Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 26. (1,122.) 1 juli 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 26
grafier och fotografier efter framstående
konstverk af såväl inhemska som
utländska mästare. Särskildt fästes
uppmärksamheten vid »Räffamilj» af
Liljefors, »Björneborgarnas marsch» af
Edelfelt samt en serie svenska porträtt.
Utställningskatalogen
innehåller en af utställningskommittén
utarbetad redogörelse om 16 sidor dels
för utställningens allmänna anordning,
och orienterande planritning af
utställ-ningsvåningen i Konstakademien, dels
speciella skildringar af den i salen V
inrymda Stockholms folkskolors
utställning af kvinnlig slöjd efter fröken Hulda
Lundins metod samt manlig slöjd,
teckningsundervisning, modeller,
undervis-ningsmateriell, skolkök, lekmateriell,
prydnader för skolorna, de uti salen IV
samlade Skolhygieniska ritningar,
skolbänkar, folkskolemateriell, den i sal III
utställda samlingen af
skioptikonappara-ter, barnbibliotek, vandringsbibliotek
m. m. äfvensom den i salen VI inrymda
nykterhetsundervisningsmateriellen och
bokförläggarefirmornas utställning af
läroböcker och kartor, rit- och skrifböcker
samt orgel- och pianoutställningen i
salen VII. Katalogen fås gratis å
mötesbyrån mot uppvisande af
medlemskortet.
Kräftgången.
Hvad statistiken säger om de mindre
folkskolorna.
Enligt ecklesiastikdepartementets
berättelse om folkskolorna för år
1900 funnos nämda år 4,984
folkskolor, 1,780 mindre folkskolor och
5,191 småskolor, eller tillsammans
11,955. Motsvarande tal för år 1896
utgjorde 4,768, 1,495, 5,061 och 11,324.
Häraf framgår, att folkskolorna
under femårsperioden ökats med 216,
de mindre folkskolorna med 285 och
småskolorna med 130.
Uttrycker man hvardera
skolformen i procent af hela antalet skolor,
får man för år 1900: folkskolor 41,7
X, mindre folkskolor 14,9 % och
småskolor 43,4 % mot resp. 42,1,
13,2 och 44,7 % år 1896. Man finner
sålunda, att folk- och småskolornas
procenttal minskats med resp. 0,4 och
1,3 X, hvaremot de mindre
folkskolorna okats med 1,7 %.
Att denna utveckling är abnorm,
ligger ju i öppen dag, hvarför vi
icke tvekat att karakterisera den
med rubriken kräftgången.
Naturligtvis borde förhållandet varit rakt
omvändt eller så, att folk- och
småskolor ökats i proportion mest och
de mindre folkskolorna minst. Men
nu står man där och kan icke
annat, hvarför en undersökning bör
företagas för att få reda på, hvar
kräftsåren fräta som värst, och
möjligen försöka råda någon bot
däremot.
Det gäller härvid att först
undersöka, hvar det största antalet mindre
folkskolor finnes. Tab. 2 i
ecklesiastikdepartementets berättelse
lämnar oss då följande absoluta tal:
Västerbottens län 300, Norrbottens län
216, Västernorrlands län 202,
Gäfleborgs län 167 och Stockholms län
102. Närmast kommer Jämtlands
län med 81. För att dessa siffror
skola få sin rätta valör, måste de
emellertid jämföras med antalet
samtliga skolor, som finnas inom hvart
och ett af de uppgifna länen. Detta
antal är för de fem förstnämda
länen: Västerbottens 419, Norrbottens
406, Västernorrlands 513, Gäfleborgs
584 och Stockholms 488. Uttryckt
i procent af hela antalet skolor har
sålunda Västerbottens län 71,6,
Norrbottens 53,2, Västernorrlands 39,4,
Gäfleborgs 28,6 och Stockholms län
20 % mindre folkskolor, hvadan
procenttalen få samma ordningsföljd som
de absoluta talen för de särskilda
länen.
Märkligt nog räknas inom
Norrbottens län två och inom
Västernorrlands län en mindre folkskola till
städerna, hvilket i berättelsen
förklaras så, »att de äro belägna icke i
själfva städerna utan på därmed
förenade kanske ganska aflägsna
områden af landtnatur, samt att de
således i själfva verket synas vara
inrättade i enlighet med det i § 3 af
folkskolestadgan lämnade
medgifvan-det». (Hallands och Älfsborgs läns
städer räkna likaledes en mindre
folkskola inom hvartdera länet.)
