Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. (1,103.) 18 februari 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 7
velse, ställd till de motionärer, som gått
i spetsen för åstadkommande af ett
tidsenligt folkskolehus i denna forsamling.
Uti skrifvelsen, bland hvilkas
undertecknare märkes förste läraren Sv. Nilsson
och riksdagsmannen Fridtjuv Berg, heter
det bland annat:
Vi, som dagligen arbeta i skolan, inse
kanske bättre än andra de sanitära vådor,
för hvilka barnen utsättas i de trånga och
skumma lärosalarna. Ty det är utom allt
tvifvel, att deras både intelligens och fysik
lida af de ogynnsamma ljusförhållanden,
under hvilka de bo och lefva i hemmen och
i skolan.
Och rasterna, som skulle vara barnen en
vederkvickelse, blifva till sitt ändamål
förfelade på grund af det ytterst knappa
utrymmet på gården. Och om denna gäller
detsamma som för en stor del af lärosalarna:
aldrig tränger en solstråle dit, utom under
de sista dagarna af vårterminen, då en yta
af ungefär två kvadratmeter i nordöstra
hörnet belyses af solen. Barnanaturens behof
af ljus kräfver då ut sin rätt: barnen skocka
sig och trängas i den soliga vrån liksom
ock i inkörsporten åt Tyska Stallplan, öfver
hvars tröskel solljuset flödar.
Vi äro lyckliga nog att kunna få gifva
våra barn mat och kläder och ett renande
båd; himmelens rika och välgörande ljus
sakna de ännu; men genom edert oförtrutna
och nitiska arbete och edra sakrika
uttalanden i hithörande frågor är dock ett ej litet
steg taget till förverkligandet af äfven detta
stora önskemål: att Storkyrkoförsamlingens
skolbarn, som till största, delen bo i de trånga
grändernas skugga, måtte i sin skola finna
ett ljusets och glädjens hem.
Välstånd såsom följd af
upplysning. Uti en i Nya Vexiöbladet
införd uppsats med rubriken »Danskt
välstånd är en följd af dansk
upplysning» har den bekanta signaturen P. B.
framhållit, hurusom danska jordbrukets
höga ståndpunkt beror på att danskarna
genom sina utmärkta folk- och
folkhögskolor äro långt före oss i andligt
afseende.
Förf:n påpekar, hurusom danska
skolungdomen har som minimum
1,000undervisningstimmar årligen i 7 år. De svenska barnens
motsvarande siffra blir däremot omkring 550
årligen från 7 till 14 års ålder, hvartill
kommer, att svenska skolbarn oftast
utexamineras redan vid 13 år. I Danmark finnas
inga flyttande eller terminsläsande
folkskolor, hvadan skolbarnen där ej få läsa 4
månader för att under 8 glömma hvad de läst.
Hvarannandagsläsning förekommer ej;
öfverstiger barnantalet i en klass två år å rad
35-37, anskaffas nya lärarekrafter eller
också flyttas det öfverskjutande barnantalet
till någon mindre befolkad grannskola.
Fattiga föräldrars barn få all materiell gratis.
Lärarelönerna äro 90 % högre än i
Sverige, fast levnadskostnaderna i Danmark äro
lägre, och lärarebostäderna mer än dubbelt
så goda som de svenska både i antal rum
och öfrigt. Tidsfördelningen mellan
läroämnena är en annan och mera lämpad för
det praktiska lifvets behof: i danska skolor
är blott en tredjedel så mycken tid som hos
oss anslagen åt kristendomen men åt
räkning och modersmål mera. Skolhusen äro
ståtliga och-fullt tidsenliga, och
provinsialläkaren skall granska ritningarna, innan ett
nytt skolhus får uppföras. Präster och
folkskollärare samarbeta i hjärtligaste endräkt.
I Danmark har man insett, att ju mer man
kostar på folkupplysningen, dess bättre
re-der sig yrkesidkaren, om han är bonde eller
något annat.
Hos oss borde statsbidrag lämnas försam-
lingarna for skolhusbyggnad, och lärames
löner utgå helt ur statskassan, så att
utgifterna för skoländamål blefve mera jämt
fördelade. En stat, som anser sig ha råd att
offra 81 Vj millioner kr. för det materiella
försvaret, bör kunna bestå mer än 17
millioner åt det andliga, som dock är landets
säkraste värn. Detta inse danskarne, och
följa vi ej deras exempel, varda vi alla
öfriga vackra ansatser till trots en
efterblifven nation.
Tidningens redaktion uttalar för egen
del såsom sin mening, att särskildt
åtskilliga af de slutsatser, till hvilka
författaren, »en känd entusiast för vårt
folkskoleväsendes utveckling», kommit,
äro »mycket djärfva».
Skolresor till Helsingborg. Med
tanke på den stundande utställningen i
Helsingborg tillsatte därvarande
kretsförening vid sitt senaste sammanträde
en kommitté, som skulle verka för
bildandet af en skolresebyrå. Till
konstituerande sammanträde, som hölls i förra
veckan, hade sammankallats rektor S.
