Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (1,115.) 13 maj 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 19
kärt minne en af Bergslagens kårer
skänkt hederssabel.
För de små i sin trakt har han städse
varit en »praktisk hjälpreda», alltid
tjänstvillig, då det gällt råd eller
upp-sättande af skrifvelser af allehanda slag;
och har man fått hjälp af »Pettersson
i Önshötta», då har man varit säker på,
att det dugt. Därför har han också alltid
kunnat glädjas åt kärlek och förtroende
inom vidsträckta kretsar samt fått erfara
månget bevis därpå.
Må nu den gamle hedersmannen
under sin lefnads afton få i rikt mått
erfara det lugn och den hvila, hvaraf han
under ett verksamt lif gjort sig så
förtjänt! Ernst S.
Småskollärarinnornas utbildning
och
deras ställning till folkskolan,
Detta ärende utsändes i år till
behandling af Sveriges allmänna
folkskollärareförenings samtliga kretsar.
Centralstyrelsen lämnar i årsskriften
följande redogörelse:
Från Tveta härads
folkskollärareförening har den 31 januari 1902 till
centralstyrelsen ingått en motion med
anhållan om åtgärders vidtagande, för att
lärare och lärarinnor vid småskolan må
beredas en lättare öfvergång till
folkskolan, än nu gällande bestämmelser
medgifva.
En dylik öfvergång bör enligt
motionen beredas på det sätt, att lärare och
lärarinnor, som utexaminerats vid af
staten godkända småskollärarinneseminarier,
erhålla rätt att under vissa villkor utan
inträdesexamen vinna inträde i andra
eller möjligen tredje klassen vid statens
folkskollärare- och
folkskollärarinnesemi-narier.
Genom en sådan anordning skulle
enligt kretsföreningens mening småskola
och folkskola blifva mera organiskt
sammanfogade, lärare och lärarinnor vid de
båda skolorna skulle komma att
ömsesidigt bättre uppskatta hvarandras
verksamhet, och resultatet af deras
gemensamma arbete skulle blifva mera
fruktbringande, enär de erfarenheter, som
inom småskolan vunnes, skulle komma
folkskolan till godo. Denna anordning
skulle äfven verka väckande och
sporrande på bildningssökande, dugliga och
intresserade lärare och lärarinnor i
småskolan; den skulle blifva en garanti för
att personer med verklig håg och
fallenhet för lärarekallet ägnade sig åt
detsamma, och den skulle vara en gärd af
rättvisa mot framåtsträfvande lärare och
lärarinnor, hvilka mot en låg aflöning
med berömmelse arbetat i småskolans
tjänst.
Såsom villkor för en dylik rättighet
föreslås i motionen:
att den sökande i sitt afgångsbetyg
från småskollärarinneseminariet i kun-
skapsämnena erhållit minst 12
betygsenheter,
att han eller hon minst tre år
tjänstgjort i småskola, i mindre folkskola,
eller som biträdande lärare i folkskola,
samt
att denna tjänstgöring åtminstone för
det sista tjänsteåret blifvit bedömd med
minst 2-J- betyg för
undervisningsskicklighet, förmåga att i skolan upprätthålla
ordning och i öfrigt leda barnens
uppfostran samt för nit.
Beträffande hela det framställda
förslaget har kretsföreningens styrelse
uttalat den afvikande meningen, att de
enda vägar, på hvilka man under den
närmaste framtiden kunde gagna
småskollärarinnornas sak, vore, att man dels
arbetade på att skaffa bättre lönevillkor
åt småskolepersonalen, dels understödde
sträfvandet att göra kursen vid
småskollärarinneseminarierna tvåårig. Som skäl
för denna sin ståndpunkt har
kretsstyrelsen anfört den förmodan, att den
föreslagna förändringen icke skulle äga
utsikt att blifva förverkligad, och detta
därför, att småskollärarinneseminariets
lärokurs och lärokursen i
folkskollära-rinneseminariets första klass icke vore
afpassade efter hvarandra. Så till
exempel inginge i den senare ämnet
geometri, som icke alls förekommo i den
förra, och undervisningen i svensk
språklära vore allt för knapphändig vid
småskollärarinneseminarierna för att utgöra
grundval för grammatikstudiet i
folkskol-lärarinneseminariets andra klass.
Gentemot dessa invändningar har
kretsföreningens flertal anfört, att de lärare
och lärarinnor, som här äro i fråga,
besitta en rikare erfarenhet och större
mognad än vanliga seminarieelever, att de
på grund häraf skulle icke blott
lätteligen förmå under sitt första år vid
folk-skollärarinneseminariet ersätta den brist,
som möjligen kunde förefinnas i
afseende på en eller annan punkt af teoretiskt
vetande, utan ock kunna i vissa ämnen,
t. ex. metodik, i högre grad än vanliga
seminarieelever tillgodogöra sig
undervisningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
