Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 34. (1,130.) 26 augusti 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 34
SVENSK LÄRARETIDNING.
641
Tydligen börjar emellertid nu så
småningom en ny dag att randas.
Såväl hos oss som i broderlandet,
där de agrar- och
industripedagogiska Sträfvandena likaledes framträdt,
ehuru på grund af olika politiska
förhållanden kanhända ej med
samma öfvermod, ha under de senaste
dagarna röster låtit sig förnimma,
hvilka tyda på, att ett omslag nu kan
väntas. Vi meddela i dag tre
uttalanden, som i detta hänseende synas
oss betydelsefulla och glädjande.
I ett programtal, som
riksdagsmannen direktör Ernst Beckman i
egenskap af »Frisinnade landsföreningens»
ordförande för ett par veckor sedan
höll vid ett stort politiskt möte i
Ljusdal, ägnade han en särskild
afdelning åt önskvärda reformer i vårt
undervisningsväsende. Herr
Beckman, hvilken som bekant städse
varit en klar och bestämd
folkupplys-ningsvän, yttrade angående detta
ämne följande:
Det framhålles med rätta, att vår
politik måste gå ut på att höja landets
näringslif och att tillvarataga dess rika
hjälpkällor. Politik, statskonst och
nationalekonomi, folkhushållning, höra nära
ihop. De äro half systrar, för att
begagna Chamberlains ord.
Jag vill påpeka en utväg att höja vår
nations produktiva krafter, en kraftkälla,
hvars betydelse för nationens inre och
yttre styrka stundom förbises: jag menar
reformer i vårt undervisningsväsen.
I Tyskland plägar man säga, att det
var den tyske skolmästaren, som vann
slaget vid Sedan. I Danmark, som
genom ädel idoghet inom egna gränser
eröfrat Slesvig åter, har nyligen en af
landets mest kända nationalekonomer yttrat,
att Danmarks återupprättelse i
ekonomiskt afseende beror på den särskildt
af Grundtvig framkallade andliga
väckelsen. Och här i Sverige hade vi en gång en
kommitté, den s. k. ekonomiska
välfärdskommittén, som åtminstone skar en
oför-vissnelig lager: den lyfte blicken ett
stycke bortom nedsatta järnvägsfrakter
och billiga hypotekslån. Den insåg
sambandet mellan ett folks andliga och
materiella lif. Den förstod, att de yttersta
orsakerna till många af de ekonomiska
missförhållandena liksom deras
botemedel icke äro att finna endast inom det
materiella området utan måste sökas
djupare: »i det sedliga underlaget och den
andliga utvecklingen». Och därför
yrkade den på en reform af den
offentliga undervisningen och uppfostran.
Naturligtvis kan det icke falla mig in
att här söka ens i sina allmänna drag
framlägga min uppfattning af den reform,
som bör ef ter sträf vas. Men jag vill blott
mana till enig sammanslutning kring en
tanke: den, att folkskolan skall göras till
hela folkets skola, en skola, där allas
barn mottaga den första undervisning-
en. Den skall blifva hvad man kallar
bottenskola. Då är jag viss på, att många
reformer, som nu synas omöjliga att
genomdrifva, icke längre skola låta vänta
på sig. Allas - äfven de mäktiges -
gemensamma intresse varder därför en
borgen. Och vid den nu på
dagordningen stående reformen af de högre
läroverken bör man noga vakta sig, att
icke sådana mått och steg vidtagas, som
hämma folkskolans utveckling i detta
syfte. Låt oss lyfta folkets skola, äfven
om det blir dyrt! Det blir i längden
dyrare att låta bli. Vi ha sannerligen
icke råd att kosta på så stora summor,
som vi nu göra, blott för att lämna
verket half gjordt. Frikostighet från statens
och kommunernas sida mot
folkupplysningen, främst mot folkskolan, men så
ock mot folkhögskolor,
föreläsningsföreningar, arbetareinstitut, folkbibliotek,
slöjdskolor, skolkök, och icke minst hvad
man kallat »fälthögskolan», är intet
slöseri. Om den sparsamhet, som vill göra
folkskolan till en fattigskola, kan man
väl begagna det gamla ordet: snålheten
bedrager visheten. Kastskillnaden - ett
af vårt samhälles kräftsår - har nog
starka rötter, utan att den behöfver
särskildt fostras och omhuldas. Geijer,
Fryxell, Wallin och andra fosterländska
stormän ha längesedan fördömt
skolväsendets byggande på »
kastskillnadsprinci-pen ».
