- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 22:a årg. 1903 /
335

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (1,115.) 13 maj 1903 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 19

SVENSK LÄRARETIDNING.

335

ståndarinnan Anna Rönström, som ansåg
denna examen icke blott vara i
allmänhet onödig utan skadlig särskildt för de
högre flickskolorna, hvilka skulle på
grund af allmänhetens uppfattning om
examens betydelse bli tvingade till att
inrätta sig med hänsyn till denna
examen. Flickskolans högre klasser, som
äro af så stor betydelse för
karaktärs-daningen, skulle bli fåtaligt besökta, och
öfveransträngning skulle bli en säker
följd af realskoleexanien. Examen är en
jesuitisk uppfinning i syfte att
åstadkomma uniformitet och verkar i regel
skadligt. Talarinnan kritiserade
åtskilliga af kursförslagen. Särskildt framhöll
hon, att för flickor så nödvändiga
ämnen som handarbete och huslig ekonomi
ej erhållit någon plats i sam skolan. Den
föreslagna kursen i geometri skulle hafva
till följd en torr och tråkig
undervisning. Kommittén hade ej alls tagit
någon hänsyn till den undervisning, som
skulle fordras för inträde i realskolan.
De föreslagna kurserna i modersmålet,
historia och geografi syntes vara bättre
än nuvarande för motsvarande stadier.

Professor H. Larsson ansåg
nödvändigt, att kunskaperna vid afgång från
realskolan blefve profvade, men detta
kunde ske af lärarne utan
censorsinstitution. Realskoleexamensförslaget hade
sin förebild i studentexamen, om
hvilkens behöflighet han vore tveksam, då
den vore förlagd till läroverket och
lärarne därstädes under en lång tid haft
tillfälle att taga kännedom om de
afgående lärjungarnes kunskaper. Skulle det
bli realskoleexamen, borde denna få
afläggas under t. ex. ett års tid i olika
ämnen på skilda tider.

Samma uppfattning häfdade rektor J.
Strömberg, som ansåg lektorernas och
adjunkternas betyg i skolan böra gälla
likaväl som professorernas vid
universitet; vid af staten understödda och
kontrollerade läroverk vore ej
realskoleexamen nödvändig, däremot borde den
afläggas af lärjungar vid privatskolor
och af dem, som genom själfstudier
inhämtat det erforderliga kunskapsmåttet.

Skolföreståndarinnan L. Zegolson från
Malmö, professor D. Bergendal,
boktryckaren H. Ohlsson och rektor ’C.
Sprin-chorn framhöllo obehöfligheten af en
rigorös examen vid af staten
understödda läroverk. Den sistnämde ansåg
det för likformighetens skull vara
önskvärdt att uppgifterna för den skriftliga
pröfningen - en svensk uppsats öfver
ett lättare ämne? en öfversättning från
svenska till tyska och en dylik från
svenska till engelska samt proftalen -
skulle utgifvas af
ecklesiastikdepartementet liksom nu är förhållandet vid
skrifningarna i studentexamen, ett
förslag, i hvilket de föregående talarne
instämde. Samtliga dessa talare ansågo i
likhet med läroverkskommitténs flertal
att för afgång från realskolan skulle
fordras godkända insikter i två
främmande språk.

I läroverkskommittén hade professor
E. Carlson och lektor N. Höjer ansett,
att realskoleexamen borde äfven få
afläggas med blott ett främmande språk.
För detta, förslag talade folkskolläraren
N. Lundahl, som trodde, att den befarade
öfveransträngningen därigenom skulle
minskas och ansåg, att man ej borde
försvåra tillträdet till denna examen
genom att uppställa onödigt höga
fordringar. I likhet med inledarinnan ansåg
han examen vara ett ondt, men trodde
det vara ett nödvändigt sådant.
Realskoleexamen borde få afläggas äfven vid
de Öfverbyggnader på folkskolan –
folkskolans högre afdelning och högre
folkskolor - där man inhämtade de kurser,
som fordrades för nämda examen. Detta
skulle lända till folkskolans fromma.

På samma sida ställde sig
folkskoleinspektör A. Vennström, som jämväl
ansåg, att folkskolan i högre grad än
’hittills borde blifva en gemensam
barndomsskola. Läroverkens tre högre klasser
borde kunna indragas; detta hade också
varit den naturliga slutsats, till hvilken
läroverkskommitterade bort komma, då
de som skäl för de gamla pedagogiernas
och de treklassiga läroverkens
obehöflig-het framhålla, att folkskolan’ nu blifvit
så utvecklad, att särskilda skolor för
en sådan bildningskurs icke längre
behöfdes.

