Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 24. (1,120.) 17 juni 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 24
SVENSK IARARETIDNING,
429
hem utan måste vanka på stadens
kvalmiga, dammiga gator.
Stipendier för besök vid
sommarkurserna i Uppsala hafva af
landstingets anslag med 30 kronor tilldelats
hvar och en af nedanstående ordinarie
lärare inom Västmanlands län nämligen:
J. Fröijer, P. Verkelin och L Bolin i
Västerås, E. Bergvall och G. Österberg
i Arboga, Aug. Friberg och P. Thulin i
Norberg, A. Herlander i Frösthult, F.
Edén i Svedvi, B. Kjellin och K. Palme
i Väster Våla, N. Lundborg i Fläckebo,
G. Hagström i Tillberga, E. G. Bergström
i Berg och E. Rönnstedt i Sala.
- Kalmar läns södra landstings
stipendier för samma ändamål hafva blifvit
tilldelade folkskollärarne J. Andersson i
Dörby, N. Björkman i Söderåkra, J.
Ernström i Örsjö, O. Ideström i Mönsterås,
F. A. Juhlin i Söderåkra, G. Karlsson
och N. Kroon i Kalmar, J. A. Lundin i
Kalmar landsförsamling, E. A. Vedin i
Halltorp och A. Velin i Vissefjärda.
Moderna
undervisningsprinciper. Göteborgs högre samskola afslöt
den 5 dennes sitt andra läsår. Vid
skolan, som står under ledning af rektor
A. Bendixson, tillämpas mera moderna
principer än man eljest är van vid i
Sverige. En liten antydning om de
grundvalar, hvarpå undervisningen är byggd,
torde därför vara på sin plats.
Rörande undervisningen i första
förberedande klassen må nämnas, att skolan
på detta stadium söker så långt som
möjligt antaga karaktären af ett hem.
Detta kan ske såväl genom klassrummets
anordning som genom barnens
sysselsättning. Vid den senare bör det klart
framgå, att viktigare än resultatet af
arbetet är sättet för dess fullgörande:
villigheten, noggrannheten,
hjälpsamheten, och att ingen rangskillnad finnes
mellan olika slag af sysselsättningar och
åligganden.
Mellan skolans uppgift angifves sålunda:
Grundvalen för klass-sammanhållningen i
mellanskolans afdelningar synes böra vara
den allmänna mognaden. Härvid gäller
det främst den moraliska kraften hos
barnet. Det är denna, som i första
hand röjer sinnets mognad.
Sanningsenlighet, lydnad, styrka att fatta beslut
och att utföra dessa gifva vid denna
ålder förvissning om godt arbetsresultat.
Frihet och själfständighet i arbetet
kan icke, heter det om undervisningen
på det högre stadiet, åstadkommas utan
koncentration af studierna kring ett icke
allt för stort antal ämnen. Vill man
uppställa fordringar i ett eller annat
ämne, ledes man likaledes fram till
koncentrationen såsom en nödvändighet. Och
om gymnasiet förklaras det, att dess
organisation naturligen framgått ur
hänsynen å ena sidan till det praktiska mål,
som uppställts, å den andra till skolans
beslut att med afseende på denna
afdelning fullfölja det mål af allmän och
högre bildning, som bör vara hvarje
läroverks. Som en sak af största vikt
måste här betraktas att genom en
praktisk och lämplig anordning af studierna
så mycket som möjligt förkorta
studietiden, men af icke mindre vikt är,
att lärjungen på alla punkter klart
förnimmer, att det är en enhetlig
mogenhet, som åsyftas genom studiegången.
Högmässotexternas behandling
i folkskolan diskuterades af
Örbyhus-kretsen vid möte i Dannemora den 6
dennes, sedan folkskolläraren V. Nordin
vid Österby bruk inledt frågan.
Det yttrades, att man vid texternas
behandling- borde gå till väga på samma sätt
som vid den vanliga morgonandakten samt
flitigt använda kartan och göra barnen
förtrogna med de seder och bruk, som texten
kunde gifva anledning att framställa. Om
ej tiden medgaf ve någon utförligare
genomgång af texten, borde läraren framför allt
läsa väl samt tillhålla barnen att göra
detsamma, ty därigenom skulle dessa lättare
kunna tillgodogöra sig predikan på
söndagen.
I sammanhang med behandlingen af
texterna borde man gifva barnen inblick i
kyrkoårets och den allmänna gudstjänstens
anordning1. Äfven uttalades såsom önskemål,
att läraren på förhand finge veta de
psalmer, som under söndagen komme att sjungas
i kyrkan, på det han kunde göra barnen
förtrogna med såväl text som melodi. Detta
kunde ske på den sista sångtimmen i veckan.
Diskussionen skulle utgöra svar på
frågan.