Vägner, adjunkten I. Åhgren,
folkskoleinspektör A. Gierow samt folkskollärarne
N. Krok, M. A. Lindén och O. Nord.
Härvid beslöts:
att hos skolrådet anhålla om att i
Slotts-vångsskolan få disponera lämpliga lokaler,
dels till sofsalar, dels till matrum för
skolungdom, som besöker staden och där vill
tillbringa en natt;
att söka anskaffa 25 st. tältsängar jämte
kuddar och filtar;
att hos utställningsstyrelsen anhålla om
nedsatt inträdesafgift och hos styrelserna
för södra Sveriges järnvägar onT
nedsättning i biljettpris, samt
att å de danska statsbanorna likaledes
söka erhålla nedsättning i biljettpriserna.
På sammanträde i förra veckan
beviljade skolrådet framställd begäran
angående lokalerna.
Skolresebyrån skulle därjämte uppgöra
program för skolvandringarna till
Helsingborg och därmed sammanhängande
.utflykter till Höganäs, Kullen och
Danmark. Genom offentliggörande och
spridande af dessa program vill man söka
sätta i gång så många skolvandringar
som möjligt till Helsingborg såväl
instundande sommar som sedermera.
Nattlogis skulle erhållas i
Slottsvångs-skolan mot en afgift af 30 öre pr barn,
och anstalter vidtagas för att barnen till
ett billigt pris skulle erhålla kaffe, mjölk
och smörgåsar.
Kostnaderna för igångsättandet af det
hela beräknas komma att uppgå till 300
kr., och hoppas man kunna anskaffa
denna summa genom välvilliga bidrag
från personer, som behjärta företagets
goda syfte.
Till ordförande i styrelsen utsågs
rektor Vägner och till vice ordförande
adjunkt Åhgren. Folkskolläraren N. Krok
utsågs till föreståndare för
skolresebyrån med skollärare O. Nord till
suppleant. Byrån ämnar dessutom söka att
med sig adjungera lärarinnor dels från
stadens elementarläroverk för flickor och
dels från folkskolorna.
Göteborgs folkskolors feriebarn
under förra sommaren uppgingo enligt
den nu utkomna årsberättelsen till ett
betydande antal. Till 198 fattiga
folkskolebarn, som under sin ferietid
kunnat få vistas på landet hos släktingar
eller bekanta, utdelades som bidrag till
resekostnad och utrustning 777 kronor.
Det förtjänar i detta sammanhang
nämnas, att tre af dessa mycket fattiga barn
kvarstannat hos sina värdfolk på landet
och icke återvändt till staden.
Icke mindre än l, 113 barn erhöllo
intyg, som berättigade till prisnedsättning
vid resa på statens järnvägar. Ett och
annat barn kom visserligen ej att
begagna sig häraf, men de allra flesta
följde sin plan, flera reste långa vägar
ensamma. Så till exempel begåfvo sig
till Mälarlandskapen 60, Småland 58,
Skåne 52, Östergötland 24, Värmland 12, Nerke
10, Dalarne 4, Norrland 4 och till Blekinge 3.
Flertalet slogo sig dock ner i
Västergötland och Halland, hvarjämte
gifvetvis i Bohuslän hamnade ett större
antal, som ej ingår i ofvannämda siffror.
Anordningen har slagit väl ut, och blott
l ett enda kändt fall ha villkoren för
prisnedsättning missuppfattats af
vederbörande stationsbefäl.
Illustrerade lektioner medels ski
optikon komma hädanefter att införas
äfven i Helsingborgs dagliga folkskolor.
På skolrådssammanträde i förra veckan
beslöts nämligen, att Gustaf
Adolfs-skolans naturkunnighetsrum skulle
inredas så, att det lämpade sig för dylikt.
Sådana illustrerade lektioner hafva hittills
förekommit endast inom
fortsättnings-och ersättningsskolorna, och för deras
räkning ha flera bildserier blifvit
inköpta. De ämnen inom dagligskolan,
som skulle draga nytta af den nya
im-dervisningsmateriellen, äro företrädesvis
geografi och naturkunnighet. Klart är,
att barnen genom dylika lektioner
få en helt annan uppfattning af och
ett betydligt större intresse för de
ifrågavarande ämnena.
Vid samtliga hufvudstadens folkskolor
är en dylik undervisningsmetod
anbefalld och har förekommit sedan ett par
år tillbaka.
Tjänsters tillsättning.
SÖKANDE. Till en folkskolläraretjänst
i Helsingborg hafva anmält sig 5 sökande,
nämligen e. o. läraren därstädes N. Norén,
J. O. Holmer i Glumslöf, O. P. Sandström i
Nederkalix, A. Lindelöf i Brandstorp och O.
Bokelund i Frillestad.
* FÖRSLAG. Till klockare-, organist- och
kyrkosångaretjänsterna i Stora Herrestad,
Mim.: 1) A. Ståhl i Skepthammar, Upps., 2)
J. K. Ebbesson i V. Kamp, 3) N. Nilsson i
V. Kärrstorp.
VÄLDE. Till folkskollärare och organist
i Haurida, Jönk.: G. O. Jakobsson i
Bäla-ryd (ensam sökande).
- Till lärare vid Köpinge folkskola,
Laholms landsförsamling: vik. därstädes Oskar
Nordin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
