Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. (1,103.) 18 februari 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 7
SVENSK LÄRARETIDNING.
123
rådets ordförande, kyrkoherden J. O.
Boström, vid den afskedsfest, som
anordnades för Vinberg å Sundsvalls Tivoli
af skol- och kyrkoråd, kamrater samt
många enskilda vänner.
Såsom en gärd af samhällets erkänsla
för V:s långa, plikttrogna och särskildt
i början klent aflönade lifsgärning
tillerkändes honom af kyrkostämman en
tilläggspension af 750 kr. årligen eller
lika stor som den från
pensionsinrättningen utgående.
V. var under en följd af år ledamot
af fattigvårdsstyrelsen, bl. a. under
nödåren 1867-68. Äfven var han medlem
af kyrkorådet och innehade befattningen
som kyrkovärd, tills han 1890 tog
afsked i afsikt att afflytta från staden.
På grund af icke blott sina goda
lärareegenskaper utan jämväl sitt
älskvärda, glada och fryntliga väsen i öfrigt
var V. allmänt aktad och afhållen, en
hedersman af den gamla goda stammen,
om hvilken med skäl kan sägas, att han
var allas vän och ingens ovän.
V. var en bland stiftarne af
Sundsvalls skollärareförening 1883, hvars
ordförandeplats han beklädde från
föreningens bildande till 1888.
Han sörjes närmast af efterlämnad
maka i andra giftet, född Nordgren,
samt en dotter från första äktenskapet,
gift med kyrkoherden J. P. Linde i
Krokek, Östergötland, samt af en åldrig syster.
Aug. Björklund.
Uttalanden i lärarekårens Iöne~
och pensionsfrågor.
5.
För undvikande af missförstånd vill
jag omnämna, att de 2,000 kr., som
nämdes i min artikel i n:r 3 af Svensk
Läraretidning, utgjorde hela min kostnad
för fyraårig seminariekurs, och kan jag
tillägga, att denna summa var
ungefärliga genomsnittskostnaden i den klass,
jag tillhörde. Att den, som lefde »högst»
ibland oss, ej gjorde slut på 3,000 kr.
kan jag försäkra.
Att en seminarist kan lefva på 500
kr. om året, under det en folkskollärare
ej reder sig med 700 kr., beror därpå,
att den förre ej har några andra
utgifter än till lefnadskostnader. Till
lärarens lefnadskostnader återstår af de
700 kronorna endast kr. 378,40, enligt
hvad jag visade i n:r 3. Således, äfven
om vår grundlön blir höjd med 100 kr.,
ha vi ej 500 kr. till lefnadskostnader.
Dessutom ligger det i sakens natur, att
en studerande yngling skall kunna lefva
billigare än en lärare, som ju skall vara
»rangerad karl». Så t. ex. behöfver en
seminarist vanligen ej inackordera sig
mer än 8 månader af året, under det
läraren får betala för sig året om.
Landsortslärare i första lönegraden.
A. E. Hammel f- Efter en längre
tids sjuklighet afled den 29 januari i
sitt hem folkskolläraren Abel Emanuel
Hammel i Karlskrona. Det var den
förhärjande lungsoten, som så småningom
ändade hans lif.
Hammel föddes i Karlskrona den 24
januari 1474 och var son till aflidne
folkskolläraren därstädes P. M. Karlsson.
Efter att hafva genomgått högre all:
manna läroverket i födelsestaden aflade
han studentexamen vårterminen 1893.
Därefter idkade han studier vid
Chal-mersska institutet i Göteborg hösten
samma år och vårterminen 1894 men
måste sedan afsluta vistelsen där på
grund af svag hälsa. Han hade
nämligen ämnat utbilda sig till ingeniör på
mekaniska området, om hans krafter
till-låtit det.
Hösten 1895 inskrefs han vid
Linköpings folkskollärareseminarium och aflade
följande vår examen.
Från och med höstterminen 1896
antogs han som e. o. lärare vid
Karlskrona stadsförsamlings folkskolor och
blef ordinarie där från 1901 års början.
För sjukdom åtnjöt han emellertid
tjänstledighet omkring ett år, innan döden
kom som en befriare.
Hammel var en mycket kunskapsrik
och begåfvad man. Hans logiska och
klara anföranden vid olika tillfällen, icke
minst genom föredrag, bära nogsamt vittne
därom. Han var ock mycket anlitad
som privatlärare för lärjungar vid högre
allmänna läroverket, och många af dessa
bevara honom i tacksam hågkomst.
Närmast sörjes han af maka och en
liten dotter, fem syskon och kamrater.
Hvile han i frid! G. Wr.
Amelie Magnusson t- Flaggan
vid Kungsholms folkskola härstädes var
i måndags vid tiden för skolans början
hissad på half stång som tecken till att
sorgen kommit på besök, och de, som
ej redan på söndagen erhållit kännedom
därom, erforo vid framkomsten, att
lärarinnan fröken Amelie Magnusson tidigt
på söndags morgon efter cirka 2 dagars
sjukdom aflidit å Serafimerlasarettet i
en ålder af 47 år.
Fröken Magnusson har gjort sig känd
och värderad icke blott inom
kamratkretsen, där hon stod som ett mönster
af plikttrohet, utan också utanför
densamma. Så har hon varit en mycket
verksam medlem af Kungsholms
kyrko-kör, där hon under flera år tjänstgjort
som sekreterare.
Fröken Magnusson föddes i Stockholm
1855, aflade lärarinneexamen vid
härvarande seminarium 1876 samt erhöll
omedelbart anställning vid Stockholms
folkskolor. Hon har nu nedlagt
vand-ringsstafven men skall hos såväl barn
som kamrater och talrika vänner länge
fortlefva i ett välsignadt minne.
C. J. Lexén "f. Den 7 dennes
afled i sitt hem i Haragården, Älfsb.,
f. d. folkskolläraren Carl Johan Lexén.
Han var född 1816 i Fägred, tog 1843
i Skara folkskollärareexamen såväl som
organistexamen och blef 1848 kantor
och folkskollärare i Remmene. Som
sådan kvarstod han till 1877, då han tog
afsked med pension.
Duglig lärare, mångbetrodd
kommunalman och med praktisk läggning
förvärfvade han genom flit och
sparsamhet en god ekonomisk ställning.
Han afled ogift.
A. Olsson ^. Nyligen afsomnade i
sitt hem i Södra. Fågelås, Skbg,
organisten, kantorn och f. d. folkskolläraren
August Olsson.
Han var född 1834 i Mellby, tog i
Skara folkskollärareexamen 1852 samt
organist- och kantorsexamen 1859 och
blef 1863 organist, kantor och
skollärare i Södra Fågelås.
Mycket aktad och värderad samt
synnerligen anlitad i kommunala
angelägenheter var han församlingens »allt i
allo ».
Lärarelönerna i England.
Enligt 1902 års skollag skola de nya
skolstyrelserna äfven hafva skolornas
ekonomi om hand och således bestämma
öfver lärarnes aflöningsförhållanden.
Förut hafva lärarelönerna varit mycket olika
på olika orter. I synnerhet mellan
»Board-skolor» och »friskolor» har skillnaden
varit stor. Då den nya lagens mening
tydligen äfven är den att bringa reda
uti aflöningsförhållanden a, är det ju helt
naturligt, att lärarne börjat tänka på
en ordentlig lönereglering samt att få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
