Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 30. (1,126.) 29 juli 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H:r 30
SVENSK LÄRARETIDNING.
561
Hvad som behöfdes vore en ökning af
straffgraderna. Muntliga erinringar,
föreställningar och förmaningar upphöjdes ofta i
praktiken till straffgrad, ehuru de lagligen ej
vore sådana, och dylika olagliga straffgrader
borde förhindras. Folkskolestadgans 32 §
borde ändras därhän, att suspension på längre
eller kortare tid infördes mellan varning
och afsättning.
Äfven öfver denna fråga fördes en
liflig diskussion, hvarunder en hel del
fall påpekades, hvarvid lärare blifvit af
öfverordnade trakasserade.
Hr Lindberg i Fränsta erinrade om
rättsregeln, att hvar t och en skall dömas af
opartisk domare. Äfven folkskolläraren ägde
rätt att dömas efter denna regel, men hans
förseelse mot förmän o. d. af dömdes af
skolrådet, där ordföranden ofta vore både
domare, part och vittne. Detta vore
rätts-vidrigt.
Hr M. B. Lundberg i Malmö ansåg det
vara illa ställdt med lärarnes rättsliga
ställning. Ett odugligt skolråd kunde med
lätthet afsätta en duglig lärare, och ofta vore
det de framåtsträfvande, som drabbades af
onåd. Skolrådet vore inkompetent att vara
domare och saknade allt juridiskt ansvar.
Lärarne borde äga rätt att klaga öfver alla
protokollförda »erinringar».
I samma anda yttrade sig äfven hrr
Berglund i Brattfors, Holmblad i Älgarås m. fl.
Hr P. S. Hartman från Gotland ansåg det
vara nog med nuvarande straffgrader.
Hr M. Tennman i Sandö ville påvisa en
annan sida af saken. Skolråden kunna
nämligen ock vara för slappa i ämbetet,
hvilket ofta vore fallet i fråga om timida
lärare. En förändring behöfdes i afseende
på lärarnes rättsliga ställning.
Hr V är ner Rydén i Malmö ansåg, att flera
olagliga än lagliga af sättningar förekomma.
Yrkade för sin del, då han ej hade stora
sympatier för domkapitlen och ändring vore
å bane, att högsta öfverinseendet öfver
skolväsendet skulle förflyttas till en särskild
öfverstyrelse, att ordet domkapitlet i
resolutionsförslag skulle utbytas mot «skolrådets
närmast öfverordnade myndighet.»
Hr G. Bergman i Våmhus framhöll, att en
lärare ej skulle behöfva mottaga varning
utan lagliga bevis. En lärare borde ock
få förklara sig samt före afsättning erhålla
förbättringstid.
Ombudsmötet enade sig slutligen efter
företagen votering mellan flera framlagda
förslag om följande af hr Värner Hy den
i Malmö framlagda resolutionsförslag:
Mötet beslutar, att uppdraga åt
centralstyrelsen att ingå till k. m:t med
framställning om sådan ändring i § 32 af gällande
folkskolestadga,
1) att varnings- och afsättningsrätten
förlägges till skolrådets närmaste öfverordnade
skolmyndighet;
2) att en ny straffgrad, suspension för
längre eller kortare tid, inskjutes mellan
varning och afsättning;
3) att klagorätt öfver alla slags
bestraffningar tillerkännes läraren.
Rättshjälp åt föreningens medlemmar.
Frågan härom inleddes af hr M. B.
Lundberg i Malmö.
Talaren framhöll, att såväl i England som
Tyskland hade lärarne långt före detta
insett vikten af denna angelägenhet. Nu vore
tiden mogen för att äfven vårt lands
folkskollärare toge saken om hand. I England
hade rättshjälpen ordnats så, att
trakasserade lärare ägde af erfarna jurister erhålla
råd i tvister, som rörde läraren som sådan.
I Tyskland däremot lämnades rättshjälpen
i form af penningar, hvarvid den
rättssökande läraren ägde anlita hvilken jurist
han önskade. En särskild rättsbyrå borde
upprättas med ändamål 1) att förekomma
konflikter och processer; 2) att lämna
bistånd vid uppsättande af
rättegångshandlingar; 3) att bidraga till
rättegångskostnaders betalande.
Endast den, som vore medlem af S. A. F.
och varit lärare i två år, borde erhålla dylik
hjälp och det endast i tvister, som rörde
honom som lärare. Eättsbyrån borde bestå
af tre ledamöter i S. A. F. med ett juridiskt
biträde, hvars arvode utbetalades af
centralstyrelsen. .Medel härtill borde anskaffas
genom förhöjd årsafgift. För enämda rättshjälp
skulle lämnas först efter hörande af
vederbörande kretsförening och länsombud.
I inledarens åsikter instämde flera
talare, däribland hr Lundahl i Lund,
hvilken yrkade, att mötet måtte m^d
instämmande i hufvudsak i inledarens
anförande anmoda centralstyrelsen att föra
frågan vidare framåt.
Hr G. Bergman i Våmhus förmenade,
att man ofta nog kunde råka illa ut,
då jurister få hand om skolsaker.
Därför behöfdes en fullkomlig specialist på
skolsaker, en »skoljurist».
