Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 16. (1,112.) 22 april 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 16
SVENSK LÄRARETIDNING.
273
Förbättring i skolväsendet.
Vederbörande folkskoleinspektör hade i
skrifvelse till domkapitlet i Göteborg den 15
mars 1902 hemställt,
att, enär inom Bollebygds skoldistrikt
funnes två flyttande småskolor, den ena for
Gesebols och Tubbareds rotar samt den
andra för Råssa och Grönhö rotar, hvilka
småskolor icke på nöjaktigt sätt fyllde
behofvet inom de områden, för hvilka de vore
afsedda, i det att Grönbo och Gesebols
rotar låge delvis såp. aflägse t från folkskolorna
i Fläskjum och Örelund, att de till dessa
rotar hörande barn icke utan svårighet
kunde begagna berörda folkskolor, samt
hvad anginge småskolan Gesebol-Tubbared
dess skollokaler låge så långt från
hvarandra, att roteförhör icke utan stora
svårigheter för lärarinnan kunde hållas,
domkapitlet måtte vidtaga åtgärder för utbytande
af dessa flyttande småskolor mot två fasta
treklassiga småskolor vid Kassa och
Tubba-red samt två fasta mindre folkskolor vid
Grönbo och Gesebol, för hvilken ändring
några nya eller större skollokaler icke
erfordrades.
Församlingen motsatte sig å
kyrkostämma den 7 april 1902 ifrågavarande
förslag och anförde såsom skäl därför
bland annat,
att’ den föreslagna ändringen måste
anses onödig, enär antalet barn vid dessa
skolor nedgått, att de lokala
förhållandena inom skoldistriktet gjorde det
omöjligt att förlägga skolorna så att icke några
barn från enstaka hemman finge något
längre väg till skolan än andra, att någon
ändring i afseende å ifrågavarande skolor
emellertid icke begärts af någon enda
församlingsmedlem, att de af
folkskoleinspektören påyrkade förändringarna skulle
medföra en ökning i kostnaderna for
skolväsendet med minst 500 kr. årligen samt att
församlingen, som under de senaste femton
åren vidkänts stora utgifter för sitt
skolväsen, ännu häftade i skuld därför till belopp
af omkring 10,000 kr.
Folkskoleinspektören föreslog i
skrifvelse till domkapitlet den 18 oktober
1902 för att i möjlig mån begränsa
församlingens utgifter för folkskoleväsendet
den inskränkning i sitt förslag, att
distriktet kunde medgifvas att tills vidare
dröja med inrättandet af en mindre
folkskola i Gesebols rote samt barnen där
i stället hänvisas till Örelunds skolor.
Under förklaring, att domkapitlet ville
låta tills vidare anstå med inrättande af
fast mindre folkskola vid Gesebol, på
grund af hvad folkskoleinspektören
anfört, fann domkapitlet skäligt ålägga
Bollebygds skoldistrikt att utbyta de två
flyttande småskolorna vid
Råssa-Grön-bo och Gesebol-Tubbared mot två fasta
småskolor (litt. d) vid Råssa och
Tub-bared och att inrätta en fast mindre
folkskola (litt. H) vid Grönbo, hvilken
förändring i skolväsendet skulle vara
genomförd senast vid början af läsåret
1904.
Häri sökte församlingen ändring
under yrkande, att domkapitlets beslut
mätte upphäfvas samt den nuvarande
anordningen af småskolorna inom
distriktet fastställas.
K. m:t har den 4 dennes pröfvat
skäligt att, med ändring af domkapitlets
beslut, ålägga Bollebygds skoldistrikt att
i stället för de två flyttande småsko-
lorna, den ena för Gesebols och
Tubbareds rotar samt den andra för Råssa och
Grönbo rotar, inrätta en fast småskola
för Råssa rote, en fast småskola för
Tubbareds rote samt en flyttande
småskola för Grönbo och Gesebols rotar,
hvilken förändring i skolväsendet skall
vara genomförd vid början af
vårterminen 1905.
Församlingen äger höja
små-skollärarinnelönen. Skogs Tibble
församling bestämde å kyrkostämma den
26 oktober 1902 den årliga lönen åt
församlingens småskollärarinna Anna
Charlotta Elisabet Lindemalm till 350 kr.
Häröfver anförde arrendatorn G. E.
Jansson i Vrå besvär hos länsstyrelsen i
Uppsala län under anförande, att
ifrågavarande småskollärarinna icke vore
berättigad att åtnjuta högre årlig lön än
300 krcnor, emedan hon ännu icke
tjänstgjort vid småskola fullt-tio tjänsteår.
Enligt utslag den 5 december 1902
förklarade länsstyrelsen, »att, enär
klaganden ej ens uppgifvit, att
ifrågavarande beslut icke i laga ordning
tillkommit eller strede mot gällande lag
och författningar, samt beslutet
uppenbarligen hvarken kränkte klagandens
enskilda rätt eller eljest hvilade på
orättvis grund eller öfverskrede deras
befogenhet, som detsamma fattat, besvären
af länsstyrelsen ogillades.
