Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 34. (1,130.) 26 augusti 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLUSTRERADT VECKOBLAD FÖR FOLKUNDERVISNINGEN.
N:r 34.
(1,130) -** STOCKHOLM, 26 AUGUSTI 1903.
22:a årg.
Prenumerationspris;
Vi år 4 kr., a/4 år 8,25 kr., 1/2 år 2,25 kr., */4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 8, nedra botten. Kontorstid: 10-6. Allm. tel. 00 00,
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
förläggare :
Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Tryckt hos Idun» Kungl. Hofboktryckeri, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid: hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris;
10 öre för en millimeters höjd på enke! spalt. Födelse-, f örlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2, so kr.
Annons bör vara inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
Konsten och skolan.
Föredrag och diskussion vid allmänna folkskolläraremötet i Stockholm.
En ledande grundsats vid uppgörandet af det trettonde
allmänna svenska folkskolläraremötets program var,
att endast sådana frågor borde tagas med, hvilka
kunde anses för närvarande stå på dagordningen. Ett
af de spörsmål, som i högsta
grad uppfyllde detta villkor, var
det, hvarmed programmet
afslutades: det, som behandlade
’konsten och skolan. I samband
med dess uppförande på
föredragningsordningen stod
inrymmandet å mötesutställningen af
en särskild afdelning, bestående
af konstverk, lämpliga att
använda såsom prydnader i
skolor. Inledare af öfverläggningen
rörande frågan och anordnare
af nämda utställnings af delning
var skriftställaren Carl Laurin,
ordförande i föreningen
»Konsten i skolan» samt mycket
omtyckt föreläsare i estetiska
ämnen. Hans inledningsföredrag
var af följande lydelse:
Alla veta, att mänskligheten
under sin utveckling tidvis måste
lämna åsido vissa kulturområden
för att samla alla sina krafter på
andra uppgifter, hvilka fordra en
ögonblicklig lösning.
Vår tid kan i många
hänseenden sägas ha stått och stå i
vetenskapens tecken; vetenskapligt har
man sönderdelat, pröfvat och
kritiserat naturvetenskap, historia och religion; och att denna
verksamhet, då den stått i den omutliga sanningens tjänst,
varit till mycken båtnad, är svårt att förneka.
Samtidigt har en häpnadsväckande ökning af de
materiella värdena och det allmänna välståndet, uppkommet genom
CAEL LAURIN
maskinteknikens utveckling och arbetets fördelning, framkallat
en förklarlig, om också öfverdrifven och ensidig beundran för
dessa våldsamma magasinerade krafter, som människan tvungit
in under sin lydnad.
Och dock - vetenskapens
gudinna med sina klart men strängt
blickande ögon, de jättelika
guldhögarna, som uppstaplats, förmå
ej framkalla den känsla af stark
och lugn glädje öfver tillvaron här
på jorden, som gör lifvet i högre
mening vardt att lefva.
Vi ha börjat längta efter
synpunkter och ideal, som föresväfvat
andra tider. Ej som skulle vi
önska oss tillbaka till renässansen
och antiken, men vi känna, att vår
tid också behöfver lägga under sig
det skönhetsrike, som vi förlorat
under vårt vetenskapliga
analyserande och vår tekniska
utveckling. Vi börja få ögonen Öppna
för all onödig, kränkande fulhet,
vi börja blygas öfver ^att,som
uppkomlingar i sämsta äiening låta
oss imponeras af rikedomen i dess
klumpigaste, oädlaste former, vi
börja rodna öfver de ömkliga
summor, som världshistoriens rikaste
tidehvarf - vårt eget - kastar
som en allmosa åt skönheten och
dess fordringar.
Skönheten skall lära oss glädje
öfver att vara människor, skall
sammanfatta det vetenskapen
sönderdelat, skall ge ädla former och nya värden åt de massor
af varor, som strömma ut ur våra fabriker, skall ge våra
städer, våra hem, våra dräkter, våra kroppar och våra sinnen
den högre lagbundenhet, hvilken ej kännes som ett tvång
utan som en befrielse. Oändliga värden skola tillkomma, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