En annan sak, som förtjänar
uppmärksammas, är antalet och
proportionen mellan fasta och flyttande
mindre folkskolor inom de angifna
länen. De absoluta talen ställa sig
i detta fall sålunda: Västerbottens
län 66 fasta och 234 flyttande,
Västernorrlands 47 + 155, Norrbottens
89 + 127, Gäfleborgs 104 + 63 samt
Stockholms 89 + 13. Motsvarande
procenttal äro: för Västerbottens län
22 + 78, Norrbottens 41,2 + 58,8,
Västernorrlands 23,2 + 76,8,
Gäfleborgs 62,3 + 37,7 samt för
Stockholms län 87,2 och 12,8 %.
Medan sålunda Västerbottens län
fortfarande häfdar främsta platsen i
det abnorma, ha Västernorrlands och
Norrbottens län bytt plats och det
senare alltså kommit ett trappsteg
fore det förra, hvarjämte resultatet
för Stockholms län är drägligt nog
i detta fall.
Vidare bör undersökas, huru stort
antal barn, som undervisas i de
mindre folkskolorna och dettas förhållan-
de till barnantalet i samtliga skolor
inom de uppgifna länen.
Undersökningen lämnar följande resultat. Af
Västerbottens läns år 1900 inom
distriktet undervisade barn erhöllo
14,456 undervisning i mindre
folkskolor och 6,123 i folk- och
småskolor, summa 20,579. Motsvarande
antal är för Västernorrlands län 10,816
+ 21,991 - 32,807, för Norrbottens
län 8,843 + 9,687 = 18,530, för
Gäfleborgs län 6,488 + 27,286 .= 33,774
samt för Stockholms län 3,369 +
19,308 = 22,677. I procent af hela
antalet undervisade barn kommo
sålunda för Västerbottens län 70,2 ,%,
för Västernorrlands 33 %", för
Norrbottens 47,7 X? för Gäfleborgs 19,2.
% samt för Stockholms län 14,8 °4
på de mindre folkskolorna. Äfven i
detta afseende kommer sålunda
Norrbottens län närmast Västerbottens.
Fördelar man de mindre
folkskolorna .efter ytinnehållet, komma de
fem länen i följande ordning:
Norrbottens län har 0,2, Västerbottens 0,5,
Västernorrlands 0,8, Gäfleborgs 0,9
och Stockholms län 1,4 mindre
folkskolor på hvarje kvadratnymil.
Häraf framgår sålunda, att antalet mindre
folkskolor är relativt litet inom
Norrbottens län i förhållande till arealen,
hvaremot Stockholms län i detta
afseende intager främsta r.ummet.
Medräknar man åter samtliga
skolor, komma de nämda länen, städerna
oräknade, i följande ordning:
Stockholms län har 6,25, Gäfleborgs 2,87,
Västernorrlands 2,06, Västerbottens
0,74 och Norrbottens län 0,4 skolor
pr kvadratnymil.
Om man slutligen räknar de
mindre folkskolorna efter invånareantalet,
får man för de jämförda länen
följande resultat: Västerbottens län har
20,9, Norrbottens 16, Västernorrlands
8,7, Gäfleborgs 7 och Stockholms
län 5,9 mindre folkskolor på hvarje
10,000-tal invånare. Medeltalet för
hela rikets landsbygd utgjorde 4,4
mindre folkskolor pr 10,000
invånare år 1900.
Som bekant medgifver
folkskolestadgan inrättandet af mindre
folkskolor, »där byar, hemman, torp eller
lägenheter äro så aflägsna, att dit
hörande barn ej utan svårighet
begagna folkskolan». Men det är fara
vardt, att detta medgifvande på en
del orter missbrukas. Utan noggrann
kännedom om de lokala förhållandena
kan man visserligen icke bestämdt
angifva, hvarest och i hvilken
utsträckning dylikt missbruk äger rum,
men genom jämförelse mellan olika
län och en smula geografisk kunskap
bör man dock kunna bilda sig ett
någorlunda exakt omdöme.
Det är tydligt, att de norrländska
länen med sina milsvida skogar och
Stockholms län med sin vidsträckta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