K. m:t har ej funnit skäl att i
öfver-klagade utslaget göra ändring.
Fråga om tjänsteårsberäkning.
Folkskollärarinnan Maria Josefina Ekman,
som den l december 1868 blifvit anställd
vid en af Söråkers sågverks ägare i
Häs-sjö församling inrättad folkskola, i
hvilken meddelats undervisning i
folkskolans alla läro- och öfningsämnen, samt,
efter det skolan upptagits i
församlingens folkskoleväsende, sedan början af år
1884 tjänstgjort såsom församlingens
ordinarie lärarinna vid skolan, har hos
k. m:t anhållit, att hon måtte förklaras
berättigad att såsom ordinarie tjänsteår
beräkna den tid utöfver fem år, som
hon före år 1884 tjänstgjort vid
ifrågavarande skola.
K. m:t har emellertid ej funnit skäl
att bifalla denna ansökning.
Statsbidraget för
slöjdundervisningen. Skolrådet i Knislinge ar?höll
hos länsstyrelsen i Kristianstads län om
statsbidrag för år 1902 för undervisning
i slöjd för gossar vid Knislinge och
Bifvaröds folkskolor med 80 kr. för
hvardera eller tillhopa 160 kr.. Då af
vederbörande folkskoleinspektörs intyg
fram-ginge, att vid Bifvaröds slöjdskola för
gossar endast ett fåtal slöjddagar det
föreskrifna minimiantalet elever varit
närvarande, utanordnade länsstyrelsen
statsbidrag för allenast en skola med 80
kronor.
Samma skolråd hade Bäfven rekvirerat
statsbidrag för undervisning i kvinnlig
slöjd vid nämda två folkskolor under
åtta månader af år 1902 med 40 kr. för
hvardera eller tillhopa 80 kr. På grund
af ett vid rekvisitionen fogadt utdrag af
slöjd journalen för Bifvaröds skola
ansågs denna skola berättigad till
statsbidrag endast för sex månader med 30
kr., hvadan länsstyrelsen utanordnade
statsbidrag för de båda skolorna rned
allenast 70 kr.
Häröfver anförde skolrådet besvär,
men k. m:t har den 4 dennes ej funnit
skäl vara anförda, som kunna föranleda
ändring i öfverklagade besluten.
Fattigvårdsstyrelsen skall sörja
för barnens uppfostran, om
föräldrarna äro medellösa.
Skomakaren Gustaf Lundin från Qstebo Södre af
Skålleruds församling har hos k. m:t
anhållit, att då han vore i fattiga
omständigheter, honom måtte tillerkännas
något årligt bidrag till hans åtta barns
uppfostran och vård.
K. m:t har funnit ansökningen icke
föranleda till annan åtgärd än att
hand-l,ingarna skulle öfverlämnas till
länsstyrelsen i Älfsborgs län för att tillställas
vederbörande fattigvårdsstyrelse till den
åtgärd, styrelsen kan anse sig befogad
att vidtaga i enlighet med § 49 af
gällande folkskolestadga.
Statsanslag till vandrande
skolkök. På därom af styrelsen för
aktiebolaget Ateneum’ för flickor gjord
ansökning har k. m:t den 4 dennes såsom
bidrag till anordnande under år 1903 å
två särskilda ställen af
undervisningskurser vid ett af styrelsen inrättadt
am-bulatoriskt skolkök, beviljat ett anslag
af 600 kronor.
Vägrad dispens. Vikarierande
folkskolläraren vid Backaryds
församlings folkskola i Humlamåla Per Nordin
erhöll den 13 juni 1902 k. m:ts
medgifvande att utan hinder däraf, att han
vid afgångspröfning vid
folkskollärareseminariet i Lund vårterminen 1895 ej
enligt 47 § i gällande seminariestadga
erhållit fullständigt afgångsbetyg för
anställning som ordinarie folkskollärare,
få söka och innehafva ordinarie
folk-skollärarebefattning in örn Backaryds
församling. Nu har Nordin, som den 2
september i fjor enhälligt valdes till
ordinarie folkskollärare i nämda
församling och för sin tjänstgöring undfått
hedrande vitsord, hos k. m:t anhållit
om rätt att söka och innehafva ordinarie
anställning som folkskollärare inom
riket eller, om detta ej kunde medgifvas,
inom Blekinge och Småland eller
åtminstone inom Blekinge län. Men k. m:t
har icke funnit skäl att bifalla denna
ansökning.
Klockareafsättningen i Burlöf.
Som bekant, beslöt Burlöfs församling å
kyrkostämma den 10 sistlidna mars att
utan vidare afsätta församlingens
klockare och organist direktör Herman Åker-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