I en artikel med öfverskriften
»Folkupplysningen och näringslifvet»
anställer Göteborgs Handelstidning
med anledning af dessa hr
Beckmans uttalanden bland annat
följande läsvärda betraktelser:
Vid undersökningen af orsakerna till
den tyska industriens företräde framför
den engelska har man ständigt nödgats
stanna vid den engelska ungdomens
bristande teoretiska utbildning som en af
de väsentligaste. Och äfven om man
därvid närmast fäst sig vid
innehaf-varne af de mera framskjutna platserna
inom produktionen, är det
otvifvelaktigt, att samma betraktelse äger
till-lämpning äfven på de mera
underordnade. Det är en känd sak, att en af
de förnämsta grunderna till den
amerikanska industriens förmåga af
ekonomisk tillverkning ligger i arbetarnes
premierade deltagande i Sträfvandena att
åstadkomma förbättringar å maskiner
och i arbetsmetoder. Men ett sådant
deltagande försvåras i hög grad, där ej
genom en god skolundervisning sörjts
för intelligensens utveckling till
rörlighet och aktpågifvenhet.
Våra industriidkare, nu senast en högt
aktad textilfabrikant i vårt grannskap,
klaga öfver svårigheten att erhålla
skickliga arbetare. Denna otvifvelaktigt
befintliga brist på skicklighet är dock
säkerligen mera af psykisk än fysisk art.
Den ställer oss omedelbart inför
folkbildningsförbättringens problem.
Är en god folkupplysning sålunda ett
betydelsefullt villkor för det industriella
näringslifvets förkofran, är den en
oundgänglig förutsättning för det svenska
landtbrukets pånyttfödelse. Okunnighet
eller brist på upplysning gör den unge
landtmannen till slaf under slentrianen,
och ett slentrianmessigt skött landtbruk
är med nutida konkurrens en ekonomisk
omöjlighet. Ja, vi gå så långt, att vi
våga påstå, att tack-vare behofvet af
hvarje särskild drifts stränga
individu-alisering som förutsättning för ett
ekonomiskt lönande resultat, en hög
folkbildning icke för någon annan
näringsgren har så stor vikt som just för
landtbruket. Och i samma mån blicken
öppnas för den sociala betydelsen af
småbruk och af jordbrukets
industrialisering, blir behofvet af en Mg och allmän
folkbildning allt mera trängande.
Ur den norska ekonomiska
veckotidningen »Farm and» meddelade
Svenska Dagbladet härom dagen
nedanstående artikel med tilläggande
för egen räkning af det omdömet,
att »många af de sanningar, som
däri framställas, äga full
tillämplighet på förhållandena äfven i stora
delar af vårt land».
Det är - skrifver det norska bladet
- otvifvelaktigt, att inom vida kretsar
af vårt folk alltför länge härskat en
bristfällig insikt om folkupplysningens
betydelse för utvecklingen af ett sundt
och lyckligt näringslif. Visserligen kan
för närvarande en kraftigt växande
sträfvan att komma ut ur detta förhållande
konstateras, men tills vidare kan nian
dock icke påpeka några direkta resultat
af denna sträfvan.
Redan en flyktig granskning gifver
oss upplysning om orsaken härtill.
Hufvudorsaken bör, efter vår mening, icke
i främsta rummet sökas’ i vårt
nationella folklynne, vår politiska utveckling
eller vår folkskolas speciella anordning,
ehuru dessa moment naturligtvis icke
kunna frånkännas en rätt väsentlig
betydelse. Snarare tro vi, att berörda
orsak är att finna i vårt lands isolerade
läge; det är de små vyerna och de
ned-ärfda näringsvägarnas drifvande på
gammaldags manér, som mest bidragit till,
att vi långsamt men säkert distanserats
på olika områden, till dess vi slutligen
en dag vaknade till insikt om, att det
fanns något, som hette kampen för
tillvaron, en internationell lag med starka
fordringar, som man icke kunde komma
förbi. På jordbrukets, fiskets och
skeppsfartens område - Öfverallt gör denna
lag sig gällande. Men synnerligast har
den satt märken i näringslifvet genom
införandet af en praktiskt taladt ny
närings väg, industrien, som i följd af sin
egen natur måste i särskildt hög grad
skärpa den mänskliga intelligensen och
leda till en växande förståelse af den
betydelse det har att känna naturlagar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