Efter ytterligare några talares
anföranden antogs hr Lundahls förutnämda
förslag till resolution.
Då tiden för ombudsmötet nu hade
gått till ända, men ytterligare tvänne
frågor återstodo, beslöt mötet att
han-skjuta dessa frågor till centralstyrelsen.
Tog så ordföranden till orda. Han
vände sig till mötets norska gäster, till hr
Nordahl Rolf sen med en hälsning till
norska folket och till overlserer H. Raabe
med hälsning till den norska
broderforeningen. Till sist tackade ordföranden
ombudsmötets deltagare för allt hvad
dagarna gifvit. Vi hade fått en intim
inblick uti huru lärarekåren i vårt land hade
det ställdt i ekonomiskt och rättsligt
hänseende, Det hade blifvit klart för oss alla,
att här behöfdes genomgripande
förbättringar. Ett nödvändigt villkor härför vore
emellertid sammanslutning, och tal:n
hoppades, att då ombudsmötet nästa
gång sammanträdde, föreningens
medlemssiffra skulle hafva ånyo växt med
50 %, d. v. s. vara uppe vid siffran
12,000. Föreningen skulle då kunna
arbeta med större respekt och auktoritet.
De norska gästerna framförde ännu en
gång sitt tack, och det gjorde ett
gripande intryck, när Nordahl Rolfsen
under djup rörelse uttalade den önskan,
att Gud måtte för all framtid välsigna
och bevara Nordens folk. Vice
ordföranden Nils Lundahl aftackade
mötesordföranden.
Med af s j ungande af psalmen Ȁra
ske Herren!» (Svensk Läraretidnings
sångbok n:r 53) afslöts så Sveriges
allmänna folkskollärareförenings sjunde
ombudsmöte. G. A. V-n.
-*-
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Östra härads krets: de afgående.
Vemmenhög s-kretsen: dito.
Hessleholms-kretsen: dito.
Kristianstads-kretsen: de afgående.
Torna-kretsen: dito.
Simrishamns-kretsen: dito.
Skytts-kretsen: J. Franzén, P. Borgh, Anna
Lessel och Fale Schöldéen i Göteborg.
Kinda-kretsen: dito.
As kontrakts krets: dito.
Sydöstra Skånes-kretsen: J. Franzén, P.
Borgh, Anna Lessel och L. G* Broomé i
Bårslöf.
Rönnebergs-S. Luggude-kretsen: dito.
Färs-kretsen: dito.
Ulricehamns-kretsen: Alex. Jonsson, P*
Borgh, J. Franzén och Kr. Quint.
Hagunda-kretsen: J. Franzén, P. Borgh,
Anna Lessel och J. P. Lindén i Stockholm.
b) Revisor,
Östra härads, Vemmenhögs*, Sydöstra
Skånes-, Skytts-, Hagunda-, Ulricehamns-,
Rönneberg s-S. Luggude-, Simrishamns-,
Kristianstads^, AS kontrakts och Torna-kretsarna:
Alfr. Fridén i Örebro.
Hessleholms- och Kinda-kretsarna: J. P.
Lindén i Stockholm.
Småskollärarinnornas utbildning och
deras ställning till folkskolan.
Ströfvelstorps-Jcretsen: 1) Nej. 3) Ja.
5) Staten borde upprätta erforderligt
antal småskollärarinneseminarier,
lärarinnornas grundlön sättas till 400 kr. utom
natura-förmåner samt med tre
ålderstillägg å hvartdera 100 kr. att utgå
efter 5, 10 och 15 års oförvitlig
tjänstgöring*
Lifförsäkringsfrågan.
Allbo-, Sydöstra Skånes-, Simrishamns-,
Kristianstads-, Ås kontrakts- och
Konga-kretsarna hafva instämt i
centralstyrelsens förslag, att de inkomna motionerna
ej måtte föranleda till någon åtgärd.
VemmenMgs-kretsen har uttalat sitt
ogillande af centralstyrelsens
tillvägagångssätt.
Albo-S. Gärds-kretsen har beslutat att i
denna fråga icke göra något uttalande.
Torna-kretsen beslöt göra det
uttalandet, att centralstyrelsen måtte företaga
sådana åtgärder, att en allmännare
tillslutning inom läraregruppen kan komma
till stånd, samt att lifförsäkring i Svecia
verkligen måtte varda till någon fördel
for lärarekåren.
Skytts-kretsen beslöt, att motionen ej
skulle föranleda till någon åtgärd, men
ansåg, »att centralstyrelsen öfverskridit
sin befogenhet, då den utan föreningens
hörande ingått f örsäkringsaf talet; att
aftalet icke är till de försäkrades fördel
men väl till Svecias; att alla ärenden,
äfven de som tvingas fram, böra af
centralstyrelsen underkastas en opartisk
och saklig utredning, i hvilka afseenden
den af hrr J. J. Dalström och P. Borgh
afgifna lämnar mycket öfrigt att önska».
Arvodesfrågan.
Ousby-kretsen har för sin del höjt
sekreterarearvodet till 800 kr.
Ulricehamns-kretsen vill, att
sekreterarearvodet skall utgå med 1,500 kr.
Kristianstads-kretsen önskar
sekreterarearvodet höjdt till 600 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
