Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. (1,105.) 4 mars 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 9
SVENSK lARARETIDOTNG.
149
Hvilket skall då detta obligatoriska
skolspråk vara? Skall denna fråga lösas
utan men för vårt folks själfständiga
kultur, då kan man knappast undgå att
försynda sig mot en annan afgud: den
beprisade uniformiteten i alla läroverks
program öfver hela riket. Det går
uppenbart icke an, att vår medelklass
genom sin vippfostran skall vara så godt
som uteslutande hänvisad till blott ett
enda samtida folks kultur. Men det är
icke nödvändigt, att denna ensidighet
skall förebyggas genom personalunion
af två eller flera tungomål i samma
barnhufvud. Det är nog, om, i kraft af
lagen om arbetsfördelning, en del af
denna klass har hämtat sin
hufvudsakliga språkbildning från ett särskildt folk,
en annan del åter från ett annat.
Professor Hjärnes uttalanden i
allmänna frågor äro ej sällan minst
lika mycket ägnade att framkalla
motsägelse som att vinna anslutning.
Men med det ofvan anförda har han
utan tvifvel slagit spiken rätt på
hufvudet. Skulle den uppfattning,
han här förfäktat, icke vinna gehör,
då krymper den tillämnade
läroverksreformen ihop till en ren
obetydlighet, och den senaste stora
läroverkskommittén kommer liksom de
föregående endast att erbjuda en
ny illustration till den gamla fabeln
om berget, som födde en råtta.
Inte ett ord om folkskolan
yttrades vid det i Uppsala af ett
stort antal professorer utlysta mötet
för diskuterande af skolfrågan,
anmärker Eskilstuna-Kuriren, som
tilllägger: »Visserligen är det sant, att
Uppsalaprofessorerna bruka vara litet
främmande för hvad som rör sig
utom deras kretsar, men att vid ett
möte om reformer i nationens
skolväsende alldeles glömma nationens
egentliga skola och det oafvisliga
re-formkrafvet, att denna måste blifva
bottenskola för alla klasser och alla
läroverk - det är dock nästan för
starkt.»
Svensk Läraretidnings pristäflan.
Redaktionen af Svensk
Läraretidning anordnade under förra året en
litterär pristäflan. Inom den
fastställda tiden inkommo 12
täflings-skrifter. Desamma hafva granskats
af en prisnämd, bestående af
folkskoleinspektören R. Johansson i
Jönköping, folkskolläraren M. Nelander
i Norrköping samt Svensk
Läraretidnings redaktör.
Nämden har enhälligt fördelat de
i inbjudningen utlofvade prisen på
följande sätt:
Första priset: Om arbetssättet i
landsbygdens folkskolor. Af folkskolläraren
Krister Hagström, Agnesberg. 150 kronor.
Andra priset: Seminarierna och
lärare-bildningen. Af folkskolläraren Sven Nylund,
Stockholm. 100 kronor. ’
Tredje priset: Frihandsteckningskurser och
teckningsförebilder. Af teckningsläraren
vid Karlstads folkskolläraresemmarium K,
Hugo Segerborg. 50 kronor.
Författarne till öfriga täflingsskrifter
kunna inom mars månads utgång
återfå sina skrifter, sedan de på ett eller
annat sätt (genom uppgifvande af
namnsedelns innehåll eller
annorledes) styrkt sin äganderätt.
De täflingsskrifter, som ej
återhämtats före mars månads i^tgång, varda
därefter jämte de oöppnade
namnsedlarna uppbrända.
Osäkra om sina befattningar
äro en hel del folkskollärare i vårt
land, heter det i en notis, som efter
Göteborgs Aftonblad blifvit återgifven
i en mängd tidningar. I n:r 7 af
denna tidning refererade vi ett
ganska ovanligt mål, som den 30
januari blifvit afgjordt hos k. m:t. En
folkskollärare i Skåne hade sökt och
erhållit de förenade klockare-,
kantors- och organistbefattningarna i
pastoratet. Som sistnämda
befattningar icke voro förenade med
folkskolläraretjänsten i fråga eller för
öfrigt med någon folkskolläraretjänst
i pastoratet, förklarade såväl
domkapitlet som k. m:t, att sedan
läraren erhållit sökt befordran till annan
plats, hans lärarebefattning skulle i
laga ordning återbesättas. Lärarens
begäran att få kvarstå vid
folkskollärarebefattningen, mot det att han
afsade sig de sedermera erhållna
klockare- och organisttjänsterna, fann
k. m:t ej heller skäl bifalla.