Om Örebro stads folkskolor
1902 har berättelse från trycket
utgifvits af stadens folkskoleinspektör, teol.
kand. M. Nordell. Häftet, som omfattar
80 sidor, redogör för skolrådets
sammansättning samt skolornas organisation och
upptager i bilagor alla till skolorna gjorda
donationer, hvilkas sammanlagda belopp
utgör 29,000 kronor, samt en af läraren
Alfr. Fridén lämnad uppsats om
Tysklands folkskoleväsen enligt anteckningar
vid en förra året med statsanslag
företagen studieresa.
I öfrigt anföra vi ur berättelsen
följande sammandrag.
Lärarne voro 85, nämligen 17
ordinarie och 4 e. o. lärare samt 18
ordinarie och 3 e. o. lärarinnor vid
folkskolan, 23 ordinarie och 8 e. o.
småskollärarinnor, 4 ordinarie och 4 e. o.
slöjdlärarinnor, 2 slöjdlärare, l
gymnastikinstruktör och l skolköksföreståndarinna.
De skolpliktiga barnen voro 3?657.
Däraf undervisades i distriktets folk-,
små-, fort- och ersättningsskolor 74,62 % ^
i enskilda skolor 7,68, i allmänna
läroverk 6,65, i folk- och -småskolor utom
distriktet 3,39 och i hemmen 0,14 %.
Efter afgång enligt §§ 47 och 48 i
folkskolestadgan voro SL, 31 °/0 befriade från
undervisning och uppgifter saknades om
0,60 X-
Frånvarodagarna pr barn voro utan
giltigt förfall 0,05 och för sjukdom 3,21.
Fortsättningsskolorna hade under
.vårterminen 28 gossar och 58 flickor, och
ersättningsskolan 18 gossar och 6 flickor.
I träslöjd undervisades 458 gossar uti
afdelningar om minst 30 stycken och i
smidesslöjd 75 gossar i afdelningar af
minst 15 ur folkskolans två högsta
klasser.
Från gynmastiköfningarna befriades
på grund af läkareundersökning 4,33 %
af gossarna och 1,53 % af flickorna.
Bad togos under sommaren af 1,308
gossar och 1,250 flickor samt under
lästiden af 4,973 gossar och 3,986 flickor.
I skolköket hafva 24 flickor dagligen
deltagit i undervisningen. Till 200 barn
utdelades gratis 8,600 middagsmåltider
till en kostnad af 1,047 kronor.
Arbetsstugan var under vårterminen
besökt af 32 gossar och lika inånga
flickor.
Tre skollofskolonier utsändes med
inalles 83 barn, och uppgingo kostnaderna
till 66 öre för barn och dag.
Skolhusen äro 10 och antalet
lärosalar 59. 14 klasser saknade egna
läsrum.
Skolans räkenskaper slutadepå 161,192
kronor, och utgjorde medelkostnaden pr
barn 48 kr. 43 öre mot 32 kr. år 1897.
Skolväsendet vid Strömsholm.
Genom k. bref 1813 bestämdes, att en
gemensam folk- och småskola skulle
inrättas för stuteriets barn å Strömsholm,,
hvarjämte en instruktion för läraren
utfärdades. Under många decennier
sköttes undervisningen af prästman, som
tillika var predikant i Strömsholms
slottskapell. Numera får platsen skötas af
examinerad folkskollärare, hvilken äfven
tjänstgör som organist vid
gudstjänsterna i nämda kapell. Från skolans
inrättande och ännu i dag betalar staten
helt och hållet lärarens lön, underhåller
skolhus m. m. Det oaktadt är tjänsten
delaktig i folkskollärarnes
pensionsinrättning. Platsen torde sålunda vara något
enastående i Svealand. Då barnantalet
på 1880-talet tillväxte, inrättades af
Kolbäcks församling en småskola, där såväl
församlingens som stuteriets barn
undervisas mot villkor, att församlingens barn
finge gå i stuteriets folkskola.
För några år sedan ökades emellertid
socknens barnantal än ytterligare,
hvarför en biträdande lärarinna anställdes
och en olämplig lokal förhyrdes i
missionshuset. Något skolhus för
sockenroten vid Strömsholm har aldrig
funnits. Då skolhusfrågan varit på tal, har
den alltid strandat, enär församlingen
begärt hjälp af stuteriet, som af flera
skäl nekat anslag. Läraren därstädes
sökte därför i vinter intressera traktens
tongifvande befolkning för en
skolhusbyggnad, därvid kraftigt understödd af
vederbörande folkskoleinspektör.
Tvistig-heterna upphörde, och församlingen åtog
sig på en kyrkostämma i april att
uppbygga ett skolhus. En kommitté af
folkskolläraren A. G. Bäckström, patron
Wolff ram och inspektor Gustafsson
tillsattes, hvilka nu inkommit med ritningar
af arkitekt Befwe i Eskilstuna,
arbets-beskrifning och kostnadsförslag, som
enhälligt antogs vid ny stämma i maj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