På grund af erfarenhet särskildt med
hänsyn till språkundervisningen yrkade
rektor Strömberg, att folkskolan så till
vida blefve bottenskola för allmänna
läroverket, att dettas första klass
indro-ges. Boktryckaren Ohlsson ansåg, att
öfvergång från folkskolan till allmänna
läroverket lämpligast borde ske från
folkskolans tredje klass, då denna läst kurs
enligt litt. A i normalplanen, eller
från fjärde klass i folkskolor, som vore
på annat sätt anordnade, och att vid
inträdet i läroverken blott en lättare
pröfning i rättskrifning, uppsatsskrifning
och räkning skulle fordras.

Förste lärare J. Franzén instämde i
hrr Lundahls och Vennströms uttalande
och framhöll, hurusom folkskolans
utveckling kräfde dessa önskemåls
förverkligande, hvarjämte han utvecklade den
skadliga inverkan, de föreslagna
samskolorna kunde få för folkskolan.

N. L.

Nytt i bokhandeln.

Från skolsalen. Föredrag", uppsatser m. m.
af Teodor Holmberg. Sthm, Nordiska
bokhandeln (i distr.). 5:e haft. l kr. 25 öre.

Kort hjälpreda vid
konfirmationsundervisningen och vid katekesundervisningen i
allmänhet, utgifven af V. Rudin. Sthm, A. V.
Carlsons bokförlagsaktiebolag’. 40 öre.

De odlade växternas lifs företeelser; och
lef-nadsvillkor. I korthet framställda af A. F.

Eckerbom. Sthm, C. E. Fritzes k. hofbokh.
75 öre.

Nordisk tidskrift. 3:e haft. - Dagny. Haft.
8. - Ljus. N:r 32. _____________

Skolresor till Helsingborg.

I syfte att arbeta för främjandet af
Skolresor till Helsingborg och omnejd för
såväl folkskolornas som allmänna
läroverkens ungdom har Helsingborgs
skolresebyrå bildats. Styrelsen utgöres af
rektor S. Wagner (ordförande), adjunkten
I. Ågren (vice ordförande), folkskollärare
N. Krok (byråföreståndare),
folkskoleinspektör A. Gierow saint folkskollärarne
M. A. Lindén och O. A. Nord.

I Slottsvångsskolan förfogar byrån
öfver tre salar till sofrum, hvarjämte
skolkökets matsalar upplåtas till dagligrum,
där besökande kunna intaga måltider. I
närheten af sof rummen är kalldusch
anordnad. För hvarje besökande finnes
tältsäng med kudde och filtar. 32 dylika
sängar äro tillgängliga. Lakan och
handdukar böra af de besökande medtagas.
Borstar, tvål, blanksvärta m. m.
till-handahålles, likaså knifvar, skedar, glas
och koppar. Vaktmästaren i skolan
tillhandahåller kaffe, mjölk, smör, bröd m. m.
till billigt pris. Af gif ten för logi utgör
30 öre pr dygn. Skolbarn, i grupp om
minst 20, erhålla tillträde till
utställningsplatsen för en afgift af 25 öre
personen.

Enligt cirkulär, utfärdadt,af k.
järnvägsstyrelsen den 30 juni 1897, få
deltagare i Skolresor färdas på statens
järnvägar, 3:e klass, i grupp af minst 10
personer - åtföljande lärare eller
lärarinna inberäknad - till ett pris af l1^
öre pr person och km., hvarvid två barn
under 12 års ålder räknas som en
person. För erhållande af nämda
prisned-sättning skall en af vederbörande lärare
undertecknad rekvisition, angifvande dels
antalet personer, som i reseturen
deltaga, med särskild uppgift, huru många
af barnen äro under 12 år, dels
stationerna, mellan hvilka resan kommer att
äga rum, inlämnas i god tid till
stations-inspektören vid den station, från
hvilken resan äntrades; skolande ock likvid
för den å rekvisitionen angifna reseturen
på en gång erläggas. Tur- och
returbiljetter säljas ej, utan rekvireras
biljetter for hemresan på samma sätt som
vid bortresan.

Skolresebyrån har utverkat, att
enahanda villkor, som äro stadgade för
Skolresor å statens järnvägar, äfven
tillämpas å följande enskilda järnvägar:
Landskrona-Helsingborgs, Helsingborg-Hessle-holms, Malmö-Ystads, Klippan-Eslöfs,
Skåne–Smålands, Östra Skånes,
Kristianstad-Immelns, Hessleholm-Marka-ryds och Markaryd-Veinge järnvägar.

Ansökan om nedsättning i
biljettpriset har inlämnats till styrelserna för de
flesta andra järnvägar inom Skåne, men
hafva svar ännu ej kommit byrån
tillhanda.

För resa å Danmarks statsbanor gäller,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1903/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free