Det är med detta prejudikat för
ögonen, ’som »en hel del
folkskollärare i vårt land i samma kasus»
skulle känna sig osäkra om sina
befattningar.. Vi kunna lugna våra
läsare. De folkskollärare, hvilka äro
i samma kasus, äro mycket få, om
det ens finnes någon. Det är ju
att märka, att utslaget icke alls
gäller den, som blifvit vald till
innehafvare af förenade
folkskollärare-, klockare- och
organistbefattningar. Det gäller, såsom framgår
af utslaget i n:r 7, folkskollärare,
hvilken sökt och erhållit
klockare-och organistbefattning, som icke är i
stadgad ordning förenad med
folkskolläraretjänst. Det kan vidare icke
heller gälla folkskollärare, som före
1894 sökt och erhållit klockare- och
organistbefattning samt med
församlingens tillåtelse fått fortfarande
inne-hafva sin förra tjänst, enär före
utfärdandet af k. kungörelsen den 4 maj
1894 något särskildt medgifvande för
tjänsternas förening icke erfordrades,
utan kunde församlingarna härvidlag
handla efter godtfinnande. Och det
kan slutligen ick,e heller gälla den,
som före 1894 års författning blifvit
vald till innehafvare af förenade
tjänster med villkor att först framdeles
tillträda en eller annan af sysslorna.
De förenade tjänsterna äro ju i detta
fall redan tillsatta, och först då
befattningarna efter den redan valde
blifva lediga, behöfs domkapitlets
medgifvande för att tjänsterna
fortfarande skola få vara förenade.
Utslaget innebär emellertid en
maning för lärarekårens medlemmar att
icke lättvindigt söka organist- eller
klockaresyssla i ,tro att man kan
utan att tjänsterna äro förenade få
fortfarande behålla äfven
folkskollärareplatsen. 1894 års förordning
tillkom i syfte att hindra missbruk
beträffande lönerna, och det är af vikt
för lärarekåren, att denna förordning
hålles i helgd.
S KOLNYHETER
Skolstatistiken. Från trycket har
utkommit berättelse om statens allmänna
läroverk för gossar läsåret 1900-01,
utarbetad i k. ecklesiastikdepartementet.
Den är utarbetad efter samma grunder
samt behandlar samma ämnen som
berättelsen för läsåret 1898-99.
Statsunderstöd åt enskilda
läroverk. K. m:t har af anslaget till
understöd åt enskilda läroverk för
hvartdera af åren 1903 och 1904 beviljat
följande belopp, nämligen:
till styrelsen för Privata
lärarinneseminariet i Stockholm 3,000 kr., föreståndarinnan
för Nya lärarinneseminariet i Stockholm
Alma Detthow 3,000, styrelsen för Anna
Sandströms seminarium i Stockholm 3,000,
föreståndarinnan för Soft Almquists
samskola i Stockholm Sofi Almquist 3,000,
föreståndaren för Fjellstedtska skolan i
Uppsala J. Kerfstedt, utöfver det genom beslut
den 30 december 1901 anvisade belopp af
7,000 kr., 2,000, styrelsen för Uppsala
enskilda läroverk och det därmed förenade
Uppsala privatgymnasium, utöfver det
förut genom nyssnämda beslut anvisade be
lopp af 4,000 kr., 5,000 samt styrelsen för
Lunds privata elementarskola 4,000 kr.
En ny högre folkskola.
Domkapitlet i Lund har till k. m:t
öfver-lämnat en af Try de församling gjord
ansökning dels om ett årligt
statsbidrag af 2,400 kronor till en högre
folkskola inom församlingen, dels ock om
fastställelse af ett ansökningen bifogadt
förslag till reglemente för ifrågavarande
skola.
K. m:t har under de i k.
kungörelserna den 16 juni 1875, den 2 juni
1893 och den 28 maj 1897 angående
anslag för högre folkskolor stadgade
villkor medgifvit, att för ifrågavarande
skola må för hvartdera af åren 1903
och 1904 utgå ett belopp af 1,000
kronor, hvarjämte k. m:t för skolan
fastställt reglemente.
Att k. nr.t endast beviljat 1,000 i
stället för af församlingen begärda 2,400
kronor beror därpå, att det af
riksdagen beviljade anslaget till högre folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
