villkor pension
må genom bidrag från staten, veder-
börande landsting och från de pen-
sionsberättigade själfva kunna beredas
sådana föreståndare för folkhögskolor,
som uppnått 65 års ålder och minst
30 år tjänstgjort som lärare vid folk-
högskola eller någon statens läroan-
stalt.
Statsbidrag i förhållande till lönens
storlek, oafsedt tjänsteårens antal.
Hr P. Zimddhls motion i detta ämne
är af följande lydelse:
Enligt k. m:ts nådiga kungörelse den
l juni 1900 angående förändrade
bestämmelser i fråga om lönetillskott af
allmänna medel i vissa fall för lärare
och lärarinnor vid folkskolor och
småskolor, äger skoldistrikt, jämlikt § l i
bemälda kungörelse och under
iakttagande af där föreskrifna villkor att af
statsmedel bekomma ett årligt bidrag
till aflöning af lärare eller lärarinna vid
småskola, mindre folkskola samt till
biträdande lärare eller lärarinnor vid
folkskola, nämligen då lönen, förutom
föreskrifna naturaförmåner af bostad och
vedbrand eller ersättning därför, utgår
med minst trehundra kronor, 200 kronor,
och om lönen utgår med
tvåhundrafemtio kronor, 166 kronor 67 öre.
Det må villigt erkännas, att dessa
bidrag af allmänna medel äro. mycket
afsevärda, emedan de ju i väsentlig mån
underlätta kommunernas utgifter i och
för deras skolväsende.
Emellertid har det, särskildt inom de
norrländska bygderna, de mest fattiga
församlingar därstädes icke undantagna,
under de senare åren visat sig möta
stora svårigheter att, äfven med en
aflöning af 300 kronor från och med den
dag lärare eller lärarinna för första
gången tillträder tjänst vid bemälda
skolor, kunna erhålla ett tillräckligt antal
lärare och lärarinnor för besättandet af
alla de erforderliga platserna inom de
olika församlingarna, ett förhållande, som
låter lätt förklara sig, då man tänker
på de numera höga lönerna till vanligt
tjänstefolk och hvad därmed står i ett
visst samband. Följden af det nu
påpekade förhållandet har emellertid varit
deri, att det inom en stor del
skoldistrikt blifvit en oafvislig nödvändighet
att redan för dem, som första gången
tillträda lärare- eller lärarinnetjänst vid
här afsedda skolor, höja aflöningen till
350 å 400 kronor. För hvad aflöningen
öfverskjuter 300 kronor har skoldistrikt,
så länge ej lärarinnan eller läraren
oförvitligt tjänstgjort i tio år, sålunda ej
att påräkna något statsbidrag, ett
förhållande, som, särskildt inom folkrika
församlingar med ett stort antal lärare
och lärarinnor, i ganska väsentlig mån
verkar tyngande på de redan under
andra förhållanden nog dryga utgifterna
i och för skolväsendet.
Det synes därför vara billigt och
till-lika i full konsekvens med af riksdagen
förut fattade beslut i hithörande fall,
att, då skoldistrikt till lärare eller
lärarinna vid småskola, mindre folkskola
eller biträdande lärare eller lärarinna
vid folkskola i årlig lön utbetalar,
förutom föreskrifna förmåner af husrum
och vedbrand eller ersättning därför och
utan afseende på, att läraren eller
lärarinna ej tjänstgjort i tio år, ett
lönebelopp utöfver 300 till och med 400
kronor, detsamma i förhållande därefter
erhåller bidrag af allmänna medel.
På grund af hvad nu i korthet blifvit
anfördt, tillåter jag mig sålunda
vördsamt föreslå,
det riksdagen måtte besluta, att
skoldistrikt, som, utom
in-natura-pre-stationer af husrum och vedbrand
eller ersättning därför, till lärare eller
lärarinna vid småskola, mindre
folkskola samt till biträdande lärare eller
lärarinna vid folkskola utbetalar i
årlig lön till och med 400 kronor, må,
under förutsättning, att de i k. m:ts
nådiga kungörelse den l juni 1900 i
öfrigt föreskrifna villkor blifvit af skol-
distriktet fullgjorda, äga att af
statsmedel bekomma ett årligt bidrag i
förhållande till hvad som nu i detta
afseende utgår eller högst 266 kronor
67 öre. *
Tobaksbruket bland minderårige.
Den nyvalde representanten för
Nätra och Nordingrå domsaga i
Västernorrlands län, hemmansägaren P.
Hörnsten, liar väckt följande motion:
Tobaksbruket har under sin
flerhundra-åriga tillvaro varit föremål för åtskilliga
förbud, berörande den ena eller den andra
klassen af medborgare, och uti en k.
förordning af den 16 september 1741
stadgas förbud för »ungt folk under 21
år» att röka tobak. Trots detta har
bruket af tobak i alla dess former
gripit allt mer ornering sig, och numera
är det ingen ovanlig syn att nästan
huru små gossar som helst begagna
tobak i någon form - i städer och på
större arbetsplatser cigarrettrökning, på
landsbygden » snustuggning » .
Detta rent ut sagdt onaturliga
förhållande har jämte det allmänna
bruket bland äldre framkallat en
förenings-rörelse: »Bort med tobaken», hvilken
redan räknar som medlemmar
framstående vetenskapsmän och läkare, hvilka
genom tidskrifter och broschyrer söka
sprida kunskap om tobaksförgiftningens
– nikotinismens - - faror i allt vidare
kretsar, samtidigt som undervisningen
i våra folkskolor och elementarläroverk
uti hälsovårdsläran inrymt en om ock
ringa del af samma speciella sak.
Därjämte förbjuda numera rätt ofta
folk-och småskollärare sina lärjungar bruket
af tobak. Men detta förbud sträcker
dock knappast sina verkningar längre
än till vistelsen inom skolans lokaler,
och det en ful och stundom kännbart
tryckande framtidsvana alstrande bruket
utöfvas obehindradt i hemmen och på
väg till och från skolan. Men då det
ostridigt bör vara lagstiftningens plikt
att just i detta hänseende inskrida och
gifva lärare och äfven goda uppfostrare
det stöd, de så väl behöfva *för att med
kraft kunna tillbakahålla begärets
inrotande i barnaåren, helst detta bruk med
hvarje ny generation och ju tidigare det
börjar hos individen utöfvar ett allt
menligare inflytande på släktets fysiska
och äfven moraliska bestånd, så torde
ett litet ändrande tillägg i
folkskolestadgan blifva, om icke fullt
tillfyllestgörande, så dock väsentligen gagnande och
under alla förhållanden icke till skada.
Jag vågar därför vördsamt föreslå,
att riksdagen behagade för sin del
besluta, att § 42, 2 och 3 mom. i
folkskolestadgan inåtte få följande
ändrade lydelse:
1. Lärjunge vare pliktig att
iakttaga ett sedigt och anständigt
uppförande så inom som utom skolan, visa
aktning och lydnad för sina lärare,
med uppmärksamhet följa undervis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
